Sjukvårdshuvudmäns sjukvårdsbudget och ökande vårdköer

Motion 2003/04:Fi225 av Carl-Axel Johansson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur vårdköernas kostnad kan synliggöras i den offentliga budgeten och vad kommande besparingar kommer att leda till för konsekvenser för arbetsgivarnas tredje sjuklönevecka.

Motivering

Sjukvårdens ekonomi blir alltmer ansträngd och de flesta landsting genomför nu allt större besparingar som kommer att medföra allt längre köer för medborgarna till sjukvården. Detta ger rimligen i sin förlängning ökade kostnader på andra håll i budgeten. Exempelvis kommer statens budget för sjukskrivningskostnader att kunna öka eftersom sjukskrivningar kan förväntas förlängas i väntan på exempelvis specialistvård och utredning. Vidare kan kommunernas kostnader också förväntas öka för de äldre p.g.a. exempelvis ökande hemtjänstinsatser.

Det betyder enligt mitt sätt att se att sjukvårdsköer kostar, men inte syns i sjukvårdshuvudmännens budget, men väl i andra offentliga budgetar som statens och kommunernas. Dessutom torde ökade kostnader drabba arbetsgivarna, då allt fler kan behöva sjukskrivas längre tid. Det innebär att arbetsgivarnas ansvar för sjuklönen för den tredje veckan utnyttjas allt oftare i väntan på vård och åtgärd.

Det finns olika vägar att synliggöra detta. En kan vara att sjukvården liksom sjukvården i sin helhet finansieras via statens budget. En annan kan vara att landstingen i sin budget för sjukvårdskostnader även måste beräkna de kalkylerade kostnader som sjukvårdsköerna orsakar för andra.

Det måste vara ett krav att besparingar inom sjukvården som ger ökande vårdköer med ökad kostnad för andra måste synliggöras i samband med att beslut om besparingar tas av sjukvårdshuvudmännen. Ett ytterligare krav måste vara att arbetsgivare ersätts för de ökade kostnader som den tredje sjuklöneveckan då kan komma att utgöra.

Stockholm den 19 september 2003

Carl-Axel Johansson (m)