Till innehåll på sidan

Slopat skattefinansierat stöd och utökad granskning av trossamfund

Motion 2021/22:327 av Markus Wiechel m.fl. (SD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Kulturutskottet

Händelser

Inlämnad
2021-09-23
Granskad
2021-09-23
Hänvisad
2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till att bevara kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska stöd som går till trossamfund med en internationell koppling och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Nämnden för statligt stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statligt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Sveriges Unga Muslimer och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Ibn Rushd och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra statliga medel till Islamiska Förbundet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.

Slopat stöd till trossamfund och granskning av trossamfund med internationell koppling

Mellan 1536 och år 2000 var Svenska kyrkan statskyrka i Sverige, och trots att Svenska kyrkan sedan den 1 januari år 2000 är helt fristående är det fortfarande Sveriges största trossamfund.

Med undantag för viss lagstiftning som finns kvar sedan förr är kyrkans organisation i huvudsak reglerad genom kyrkoordningen. Svenska kyrkan har en historisk särställning i Sverige där samfundet länge har påverkat vårt lands utveckling, men tiden då männi­skor inte själva fick välja sin religiösa riktning är lyckligtvis sedan länge förbi.

Vad som har kommit att prägla vårt samhälle är en sekularisering, som möjliggjort ökad kunskap och ökad tolerans. Detta ska vi vara stolta över. I dag ser de flesta religi­onen som en privat angelägenhet, snarare än en påtvingad plikt. Friheten att tro på vad man vill, men även att slippa tro, ses som en självklarhet i vårt sekulära land. Att tron är individuell utmärker Sverige i många avseenden, vilket vi bör värna. Personlig tro ska inte påverka andra människor, varför det i dag finns ett flertal brister då våra gemen­samma tillgångar i många fall går till trossamfund som vi överhuvudtaget inte vill vara förknippade med eller som inte på något sätt ger oss något tillbaka.

Svenska kyrkan kan i dag framstå som mycket harmlös efter de reformer som genomförts under åren, men det finns tydliga exempel på trossamfund som är direkt skadliga såväl för våra egna medborgare som för andra länders medborgare. Det kanske mest extrema fallet är föreningen Sveriges Förenade Muslimer (SFM), som åtskilliga gånger har fått enorma bidrag från våra gemensamma tillgångar (trots uppenbara tvek­samheter kring synen på demokrati).

SFM bildades av spillrorna från den numer nedlagda föreningen Troende Unga Framtida Förebilder (TUFF), som kopplades till samröre med extremister. På senare tid har vi likaså fått se hur efterträdaren SFM också bjudit in radikala föreläsare. Vi har även fått tydliga exempel som tyder på att föreningen ingår i den miljö som kan klassas som den mest hårdföra formen av islamism – salafismen och wahabismen, som bland annat är Islamiska statens, al-Qaidas och Saudiarabiens inriktning inom islam. Flertalet jihadister kan på olika sätt kopplas till denna förening, och en av deras tidigare högt uppskattade föreläsare har själv anslutit sig till IS för att till sist bli en mycket viktig del av terrororganisationens maskineri i Mellanöstern. Att föreningen till stor del kan rekry­tera blivande extremister samt sprida rörelsens intoleranta budskap tack vare våra ge­mensamma tillgångar är med andra ord en skam och fullständigt oacceptabelt.

Bland kristna samfund har pengar likaså betalats ut till exempelvis den eritreanska ortodoxa kyrkan som av många pekats ut som väldigt trogen den eritreanska regimen. Med integration för eritreaner som skäl har den eritreanska ortodoxa Tewahdokyrkan i Sverige fått 300 000 kronor i statsbidrag, vilket regimkritiska eritreaner menar går direkt till att rekrytera lojala anhängare till den hårdföra, totalitära regimen samt till att bedriva spionage mot eritreaner. Flera företrädare för kyrkan har dessutom helt öppet visat sitt stöd till regimen. I en nederländsk rapport framgår det tydligt hur eritreanska trossamfund i landet styrs av regimen, vilket inte lär vara annorlunda i andra länder. Det finns således flera skäl till att regeringen bör se över det stöd som betalats ut till sam­fund med en internationell koppling.

Sverige har i dag ett stort antal trossamfund med olika riktningar som i många fall står mycket långt ifrån varandra. Även ett stöd till de mest harmlösa församlingarna är ett stöd till något som inte kommer samtliga skattebetalare till del. Då religion är en privat angelägenhet ska det också finansieras privat, vilket bör gälla samtliga trossam­fund i Sverige, oavsett riktning. Av den anledningen bör riksdagen uppmana regeringen att slopa samtliga kommunala och statligt skattefinansierade utbetalningar till religiösa trossamfund i de fall stödet inte strikt är ämnat att bevara vårt kulturarv i form av exem­pelvis gamla byggnader eller antikviteter.

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Utbetalningar av skattefinansierade stöd till trossamfund sker delvis genom Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST). Under 2016 fördelades nästan 92 miljoner kronor genom denna myndighet till olika samfund, och då är Sveriges enskilt största samfund, Svenska kyrkan, inte en av mottagarna som följd av att ansvaret inte ligger hos SST.

Myndighetens centrala uppgift är att hantera statens bidrag till de trossamfund som är statsbidragsberättigade, men de hanterar även andra angelägenheter. Att det finns ett organ som för samman olika religiösa samfund kan i flera avseenden vara bra, men att staten har en egen myndighet som reglerar detta är direkt olämpligt. Då detta inte bör hanteras av staten bör också initiativet till att driva liknande arbete bedrivas genom privata initiativ, kanske från trossamfunden själva. Med anledning av att privata ange­lägenheter ska finansieras privat är det också rimligt att denna myndighet läggs ned. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att lägga ned SST och hänvisa befintlig verk­samhet som bedrivs till att hanteras av privata initiativtagare.

Statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel

Skattebetalarnas förening har som följd av delar av allmänhetens misstro mot hur vissa skattemedel används valt att anställa vad de kallar för en slöseriombudsman med syfte att granska och kartlägga slöseri med skattemedel i vårt samhälle. Slöseriombudsman­nen har som följd av detta bidragit till att lyfta upp exempel på hur skattemedel använts på ett sätt som förvånar flertalet skattebetalare. Detta har medfört att beslutsfattare fått ännu en välbehövd blåslampa för att säkerställa att våra gemensamma tillgångar går till vad det är tänkt.

Det har vidare, genom diverse granskningar, som främst letts av ideella krafter i samhället, visat sig att skattemedel gått till delar av civilsamhället som inte lever upp till de krav som finns för att utbetalningarna överhuvudtaget ska beviljas. Exempelvis har den förhållandevis nybildade stiftelsen Doku och personer bakom denna stiftelse på ett föredömligt sätt granskat radikal islamism, vars verksamhet till stor del finansieras genom offentliga medel.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), eller vad som tidigare kallats för Ungdomsstyrelsen, har till exempel fått regeringens uppdrag att stödja ung­domspolitiska mål och verka för demokrati, integration och ett starkt civilsamhälle genom utbetalningar av miljontals kronor. Den Göteborgsbaserade skribenten Sofie Löwenmark har granskat bland annat MUCF:s bidragsutbetalningar och funnit att flera av organisationerna som får stöd står för värden som i många fall går i motsatt riktning mot de som ska främjas enligt myndighetens grundläggande uppdrag och är direkt kontraproduktiva ändamålet av medlen. Som exempel kan föreningen Sveriges Förenade Muslimer nämnas, som återkommande bjudit in föreläsare som propagerar för en mycket radikal form av islamism, kvinnors underordning i samhället och homofobi som när­mast är att betrakta som hatpropaganda. Löwenmark och andra har även granskat andra bidragstagare, varför inte minst personer som själva lidit som följd av vissa organisa­tioners verksamhet också har blivit upprörda.

Exemplen på direkt kontraproduktiva utbetalningar är som bekant många, och det saknas uppenbarligen tillräckliga granskningsorgan i samhället för att säkerställa att bidrag går till ändamål som är i enlighet med utbetalarnas riktlinjer. Regeringen bör därför tillsätta en ny granskningsgrupp som efter begäran kan användas av olika organ (såsom myndigheter, stiftelser, kommuner eller landsting) i syfte att bistå i utredningen inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället för att säkerställa att skattestödet används ändamålsenligt.

Statligt stöd till Muslimska brödraskapet i dag och konsekvensanalys

SST, MUCF, Sida och Allmänna arvsfonden är exempel på statligt finansierade orga­nisationer som i dag på ett eller annat sätt har bidragit till ekonomiskt stöd till MB:s underorganisationer, men även kommuner har på olika sätt bidragit till rörelsen. Särskilt två underorganisationer till MB, Islamic Relief (IR) och Studieförbundet Ibn Rushd (SIR) har varit framstående bidragstagare, men även SUM.

MB-styrda SIR driver en lång rad olika studiecirklar i lokaler knutna till diverse olika muslimska organisationer i Sverige. På detta sätt lyckas de få bidrag för studie­verksamhet som ofta rör utbildning i islam eller islamofobi. SIR arbetar på detta sätt aktivt med att öka MB:s inflytande i samhället samtidigt som man försvårar insyn i den egna verksamheten.

Med offentliga medel stödjer Sverige med andra ord i dag MB:s huvudsakliga mål: att bygga en parallell islamisk sektor i Sverige som grundar sig på en form av islamis­tisk identitetspolitik. De önskar skapa ett parallellt muslimskt civilsamhälle med en eta­blering av olika institutioner som skolor, vårdinrättningar, kulturcentra eller moskéer. Nätverket ägnar i dag mycket tid åt att förhindra att svenska muslimer exponeras för mycket för västerländska normer och värderingar, varför de gynnas av en viss form av segregation i samhället. Detta är naturligtvis ingenting som gynnar de svenska skatte­betalarna, varför regeringen snarast bör upphöra med att finansiera grupper som ingår i MB:s nätverk samt säkerställa att inte heller kommuner finansierar MB:s verksamhet. Regeringen bör även utreda konsekvenserna av att organisationer som ingår i nätverket kring Muslimska brödraskapet fått ta del av offentliga medel.

 

 

Markus Wiechel (SD)

 

Lars Andersson (SD)

Mikael Strandman (SD)

Bo Broman (SD)

Alexander Christiansson (SD)

 

Yrkanden (10)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa skattefinansierade statliga bidrag till trossamfund som inte är kopplade till att bevara kulturarvet och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att särskilt granska stöd som går till trossamfund med en internationell koppling och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 3.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lägga ned Nämnden för statligt stöd till trossamfund då tro är en privat angelägenhet och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 4.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett statligt utredningsstöd inför utbetalningar av skattemedel till civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 5.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statligt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 6.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Sveriges Unga Muslimer och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 7.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa statliga medel till Ibn Rushd och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU5
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 8.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra statliga medel till Islamiska Förbundet i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 9.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa kommunalt stöd till Muslimska brödraskapet och dess underorganisationer och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 10.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvenserna av det ekonomiska stöd som betalats ut till organisationer inom Muslimska brödraskapets nätverk och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Kulturutskottet
    Betänkande 2021/22:KrU2
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (2)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.