Skatteregler för föräldrakooperativa daghem

Motion 1990/91:Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

Den föräldrakooperativa barnomsorgen utgörs av
daghem som drivs av föreningar i vilka barnens föräldrar är
medlemmar. Sedan mitten av åttiotalet har intresset för
denna barnomsorgsform ökat markant. Föräldrarnas
initiativ till daghem i kooperativ samverkan har till stor del
sin orsak i att kommunernas daghemsplatser inte varit
tillräckliga. Dessutom innebär den föräldrakooperativa
formen möjligheter till såväl ansvar och delaktighet som ett
reellt inflytande i barnens vardag på daghemmet.

Antalet föräldrakooperativa daghem uppgår i dag till
uppskattningsvis 700 (Uppgiften grundas på
Socialstyrelsens sammanställningar 1989--1990).
Föräldrakooperativen omsätter ca 600 milj.kr./år
(uppgiften grundas på Kooperativa institutets beräkningar
1990) och svarar för ca 4 % av den totala barnomsorgen.

Erfarenheterna visar att den föräldrakooperativa
formen numera är etablerad och väl fungerande samt utgör
ett gott exempel på hur offentlig sektor kan kompletteras
och utvecklas av kooperativa lösningar.

Föräldrakooperativen finansieras av statliga och
kommunala bidrag samt föräldravgifter. Det statliga
bidraget är av samma omfattning som till kommunernas
reguljära daghem, men kommunernas ekonomiska stöd
varierar, både ifråga om storlek och typ av
bidragskonstruktion. Föräldrarnas avgifter fastställs som
regel av föreningen med den kommunala taxan som
riktmärke.

Ett stort hinder för fortsatt utveckling är emellertid de
regler som styr beskattningen av föräldrakooperativens
ackumulerade överskott. Det är inte ovanligt att det
kommunala stödet är konstruerat så, att ackumulerat
överskott skall täcka kommande års underskott. Enligt
nuvarande bestämmelser tvingas dock föräldrakooperativ
som ackumulerar överskott, att beskatta detta, trots att
budgeten visar på förestående underskott och att
bidragskonstruktionen syftar till en långsiktig utjämning.

Frågan är direkt förbunden med föräldrakooperativens
juridiska form. Ideella föreningar som bedriver
allmännyttig verksamhet kan befrias från skatteplikt.
Ekonomiska föreningar kan däremot inte bedriva
allmännyttig verksamhet i skattelagens mening.

Vi anser dock att föräldrakooperativen i de flesta
förekommande fall skall drivas som ekonomiska föreningar.
Denna uppfattning uttrycks även i civildepartementets
betänkande ''Ju mer vi är tillsammans'' (SOU1987:33--35)
som, efter ingående behandling av frågan, förordade den
ekonomiska föreningsformen. Vår mening utgår även från
att riksdagen genom tidigare beslut skapat ett lagutrymme --
''Lagen om ekonomiska föreningar'' -- för kooperativ
verksamhet.

Det avgörande kriteriet för det ekonomiska är att
medlemmarnas ekonomiska intressen skall främjas genom
ekonomisk verksamhet samt att medlemmarna är aktivt
deltagande i verksamheten. Detta syfte uppnår den
föräldrakooperativa föreningen genom att driva ett daghem
för medlemmarnas barn, d.v.s. att mot avgifter
tillhandahålla medlemmarna barnomsorgstjänster.

Ett föräldrakooperativ som däremot drivs som ideell
förening, men i juridisk mening överensstämmer med
kriterierna för den ekonomiska föreningen, är därför att
betrakta som en oregistrerad ekonomisk förening, vilket
kan få allvarliga rättsliga följder. Bl.a. kan medlemmarna
ställas personligen ansvariga för föreningens ekonomi,
eftersom en oregistrerad förening inte kan uppträda som en
juridisk person.

Den ideella föreningen kan därmed endast komma
ifråga för de föräldrakooperativ som bedriver en
verksamhet som innebär att kommunen åtagit sig
arbetsgivaransvaret för den anställda personalen samt att
verksamheten i övrigt endast kan definieras som ideell.

Vi ser det som mycket angeläget att den ekonomiska
föreningen skall uppmuntras och förordar åtgärder som
motverkar uppkomsten av en tilltagande gråzon med
föreningsdrivna verksamheter, som av skattemässiga skäl
väljer den ideella föreningsformen. Därav är en ändring av
skattereglerna för föräldrakooperativ nödvändig.

Vi anser dessutom att ekonomiska föreningar som driver
föräldrakooperativa daghem mycket väl kan likställas med
allmännyttig verksamhet:Föräldrakooperativen
omfattas av kommunernas plan för förskole- och
fritidsverksamhet.Föräldrakooperativen står under
kommunernas och länsstyrelsernas tillsyn enligt
socialtjänstlagens 69 §, vilket ytterligare definieras i
socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om enskilda
förskolor och fritidshem (SOSSF 1990:2).
Föräldrakooperativens verksamheter finansieras till större
delen av allmänna medel -- i genomsnitt ca 85 % -- varav ca
hälften består av statliga bidrag.Föräldrakooperativens
förhållande till kommunen kan beskrivas som att
daghemmen drivs på uppdragsbasis.
Föräldrakooperativen är öppna sammanslutningar som --
med utgångspunkt från medlemmarnas behov -- i allt
väsentligt bedriver verksamhet som är samstämmigt med
allmännyttig verksamhet, i det här fallet barnomsorg.En
allmän uppfattning, vilket bl.a. framgår av socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd, är att föräldrakooperativen
dessutom skall likställas med kommunernas reguljära
barnomsorg vad gäller ekonomiska villkor att bedriva en
kvalitativ verksamhet som är öppen och tillgänglig för alla
och envar som önskar den barnomsorgsformen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skatteregler för
föräldrakooperativa daghem.

Stockholm den 25 januari 1991

Inga-Britt Johansson (s)

Lars Svensson (s)

Lena Boström (s)

Nils T Svensson (s)

Bengt Kronblad (s)