Skydd av naturlax i Bottenviken

Motion 1997/98:Jo411 av Karl Hagström m.fl. (s)

Enligt naturens lagar skall vildlaxen återvända till sin
ursprungsälv för att leka men ytterst få kommer dit. Långa
drivgarn i Östersjön fångar t.o.m. laxar som inte vuxit till.
Detta har varit ett problem i ca 20 år och vissa regleringar
har vidtagits utan större effekt, eftersom de i huvudsak gjorts
vid Norrlandskusten där endast en mindre del av det totala
laxfisket bedrivs. Huvuddelen av fångsten av såväl odlad
som naturlax sker i det egentliga havsfisket i Östersjön.
Konsekvenserna av regleringarna för kustfisket vid
Norrlandskusten har dock varit stora och från 1994, då
laxfisket utanför alla naturälvar stoppades, har fisket upphört
inom stora delar av Bottniska viken.

Förhandlingarna inom ramen för Baltiska fiskerikommissionen innebar
ingen åtgärd mot överfiskningen av lax utan Sverige uppmanades att stoppa
kust- och älvfisket.

Laxen har alltid haft stor ekonomisk betydelse för Norrland. Förutom
fiskenäringen har vi den snabbt ökande vildmarks- och upplevelseturismen.
Enligt en rapport från Umeå universitet skulle laxfiskebaserad turism i
Norrland kunna omsätta 200 miljoner kronor per år.

Det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att rädda vår vilda laxstam.
Eftersom laxarna i huvudsak har sina reproduktionsområden i Sverige, måste
vi i förhandlingar med övriga Östersjöstater hävda att så stor del som möjligt
av den svenska kvoten överförs till kustområden där fångsten av naturlax är
mycket låg. En lämplig åtgärd är också en reglering av drivnätsfisket som
stämmer med internationella regler.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd av naturlax i Bottenviken.

Stockholm den 3 oktober 1997

Karl Hagström (s)

Axel Andersson (s)

Widar Andersson (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Agneta Brendt (s)