Samordnad länsförvaltning

Motion 1986/87:Bo306 Stina Gustavsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Bo306

Stina Gustavsson (c)
Samordnad länsförvaltning

Riksdagen beslöt den 11 december 1985 om försöksverksamhet med
samordnad länsförvaltning i Norrbottens län (prop. 1985/86:5 och bostadsutskottets
betänkande 1985/86:3). Försöksverksamheten skall bedrivas i tre år
fr. o. m. den 1 juli 1986 t. o. m. den 30 juni 1989. Den skall utvärderas och
därefter ligga till grund för generella ställningstaganden. I propositionen
talas om att minskad sektorisering och ökad effektivitet beträffande länens
utveckling och framtid kan ske antingen ”genom en ny organisation eller
genom ett ökat samarbete mellan befintliga myndigheter inom den nuvarande
organisationens ram”.

Två dagar senare (1986-12-13) beslöt riksdagen om sammanhållen skatteförvaltning
(prop. 1985/86:55 och bostadsutskottets betänkande 1985/86:11
liksom skatteutskottets yttrande 1985/86:2 y). Beslutet innebar bildande av
länsskattemyndigheter den 1 januari 1987, som alltså bryts ut ur länsstyrelserna.
I denna proposition uttalar sig föredragande statsråd på följande sätt
beträffande samordnad länsförvaltning:

Utvärdering av dessa försök (Norrbotten) skall göras så att en proposition
kan läggas i god tid före den 1 juli 1989. Utgångspunkten för förändringarna
är inte bara att göra marginella justeringar i formerna för samverkan mellan
länsstyrelsen och övriga länsorgan utan att skapa en samlad länsförvaltning
inom länsstyrelsens ram med sikte på att främja regionens utvecklingsmöjligheter.
Som en förutsättning för detta gäller att fristående länsorgan, helt
eller delvis, integreras i länsstyrelsen.

Hösten 1986 ställde civildepartementets arbetsgrupp för frågor rörande
samordnad länsförvaltning ett antal frågor till landets länsstyrelser med
utgångspunkt från Norrbottensmodellen som skulle ligga till grund för en
samordnad förvaltning för hela landet. På en fråga i riksdagen den 13
november 1986 angående tidsplanen för den samordnade länsförvaltningen
svarade civilministern att en proposition kommer att läggas i god tid före den
1 juli 1989.

I budgetpropositionen 1986/87:100 uppger föredragande statsråd med
hänvisning till proposition 1985/86:5, BoU 3 och rskr. 64 att han avser att
återkomma till regeringen med förslag om samordnad länsförvaltning under
mandatperioden.

Således föreligger tre olika uppgifter om tidpunkten. Det centrala i en
eventuell ordning för länsförvaltningarna är dock att försöksverksamheter
får en chans att utvärderas ordentligt, före beslutet.

Det är viktigt att alternativa modeller tas fram till Norrbottensförsöket.

Dessa modeller bör också utvärderas. Vid länsstyrelsen i Kronobergs län tog
man fasta på vad som sades i proposition 1985/86:5, nämligen ökat samarbete
mellan befintliga myndigheter inom den nuvarande organisationens ram.
Myndigheter, organisationer och förtroendevalda ställde helhjärtat upp för
ett försök, benämnd Kronobergsmodellen. Det är viktigt att även detta
försök utvärderas. Forskare vid Lunds universitet har sagt sig villiga att göra
utvärdering. Det centrala i Kronobergsmodellen är att länets framtid sätts i
centrum och har som syfte att ytterligare förbättra och utveckla samarbetet
mellan olika länsorgan. Modellen innebär också att komma med förslag till
rationaliseringar och besparingar vad avser administration, investeringar och
inköp, lokaler, utbildning m.m.

Enligt uppgift förekommer försök av olika karaktär i andra län kring
länsförvaltningsfrågor. Det är enligt min mening angeläget att även andra
försök än Norrbottensmodellen t. ex. Kronobergsmodellen får ligga till
grund för riksdagens ställningstagande. Den tidsplan som riksdagen fastställt
för försöksverksamheten i Norrbotten bör därför ligga fast.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående samordnad länsförvaltning.

Stockholm den 26 januari 1987
Stina Gustavsson (c)

Mot. 1986/87
Bo306

10