om skadeståndsfrågor inom arbetsrätten

Motion 1987/88:A727 av Rolf Clarkson m. fl. (m, fp, c)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämning
1988-01-26
Bordläggning
1988-02-01
Hänvisning
1988-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:A727

av Rolf Clarkson m. fl. (m, fp, c)
om skadeståndsfrågor inom arbetsrätten

De senaste decennierna har inneburit en positionsförändring vad gäller förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationerna. Med lagens
hjälp har de fackliga organisationerna flyttat fram sina positioner vilket inneburit
ett ökat inflytande gentemot arbetsgivarna.

Ett gemensamt drag i denna lagstiftning är att arbetsgivare, stora som
små, åläggs skyldigheter i betydande utsträckning och att lagstiftningen
många gånger måste betraktas som både svårtolkad och svårtillgänglig.

Detta gäller inte minst för landets ca 200 000 småföretag med anställda
som har sämre förutsättningar än större företag att göra sig förtrogna med
alla de krav den arbetsrättsliga lagstiftningen ställer.

Denna utveckling har lett till att även välmenande arbetsgivare gör felbedömningar,
vilket kan resultera i dryga skadeståndsbelopp.

Genom riksdagsbeslut 1984 har dessutom riksdagens majoritet gjort skadestånden
ytterligare kännbara för arbetsgivaren genom att avskaffa arbetsgivarnas
avdragsrätt för allmänna skadestånd. Som skäl för att slopa denna
avdragsrätt har regeringen bl. a. anfört att det skulle anses stötande för rättskänslan
att en arbetsgivare skall få göra avdrag för skadestånd som betalas
för brott mot ofta helt centrala bestämmelser i arbetsrättslagstiftningen. Parallellt
med detta har emellertid riksdagsmajoriteten beslutat att en enskild
arbetstagare i praktiken inte kan ådömas ett skadestånd högre än 200 kronor
för ett avtals- eller lagbrott. Denna övre beloppsgräns infördes 1928. Detta
betyder att det i dag inte finns någon som helst rimlig relation mellan de belopp
som kan utdömas som skadestånd för en liten arbetsgivare och en arbetstagare.

Mot bakgrund av att den arbetsrättsliga lagstiftningen i många stycken
måste betraktas som både svårtolkad och svårtillgänglig menar vi att större
hänsyn måste tas till fel som begås utan uppsåt av mindre arbetsgivare. I bagatellartade
fall bör inget skadestånd alls utdömas. Behovet av en förändrad
lagstiftning framgår väl av det småföretag i verkstadsbranschen i Jönköping
som ville utvidga sin verksamhet till att också omfatta entreprenadverksamhet.
Företaget informerade därför Byggnadsarbetareförbundet men glömde
bort sin förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL gentemot Metallindustriarbetareförbundet.
För detta misstag som inte åsamkat någon skada krävs nu
företaget på 50 000 kronor av Metallindustriarbetareförbundet. Vi menar
därför att en utredning bör tillsättas med uppgift att skyndsamt framtaga förslag
till sådana ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen att en rimligare

relation uppnås mellan de skadestånd som kan utdömas mellan en mindre Mot. 1987/88
arbetsgivare och arbetstagare samt att uppsåtsrekvisitet i betydligt högre A727
grad än i dag skall vara utslagsgivande om skadestånd över huvud taget skall
utdömas eller ej. Det kan inte vara rimligt att de mindre företagen skall
tvingas betala skadestånd till en facklig organisation på grund av att lagstiftaren
varit oklar eller medvetet överlåtit åt rättspraxis att fylla ut lagtexten.

Vidare bör en sådan utredning ges i uppdrag att analysera konsekvensen
av den arbetsrättsliga lagstiftningen mot bakgrund av de s. k. informella
skadestånd som särskilt mindre arbetsgivare erbjuds betala av de fackliga
organisationerna i stället för en ofta kostbar och slitsam process i arbetsdomstolen.

Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att
skyndsamt framtaga förslag till sådana ändringar i den arbetsrättsliga
lagstiftningen att en rimlig relation uppnås mellan mindre arbetsgivare
och arbetstagare när det gäller skadestånd enligt vad i motionen
anförts samt att denna utredning också ges i uppdrag att utreda eventuellt
missbruk av s. k. informella skadestånd i enlighet med vad i motionen
anförts,

[att riksdagen beslutar återinföra arbetsgivares avdragsrätt för allmänna
skadestånd inom arbetsrätten.1]

Stockholm den 21 januari 1988
Rolf Clarkson (m)

Kjell Johansson (fp) Olle Aulin (m)

Marianne Karlsson (c) Bengt Harding Olson (fp)

1 1987/88:Sk368

8

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att skyndsamt framtaga förslag till sådana ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen att en rimligare relation uppnås mellan mindre arbetsgivare och arbetstagare när det gäller skadestånd enligt vad i motionen anförts samt att denna utredning också ges i uppdrag att utreda eventuellt missbruk av s.k. informella skadestånd i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att skyndsamt framtaga förslag till sådana ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen att en rimligare relation uppnås mellan mindre arbetsgivare och arbetstagare när det gäller skadestånd enligt vad i motionen anförts samt att denna utredning också ges i uppdrag att utreda eventuellt missbruk av s.k. informella skadestånd i enlighet med vad i motionen anförts.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.