Skogsbrukspolitiken

Motion 1985/86:Jo306 Lars Ernestam m. fl. (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo306

Lars Ernestam m. fl. (fp)
Skogsbrukspolitiken

Skogen är en av Sveriges allra största nationaltillgångar. Mer än hälften av
landets yta täcks av skogsmark, som till övervägande delen är lämpad för
skogsproduktion. Skogsnäringen, dvs. skogsbruket och skogsindustrin, är av
mycket stor betydelse för ekonomi och sysselsättning.

Vårt inhemska behov av skogsprodukter är nu ungefär en tredjedel av vad vi
producerar. Det mesta exporteras sålunda. Skogsbruket och skogsindustrin är
långsiktiga verksamheter, som kräver stor framförhållning. De är kapitalintensiva,
och deras investeringar måste återbetalas under lång tid.

Skogen har också andra värden. Den utgör vår viktigaste naturtyp och hyser
ett stort antal växt- och djurarter.

Skogen har dessutom stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Den producerar
jaktbart vilt, bär, svamp ni. m. 1 norra delen av landet utnyttjas också
skogen som betesmarker för rennäringen.

Skyddet av skogar med särskilt stort värde från naturvårdssynpunkt diskuteras
i folkpartiets miljömotion.

Skogsvårdslagen

En ny skogspolitik — innefattande bl. a. en ny skogsvårdslag — lades fast av
riksdagen 1979 genom att en proposition från den dåvarande folkpartiregeringen
i allt väsentligt godkändes.

Den nya politiken innebar både en intensifiering av skogsbruket och en ökad
betoning av övriga till skogen knutna intressen, i första hand naturvården.

Den nya skogspolitiken hann knappt börja tillämpas förrän den ändrades på
vissa punkter. Därefter har ytterligare förändringar skett. I förhållande till
folkpartiregeringens proposition har inslagen av reglering, samhällskontroll
och myndighetsstyrning ökat genom bestämmelser av avverkningstvång (§ 14),
gallringstvång (§ 9), obligatoriska skogsbruksplaner (§ 21a) m. m. Skogsbrukets
position har vidare flyttats fram i förhållande till naturvårdens, bl. a. när
det gäller s. k. 5:3 skogar som kommenteras längre fram i denna motion.

Det skäl som framförts för ändringarna i skogspolitiken är att avverkningen
skulle öka. Utförda utvärderingar visar att 5:3-bidragen inte påtagligt ökat
avverkningen eller gett de övriga positiva effekter som förväntades. Detsamma
torde gälla förändringen av lagstiftningen.

Skogsindustrins behov av regelbunden vikesförsörjning måste i möjligaste
mån tillgodoses genom att avverkningen stimuleras. Långsiktigt måste dock
industrins vikesbehov anpassas till skogens produktionsförmåga.

Behov finns av en bättre skogsvård och en jämnare avverkning. Ökade stimulanser
bör komma till främst genom en förändrad skogsbeskattning. Den höga
grad av reglering och centraldirigering, som tillkommit genom senare års ändringar
i skogsvårdslagen, har inte givit dessa effekter. Bl. a. gäller detta schablonmässiga
starkt styrande skötselnormer.

Vi anser att ovan refererade förändringar i skogsvårdslagen bör upphävas.

Domänverket

Ungefär en femtedel av skogsproduktionen kommer från statens marker, som
förvaltas av domänverket. Vi anser att domänverkets nuvarande tillgångar i
betydande utsträckning bör successivt överföras i enskild ägo. Vi anser att detta
bör vara ett led i strävandena att stärka och komplettera det enskilda jord- och
skogsbruket. Även möjligheterna att tillskapa fristående skogsbruksfastigheter
bör tas till vara. Vi anser således att riksdagen bör uppmana regeringen att ge
domänverket i uppdrag att inleda försäljningar med riktmärke att under det
första budgetåret nå ca 400 milj. kr. i intäkter.

Även i övrigt bör frågan om domänverkets markförsäljningspolitik ägnas
särskild uppmärksamhet. Verket bör kunna spela en mer aktiv roll för att
förstärka enskilda skogs- och lantbruk. Vi har i annat sammanhang tagit upp
frågan om den lämpliga omfattningen och formerna för den affärsverksamhet
som i dag bedrivs inom domängruppen, liksom det avkastningskrav som skall
gälla framöver. Vi vill här särskilt poängtera att en rättvisande jämförelse med
enskilt skogsbruk måste eftersträvas. I detta sammanhang måste särskilt beaktas
de restriktioner som med hänsyn till bl. a. naturvårdsintressena gäller för
avverkning ovanför den f. d. skogsodlingsgränsen.

Andra intressen

Även på andra sätt har förhållandena ändrats sedan 1979. Skogsbruket har
börjat ta nya marker i anspråk (t. ex. fjällnära skogar) i en utsträckning som då
inte kunde förutses. Det är till stor del fråga om skogar där avverkning är
samhällsekonomiskt olönsam. Sysselsättningsaspekten i Norrlandslänen brukar
framhållas. Enligt vår uppfattning är det bättre att stödinsatser i större
utsträckning ges för eftersatt gallring och vård av skogsbestånd utanför de för
bl. a. naturvården värdefulla områden, huvudsakligen på domänverkets mark,
som måste bevaras för framtiden.

De negativa konsekvenserna av modernt storskaligt skogsbruk måste uppmärksammas.
Skyddet bör öka för naturtyper som hotas av sådant skogsbruk
t. ex. urskogar, fjällskogar och våtmarker. Rennäringens intressen måste ges
ökad tyngd i skogspolitiken. De möjligheter som kan finnas att genom modifieringar
av skötselmetoderna minska effekterna på skogen av försurning och
luftföroreningar måste tas till vara.

Mot. 1985/86

Jo306

13

Ordinarie anslag fördelade på olika ägarkategorier
1979/80—1983/84

Kategorier

I f ~'l PRIVATA MARKÄGARE

1 Tu * BOLAG

I ttr I DOMÄNVERKET

1°/.

O"*

I

61*

0
r&,

TO

‘ I

64 %

W

k

80/81 81/82 82/83 83/84 84/85

m! GUJ HD

9.7

12.0

Länets skogsmarksareal fördelar sig på följande sätt;

I PRIVATA MARKÄGARE

1 -35 V» -1 BOLAG
I 32^'"l DOMÄNVERKET

t 3 Vn I ÖVRIGA

Översyn av skogspolitiken Mot. 1

Jo306

Den utveckling som skett sedan 1979 och som kan förutses för de kommande
åren gör det enligt vår uppfattning motiverat att nu påbörja en samlad översyn
av skogspolitiken. En utredning bör därför tillsättas med uppgift att föreslå de
ändringar av skogsvårdslagen och av skogspolitiken i övrigt som erfordras för
att anpassa denna politik till de förhållanden som råder nu och framförallt kan
väntas att råda framöver.

Som utgångspunkt för översynen av skogspolitiken bör bl. a. gälla att skogen
måste skötas så att den ger en hög och värdefull avkastning också på lång sikt.
Lagstiftningen kan förenklas och byråkratin minska. Samtidigt måste skogsbruket
ytterligare anpassas till miljövårdens övergripande krav. Skogens mångsidighet
och olika funktioner måste beaktas bättre. Skogsbruket måste bli mer
ståndortsanpassat.

Bidrag till skogsvård

Vi anser inte att s. k. 5:3-bidrag skall utgå till områden som domineras av
lövskog eller är värda att bevara ur naturvårdssynpunkt. Med hänvisning till
våra förslag anser vi att bidragsramen i budgetpropositionen kan sänkas till 280
milj. kr. Detta innebär en besparing på 20 milj. kr.

Stöd till byggande av skogsvägar

Med hänvisning till vad som vi anför i motionen om aktsamhet vid exploatering
av fjällnära skogar och restriktivitet vid användningen av 5:3-bidragen anser vi
att anslagen till skogsbilvägar i jämförelse med budgetpropositionen kan minskas
med 10 milj. kr. Budgetbeloppet bör sålunda enligt vårt förslag vara 40 milj.
kr.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd och åtgärder mot
försurningen

Budgetpropositionen redovisar att en del av avgifterna för handelsgödsel och
bekämpningsmedel skall användas för åtgärder inom skogsbruket. Skogsbrukets
andel av dessa avgifter är mycket marginell, och vi anser enligt motion i
anslutning till proposition 1985/86:74 att dessa medel enligt riksdagens beslut
skall användas till forskning, alternativ ordning och miljöförbättringar inom
jordbruket. Anslagen för skogsforskning och insatser mot försurningen bör
dock vara oförändrade. Enligt vårt budgetalternativ täcks de 30 milj. kr. som
skall överföras till jordbruket genom de besparingar vi gör på anslagen till 5:3
skogar och bilvägar.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om samlad översyn av skogspolitiken,

2. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 20 milj. kr. till 280,0 milj. kr. för bidrag till skogsvård,

3. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 10 milj. kr. till 40,0 milj. kr. för skogsbilvägar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 milj. kr.
av anslagen till försurning och skogsforskning inte skall täckas av medel
från avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel,

5. att riksdagen hos regeringen begär att domänverket inriktar sin markpolitik
på utförsäljning av mark för ca 400,0 milj. kr.'

Stockholm den 21 januari 1986

Lars Ernestam (fp)

Kerstin Getterman (fp) Bengt Rosén (fp)

Leif Olsson (fp)

Mot. 1985/86

Jo306

'1985/86:N 248

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

16