Skoglig utbildning i sydöstra Sverige

Motion 1990/91:Jo612 av Ingrid Hasselström Nyvall och Charlotte Branting (fp)

Skogen med tillhörande näringar är av mycket stor
betydelse för Sverige. Skogsprodukter ger vår största
exportinkomst. Skogsbruket ger sysselsättning över stora
delar av Sveriges yta.

Villkoren för skogen och skogsnäringen varierar mycket
i landet bl.a. beroende på klimatförutsättningarna. Drygt
30 procent av tillväxten sker i Götaland. Värdemässigt
svarar denna del av landet för över 40 procent av tillväxten.
I Götaland är 70 procent av skogsarealen privatägt
småskogsbruk medan i Norrland ägs skogen huvudsakligen
av staten och de stora skogsbolagen.

Problem och möjligheter också gällande trädslag,
omvandling av kulturlandskapet, flora/faunahänsyn,
energiproduktion m.m. är olika i norr och söder.
Sydsvenskt skogsbruk utmärks av hög bonitet,
mångsidighet och småskalighet.

Vad vi i denna motion vill framhålla är behovet av mer
skoglig utbildning även i södra Sverige.

Den skogliga högskoleutbildningen är förlagd till Umeå,
Garpenberg och Uppsala. Där utbildas således jägmästare
medan den grundläggande utbildningen av skogstekniker
sker i Värnamo och skogsmästare i Skinnskatteberg.

Sveriges lantbruksuniversitet, skogsvetenskapliga
fakulteten, har nyligen slutfört två utredningar,
''Jägmästarutbildningen inför 2000-talet'' och ''Skogliga
grundläggande utbildningars framtida resursbehov''.

På uppdrag av jordbruksdepartementet arbetar
professor Ingvar Lindqvist med en total översyn av Sveriges
lantbruksuniversitet. Detta arbete skall vara klart den 1 juli
1991.

Utredningarna föreslår att
skogstekniker/skogsmästarutbildade ska kunna fortsätta sin
utbildning till jägmästare. Många av dessa har familj och är
etablerade. Det krävs då rimlig geografisk närhet till
studierna om individen ska få reella möjligheter genomföra
flerårsutbildningen. Det får ej Götalandsborna.

Resursmässigt omfattar Sveriges lantbruksuniversitet
totalt 1,4 miljarder kronor. Endast någon procent avseende
skoglig utbildning sker i Götaland.

Idag anställs 25 procent av de högskoleutbildade i
Götaland. Sin utbildning har de huvudsakligen fått i
Norrland. För Sydsveriges lövskogar behövs mer varierade
kunskaper. Därför anställs t.ex. i Skåne danskutbildad
personal.

I den omställningstid som nu inletts inom jordbruket är
det viktigt att tillräckliga kunskaper om alternativ
produktion, t.ex. energiskog, utvecklas även i södra
Sverige.

Med hänvisning till den stora betydelse skogen har för
våra två län, Kronobergs län och Kalmar län, vill vi att den
översyn som för närvarande genomförs avseende Sveriges
lantbruksuniversitet tar hänsyn till behovet av ökad skoglig
utbildning i södra Sverige, främst i Götaland. I det framtida
sydostuniversitet som nu skisseras kan den skogliga
utbildningen vara en ekonomiskt betydelsefull och för hela
regionen väsentlig tillgång.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad skoglig utbildning till
Sydsverige.

Stockholm den 23 januari 1991

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

Charlotte Branting (fp)