Slopande av skogsvårdsavgiften

Motion 1989/90:Sk448 av Rolf Kenneryd m.fl. (c, m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Sk448

av Rolf Kenneryd m.fl. (c, m)
Slopande av skogsvårdsavgiften

Praktiskt taget hela skatteområdet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete
och är nu inne i en förändringsfas. En form av skatt som inte
ingått i det statliga utredningsmaskineriet är skogsvårdsavgiften. Detta är i
och för sig naturligt eftersom skogsvårdsavgiftens effekter och konsekvenser
redan är väl kända. Det ter sig därför naturligt att behandla frågan om skogsvårdsavgiftens
avskaffande i samband med behandlingen av den samlade
skattereformeringen.

Skogsvårdsavgiften är en i det totala skattesystemet artfrämmande form
av skattebelastning. Intäkten från densamma har angetts finansiera utgående
statsbidrag till skogsbruket och del av skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet.
Ett sådant system må ha varit vällovligt vid avgiftens införande
med dåtidens förutsättningar i skogsbruket. I förhållande till dagens
moderna skogsbruk måste emellertid systemet anses starkt föråldrat och
hämmande för skogsbrukets utveckling.

Med den konstruktion skogsvårdsavgiften har-promille på taxeringsvärdet
- belastas den skogsägare mera som via en god skogsskötsel får ett högre
taxeringsvärde än den mera passive skogsägaren. Detta måste anses vara ett
starkt destruktivt sätt att ge skogsägare signaler om samhällets intentioner
och önskemål om skogsbrukets framtida inriktning.

Systemet medför dessutom stora orättvisor mellan olika skogsägare där
det för flertalet - i regel ambitiösa och skötsamma - medför betydande ekonomisk
belastning, medan det via bidragssystemet premierar, i vart fall tidigare,
mindre ambitiösa skogsägare.

Orättvisan kan belysas genom att studera statistiken över avgift resp. bidrag
till Hallands län. För budgetåret 86/87 uppgick avgiften till 10,4 miljoner
kronor för Hallands skogsägare. Utbetalade bidrag uppgick under
samma tid till knappt 2 miljoner kronor. Bidragen uppgick således till
17-19 % av avgiften. Stora individuella skillnader förekommer givetvis därutöver.

Till detta kommer också värdet av del av skogsvårdsstyrelsernas serviceverksamhet,
ett värde med stora individuella skillnader. En del skogsägare
utnyttjar inte alls denna service, andra gör det i betydande utsträckning. Det
kan för övrigt även på andra grunder ifrågasättas om inte skogsvårdsstyrelsens
tillsyns- resp. serviceverksamhet borde åtskiljas för att uppnå större ef

Mot. 1989/90
Sk448

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften fr.o.m. årsskiftet
1990-1991.

[att riksdagen beslutar att slopa de statliga bidragen till skogsbruket
från årsskiftet 1990-91.']

Stockholm den 25 januari 1990

Rolf Kenneryd (c)

Ivar Franzén (c) Sven Eric Lorentzon (m)

fektivitet i bådadera. Denna fråga får emellertid övervägas i annat sammanhang.

Vi förordar ett avskaffande av skogsvårdsavgiften vid årsskiftet 90/91 och
ett samtidigt avskaffande av de statliga bidragen till skogsbruket.

1 1989/90: J<,320