Social bostadspolitik

Motion 1998/99:Bo227 av Ronny Olander m.fl. (s)

Bostaden spelar en stor roll i människors vardag. Det är en samlingsplats
för familjen, den har betydelse för möjligheterna att ha en rik fritid och
för att förhindra segregation mellan olika befolkningsgrupper.

Den sociala bostadspolitiken började tillämpas efter andra världskriget.
Syftet var att bygga bort bostadsbrist, höja utrymmesstandarden och göra
bostäderna modernare. Till stor del har den sociala bostadspolitiken lyckats.
De flesta människor i Sverige har ett mycket bra boende. Boendet är
dessutom, i en internationell jämförelse, jämnt fördelat.

Den sociala bostadspolitiken har varit utformad så att människor ska kunna
efterfråga en bostad som svarar mot de behov som hushållet har. Politiken
har till exempel gjort det möjligt för en mycket stor andel av barnfamiljerna
att efterfråga egna hem. Samtidigt har utbudet varit rikt varierat, med olika
boendeformer, med egna hem, bostadsrätt och hyresrätt som de vanligaste
upplåtelseformerna. Standarden på bostäderna har upprätthållits genom att
normer för bostadsbyggandet har funnits.

Det är en vanlig uppfattning att den sociala bostadspolitiken är beroende
av stora statliga subventioner. Den mest omfattande perioden av
bostadsbyggande, miljonprogrammet, genomfördes emellertid utan stora
statliga subventioner. Därefter infördes räntebidragen och staten garanterade
en viss nominell räntenivå för lån till nyproducerade lägenheter.

Under senare år har statens stöd till bostadssektorn minskat avsevärt och i
allt högre grad gått från generellt produktionsstöd till riktat konsumtionsstöd.
Dessutom har skatteintäkterna från bostadssektorn ökat.

90-talet kännetecknas av att produktionen av bostäder minskat kraftigt,
hyreskostnaderna har stigit som andel av inkomsten och antalet lediga
lägenheter har varit rekordstort. Många människor har tvingats flytta till allt
mindre lägenheter när de privata ekonomiska förutsättningarna har
försämrats.

Under våren 1998 fattade riksdagen ett bostadspolitiskt beslut mot
bakgrund av den bostadspolitiska utredningens resultat. Beslutet innebär att
det sker en viss förskjutning av finansieringen till riktat stöd för
miljöinvesteringar i bostäderna.

Vi menar att det är viktigt att fortsätta den sociala bostadspolitiken.
Bostaden ska inte vara en handelsvara utan en social rättighet. Det är viktiga
begrepp för oss socialdemokrater. Alla människor, inte bara några, ska ha
rätt att bo bra. Därför kommer bostadspolitiken också i framtiden att spela en
stor roll, även om de medel som ska användas i bostadspolitiken kan se
annorlunda ut än de traditionellt gjort.

Det är viktigt att det finns en vision för det framtida boendet. Visionen bör
utgå från de problem som bostadspolitiken ska lösa. Vi kan idag inte hävda
att det är att bygga bort bostadsbristen, öka utrymmesstandarden och
modernisera bostadsbeståndet - till övervägande del är det problem som
redan är lösta.

I stället bör bostadspolitiken inriktas på att göra det möjligt för en
tillräckligt stor produktion av bostäder så att det motsvarar behovet, förbättra
inom- och utomhusmiljön i våra bostadsområden, underhålla fastighets-
kapitalet, minska segregationen mellan olika befolkningsgrupper och minska
boendekostnaderna.

Produktion

De senaste åren har produktionen varit alltför låg för att motsvara det
långsiktiga behovet. Bostadsproduktionen, mätt i antalet påbörjade
lägenheter, behöver med säkerhet fördubblas i jämförelse med den
produktion som genomförts de senaste 4-5 åren. Det är viktigt att
planeringsförutsättningarna i kommunerna är sådana att det finns
beredskap för en ökad bostadsproduktion. Det viktigaste medlet för att få
fart på bostadsproduktionen är att bedriva en sund ekonomisk politik som
håller tillbaka räntenivåerna och som gör det möjligt för hushållen att öka
de disponibla inkomsterna. Det utgör en viktig grundförutsättning för att
det ska bli en ökad efterfrågan på bostäder och en fortsatt god
produktion.

Miljö

Många människor lider av allergiska problem, sjukdomar och andra
svårigheter orsakade av miljön i bostäder och andra inomhusmiljöer. Det
handlar om emissioner från material och konstruktioner i byggnader.
Men det gäller också buller orsakat av trafik och tekniska installationer. I
byggnaderna handlar en övergång till ett mer ekologiskt hållbart synsätt
om att minska energianvändningen och i större utsträckning återanvända
material i ett kretslopp.

Underhåll

Det är viktigt att bibehålla en god standard på fastigheterna om
boendemiljön ska bli dräglig. Det handlar om att vidmakthålla
fastighetskapitalet. Under senare år har underhåll och ombyggnader i stor
utsträckning inte på långa vägar nått upp till nivåer som motsvarar
behovet av investeringar och underhåll. Det betyder att vi rullar ett
underhållsberg framför oss. Det behövs med andra ord en god politik för
att inte försämra kvaliteten på bostäderna ytterligare.

Segregation

Splittringen mellan olika befolkningsgrupper har blivit allt tydligare
under senare år. Det är viktigt att en negativ segregation, som kan bero
på ekonomisk standard och etnisk tillhörighet, inte förstärks. Det gäller
att bryta det mönster som inte minst i storstäderna har etablerats och som
innebär att segregationen tilltar och att det leder till konfrontation mellan
olika befolkningsgrupper. Detta är i första hand en kommunal uppgift
men staten kan inte frånkännas det ansvar som den har för att göra det
ekonomiskt möjligt att bryta segregationens mönster.

Boendekostnaderna

Under 90-talet har kostnaderna för boendet som andel av inkomst eller
konsumtion ökat avsevärt. I samband med skatteomläggningen 1990-91
skedde en dramatisk ökning av boendekostnaderna. För hyresgästerna
har ökningen fortsatt under flera år. Det betyder att boendet tar en allt
större del av inkomsten. Det är en följd dels av försämrade inkomster
under en stor del av 90-talet, dels av ökade kostnader för boendet, inte
minst på grund av en ökad skattebelastning. För att komma till rätta med
de höga boendekostnaderna måste både hushållens inkomster tillåtas öka
och hyresutvecklingen hållas tillbaka. Det går därvid inte att bortse från
att skattebelastningen på bostäderna är mycket hög. Det bör således ses
över i vad mån det är möjligt att minska skattebelastningen, inte minst
för hyreslägenheter för att också åstadkomma en mer neutral situation
mellan olika upplåtelseformer.

Visionen

Vår vision av ett gott boende är också visionen om det goda samhället.
Det är viktigt att bryta kapitalets och marknadens ensidiga makt över
tillvaron. Politiken måste återupprätta sitt förtroende, sin möjlighet att
påverka samhällsutvecklingen och stärka den internationella
handlingskraften.

Visionen om det goda boendet kan bara bli en del av den visionen, men för
enskilda människor och hushåll är det en mycket viktig del av tillvaron. Vi
vill att bostaden ska bli en källa till glädje för de boende, en plats för rik
fritid och möjligheter att ordna goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
Det ska vara en plats där riskerna för ohälsa och sjukdomar minimeras. Det
är en plats för människor att växa. Det ska finnas utrymme för vila och
aktivitet, det ska finnas möjligheter till rekreation utomhus och det ska vara
ett varierat utbud som svarar mot olika människors skilda behov. Det goda
boendet ska återupprättas.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den sociala bostadspolitikens framtida inriktning.

Stockholm den 20 oktober 1998

Ronny Olander (s)

Inger Segelström (s)

Johnny Ahlqvist (s)

Berit Andnor (s)

Reynoldh Furustrand (s)

Monica Green (s)

Hans Stenberg (s)

Eva Arvidsson (s)

Ola Rask (s)

Elisebeht Markström (s)

Claes-Göran Brandin (s)

Agneta Brendt (s)

Anders Karlsson (s)

Anne Ludvigsson (s)