Solidariskt betalningsansvar

Motion 1994/95:L403 av Birthe Sörestedt och Bengt Silfverstrand (s)

Banker och finansinstitut strävar efter en så god säkerhet
som möjligt för sina lån, vilket innebär att när en person
söker ett lån kräver banken, om denne är sammanboende, att
båda ska stå för lånet eller att den andre ska teckna borgen.
I de fall då låntagaren inte kan betala har banken rätt att kräva
hela beloppet av den andre. Det finns möjligheter att
begränsa sitt ansvar som borgensman men sådan information
ges inte alltid och det är svårt för både låntagaren och
eventuell borgensman att överblicka vilka alternativa
möjligheter som finns och vilka konsekvenser sådana
åtaganden kan få på sikt.

Ett solidariskt betalningsansvar kan få långvariga och
förödande konsekvenser, och vi vill peka på de problem som
kan uppstå då lån tas för gemensam bosättning och där sedan
skilsmässa eller ett dödsfall ställer till det för den andre
parten.

Exempel 1

Två ungdomar gifter sig och tar lån på en
bostadsrättslägenhet, på renoveringskostnaderna och för
inköp av bohag. Båda står för samtliga lån. Den enda
säkerhet som finns är pantförskrivning av bostadsrätten på
de lån som avser själva lägenheten. Efter en tid beslutar man
sig för att separera och ansöker om skilsmässa. Parterna
kommer överens om att dela boet och också hur lånen ska
betalas. Det kan då vara att man delar upp ansvaret rakt över
och vill svara för 50 %
vardera. Efter en tid får ena parten ett krav på banken
på hela beloppet eftersom den andra underlåtit att betala.

Banken utnyttjar sin rätt att med hjälp av de exekutiva
myndigheterna realisera panten och ställer personen på bar
backe. Hela tillvaron slås i spillror för den krävda parten.

Exempel 2

Ett äldre gift par köper en lägenhet, renoverar och köper
möbler och härför lånar man erforderligt belopp i banken
båda står för lånet. Alla kalkyler visar att det finns underlag
för att klara kostnaderna. Så avlider den ena parten hastigt
och då finns endast en 50-procentig betalningsförmåga.
Banken kräver den efterlevande maken på hela beloppet men
eftersom denne inte har möjlighet att kunna betala hela
beloppet kräver banken exekutiv försäljning av lägenheten
och den efterlevande maken ställs på bar backe.

Vid såväl skilsmässa som vid dödsfall kräver lagen att en
registering skall ske hos tingsrätten och då skulle det vara
fullt möjligt att sära betalningsansvaret för parterna så att vid
skilsmässan beslutas att paret gemensamma lån delas och att
vid dödsfall att dödsboet tar med sig den delen av
betalningsansvaret.

Regressrätten ger inte de som tagit ett gemensamt lån eller
borgensmannen tillräcklig trygghet och därför finns det
behov av att ge låntagare och borgensmän ytterligare skydd
genom att kunna sära på ett solidariskt betalningsansvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om solidariskt betalningsansvar.

Stockholm den 20 januari 1995

Birthe Sörestedt (s)

Bengt Silfverstrand (s)