Schablonbeskattning

Motion 2007/08:Sk206 av Marie Engström m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om schablonbeskattning.

Bakgrund

För några år sedan analyserade Skatteverket resultat av ett stort antal revisioner tillsammans med statistik från Statistiska centralbyrån. Man kom fram till att skatteundandragandet var omfattande. I ett pressmeddelande skrev då Skatteverket:

Av all skatt som borde betalas så kommer 91 procent in till samhällets kassa. I pengar räknat är det cirka 100 miljarder kronor per år som uteblir. Av det beloppet svarar svarta inkomster för två tredjedelar.

Nyligen genomförde Skatteverket en kartläggning av svartarbetet i Sverige. Resultaten har presenterats i rapporterna Svartköp och svartjobb i Sverige (Del 1, Rapport 2006:4 och Del 2, Rapport 2007:1). Här redovisas slutsatser om orsaker till svartarbete och olika förslag om vad som kan göras för att motverka skattefusk. Det finns anledning att återkomma till Skatteverkets förslag i olika sammanhang.

Det är svårt att ange exakta siffror för svarta inkomster, men läget är bekymmersamt eftersom det kraftigt försämrar seriösa företags möjligheter att konkurrera på lika villkor. I förlängningen hämmar det också tillväxten.

Schablonbeskattning

Vänsterpartiet har i olika sammanhang tagit upp behovet av att införa schablonskatt. Som ett led i förenklingsarbetet menar vi att schablonbeskattningen kan vara en viktig del. Det handlar dels om att förenkla för den enskilda företagaren, dels om att underlätta skattemyndighetens arbete. Det vore märkligt om regeringen, som säger sig vilja minska företagens regelbörda med 25 %, inte beaktar de möjligheter som en övergång till schablonbeskattning i vissa kontantbranscher skulle innebära. Vi skulle dessutom få ett system som på ett mer effektivt sätt förhindrar skatteundandragande.

För en tid sedan uppvaktade SHR (Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) regeringen med förslag om att införa schablonbeskattning för restaurangföretagare. Man menade att problemet med svartekonomi lättare skulle kunna bekämpas och att det väsentligt skulle minska regelbördan för branschen.

Skatteverket har tidigare, på uppdrag av regeringen, i rapporter gjort principskisser för hur schablonbeskattning skulle kunna utformas i mindre företag. Avsikten är att det skall kunna användas i kontantbranscher med få anställda.

I en diskussion kring nya metoder måste naturligtvis för- och nackdelar vägas mot varandra. Skatteverket har tagit fasta på några fördelar:

Schablonbeskattning är administrativt enklare och mer lätthanterligt än det nuvarande systemet. Det gäller för såväl det enskilda företaget som skatteförvaltningen.

Schablonbeskattning leder till att skattefusk och skatteundandragande minskar och att skattemoral och tilltro till systemet ökar. Den faktiska beskattningen närmar sig alltså den avsedda beskattningen.

Naturligtvis skall beaktas att en schablon kan uppfattas som att man inkräktar på kravet om rättvis beskattning och mindre exakthet för den enskilde. Det skall i sin tur ställas mot att schablonbeskattning skulle kunna genomföras i branscher där man i dag har ett stort skatteundandragande. Skatteverkets senaste rapport visar på nödvändigheten av att något görs för att på sikt förhindra det som sker i dag.

I dag finns schablonbeskattning i andra europeiska länder, till exempel Italien och Spanien. Deras system bygger på frivillighet. Erfarenheten från dessa länder är goda. Många företag har anslutit sig. Det har heller inte inneburit skattebortfall utan snarare motsatsen.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att schablonbeskattning införs, i ett första steg lämpligen som ett försök i en eller flera kontantbranscher. Vad som ovan anförs bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 24 september 2007
Marie Engström (v)
Jacob Johnson (v)	Wiwi-Anne Johansson (v)
Peter Pedersen (v)	Kent Persson (v)