Sjuklönereformen

Motion 1991/92:Sf271 av Stig Bertilsson m.fl. (m, c, fp, kds)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialförsäkringsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sedan den 1 januari 1992 gäller ett nytt sjuklönesystem
med så kallat arbetsgivarinträde och nya regler för
rehabilitering. Avsikten härmed är i grunden sympatisk;
såväl den korta som långa sjukfrånvaron skall på sikt
reduceras genom att ett större ansvar i dessa frågor läggs på
arbetsgivarna.
Reformen innebär att arbetsgivaren skall betala sjuklön
till sjuk anställd under en fjortondagarsperiod.
Sjukersättningen skall vara 75 procent 
av lönen under de första tre dagarna och 90 procent 
under de återstående dagarna.
Som en kompensation för nya kostnader i och med
arbetsgivarinträdet har företagens sjukförsäkringsavgift
från och med årsskiftet sänkts med 2,3 procentenheter. 
Avgiftssänkningen har beräknats
motsvara företagens ökade kostnader för sjuklönereformen
eftersom denna har förutsatts bli kostnadsneutral för
företagen.
Redan nu, mindre än en månad efter att reformen
trädde i kraft, finns det flera tecken som tyder på att
avgiftsnedsättningen är för liten för att reformen skall bli
kostnadsneutral. Exempel från många små och medelstora
företag visar hur kostnaderna för företagen ökar markant
om sjukfrånvaron vid dessa företag blir lika stor i år som i
fjol. För att kostnadsneutralitet skall uppnås måste dels två
karensdagar införas och därtill en ytterligare nedsättning av
sjukförsäkringsavgiften genomföras. En översyn av nivån
för avgiften bör därför ske omgående.
Sjuklönereformens kostnader måste också ses i skenet
av det nya rehabiliteringsansvar som utgörande en del av
reformen ankommer på arbetsgivarna.
Det åligger nu arbetsgivaren att upprätta en
rehabiliteringsplan för den anställde om denne varit sjuk
mera än fyra veckor i följd eller om han eller hon har många
korta frånvarotillfällen. Den anställde kan också själv
begära att en rehabiliteringsplan upprättas.
Rehabilitering av anställda utgör självfallet något
mycket positivt. Det ligger också i företagens intresse. Den
nya uppgiften innebär emellertid ytterligare en börda --
såväl administrativt som ekonomiskt -- som blir speciellt
kännbar i de små och medelstora företagen. Arbetsgivaren
skall upprätta en rehabiliteringsutredning vilken skall
lämnas till försäkringskassan. Denna utredning skall sedan
ligga till grund för en individuell rehabiliteringsplan. I den
flora av ökade uppgifter som nu faller på företagen vore det
rimligt att överväga att begränsa arbetsgivarnas
rehabiliteringsansvar till skador orsakade i och i anslutning
till arbetet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i sjuklönereformen.

Stockholm den 27 januari 1992

Stig Bertilsson (m)

Arne Andersson (m)

Elver Jonsson (fp)

Marianne Andersson (c)

Fanny Rizell (kds)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i sjuklönereformen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändringar i sjuklönereformen.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.