Rikets styrelse

Motion 1999/2000:K355 av Åsa Torstensson m.fl. (c)

Digital-TV

För närvarande pågår försöksverksamhet med markbunden digital-TV.
Bakgrunden till försöksverksamheten var ambitionen att öka mångfalden
i TV-utbudet i hela landet. Avsikten har också varit att publikens
valfrihet inte får inskränkas, utan att markbunden digital-TV ska
konkurrera med andra distributionsvägar. Det politiska syftet var att
skapa ett öppet system som når alla i hela landet.

Försöken har sedan en tid inletts. Trots i dagsläget låg efterfrågan är det
stort intresse bland producenter att börja sända markbunden digital-TV.
Samtidigt har saker hänt sedan beslutet om försöksverksamhet togs, inte
minst i fråga om alternativa distributionsformer för TV. Centerpartiet verkar
i riksdagen för ett statligt ansvar för utbyggnad av bredbandsförbindelser till
hushållen och företagen. Sådana förbindelser kan också användas för att
förmedla TV-program. Privata företag har likaledes börjat intressera sig för
att sälja bredbandsförbindelser på en öppen marknad. Uppkomsten av sådana
distributionskanaler, givet att de når vidsträckt spridning, kommer givetvis
att få påverkan på den digitala TV:n. Ett fullständigt utbyggt bredbandsnät,
baserat på optisk fiber, skulle naturligtvis medföra att distributionsformerna
för digital-TV måste komma under förnyad prövning. Principen bör även
fortsättningsvis vara att det ska finnas ett öppet nät, med lika tillgång för
olika producenter och distributörer.

Riksdagen har 1998/99 konstaterat att det för närvarande inte är aktuellt att
ändra försöksverksamheten i någondera riktningen, varken mot fortsatt
utbyggnad eller avveckling av försöksverksamheten. Det är rimligt att den
ståndpunkten gäller även framgent för att öka handlingsfriheten när försöket
ska utvärderas. Däremot är det angeläget att ett beslutsunderlag för det
fortsatta agerandet innefattar en noggrann analys av hur nya distributions-
former för media kommer att påverka utvecklingen för digital-TV i
framtiden.

Kommittén för utvärdering av digital-TV (Ku 1997:06) bör därför ges ett
särskilt uppdrag att belysa konsekvenserna för den fortsatta digital-TV-
verksamheten av en storskalig utbyggnad av bredbandsförbindelser till
hushållen. Detta bör ges regeringen till känna.

Stöd till radio- och kassettidningar

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förändring av stödet till
taltidningar, så att ersättning ska utgå enligt en schablonmodell i stället
för enligt den nuvarande nettokostnadsprincipen. Centerpartiet har
förståelse för de skäl regeringen har för sitt förslag; att skapa incitament
för att effektivisera verksamheten, förenkla regeltillämpningen och för att
få bättre kontroll över statens utgifter. Regeringen har dock själv
uppmärksammat riskerna med ett förslag som innebär att många
tidningar inte längre kommer att få sina nettokostnader täckta. De
kommer att tvingas göra avkall på kvaliteten och alternativt upphöra med
verksamheten.

Taltidningarna är ett viktigt komplement till den vanliga utgivningen av
dagstidningar för att öka tillgängligheten för synskadade till samhälls-
information. För dessa spelar det självfallet stor roll att tidningen ges ut och
håller hög kvalitet. En stor försiktighet bör därför iakttas vid förändringar i
stödet. Den uppföljning regeringen menar bör göras av det förändrade stödet
och bedömningen av ändamålsenligheten bör därför föregås av en nog-
grannare analys av de förväntade effekterna och eventuellt behov av
kompensation innan taltidningar upphör med sin utgivning. För närvarande
bör riksdagen därför avslå regeringens förslag. Det bör ankomma på
regeringen att återkomma till riksdagen med nytt förslag efter en nog-
grannare analys av effekterna. Detta bör ges regeringen till känna.

Sändningstillstånd för lokal TV

TV är i dag den viktigaste kultur- och informationsförmedlaren på grund
av den starka genomslagskraft mediet har. Lokala media har ofta stor
betydelse för att befästa och utveckla ett lokalt kulturliv. Det är mot den
bakgrunden inte förvånande att många medie-, kultur- och
utbildningsföretag uppvisar ett intresse för att få tillstånd att starta och
driva lokala TV-stationer. Sådana försök möter emellertid hinder i radio-
och TV-lagens 2 kap 2 §, där det stadgas att Radio- och TV-verket får
meddela tillstånd att sända TV-program under en begränsad tid om högst
två veckor. Någon motsvarighet att ge tillstånd för TV-sändningar som
kan liknas vid bestämmelser för lokal radio finns inte.

Riksdagens konstitutionsutskott har tidigare avslagit yrkanden om detta,
bland annat med hänvisning till utbyggnaden av digital-TV. Centerpartiet har
svårt att se att detta verkligen skulle utgöra ett hinder. Dels är digital-TV-
verksamheten en försöksverksamhet, dels bör det även med en fortsatt
utbyggnad lämnas utrymme för lokala kanaler utöver de regionala som i dag
ges utrymme i försöksverksamheten. Det finns därför skäl att se över 2 kap
2 § så att sändningstillstånd för viss tid per vecka, exempelvis två dagar, kan
meddelas för en längre period, förslagsvis ett år, i mån av tillgängligt
frekvensutrymme. Givet sådana förutsättningar och att det står klart att staten
också kan återta frekvensen under vissa förutsättningar, då behov uppstår,
torde en sådan möjlighet inte medföra några komplikationer för vare sig
fortsatt utbyggnad av digital-TV eller för utökade möjligheter till data-
kommunikation. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag
till ändring av 2 kap 2 § radio- och TV-lagen för att möjliggöra detta.

Anslagsberäkning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget C 1 ska tillföras
140 miljoner kronor för ordförandeskapet i EU utöver de 150 miljoner
kronor som tidigare tillförts. Vidare föreslås 50 miljoner kronor för
samordning när Utrikesdepartementet ska inordnas i Regeringskansliet.
Enligt Centerpartiets mening bör 140 miljoner kronor räcka som anslag
för ordförandeskapet. Vidare menar Centerpartiet att kostnaderna för
samordning vid samgående med Utriksdepartementet ryms inom
Regeringskansliets ordinarie anslag. Om något, borde samgåendet bidra
till en mer effektiv förvaltning och därpå följande kostnadsbesparingar.
Centerpartiet räknar därför under anslaget C 1 Regeringskansliet etcetera
med 200 miljoner kronor mindre än vad regeringen gör.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett uppdrag till kommittén för utvärdering av
digital-TV att utvärdera konsekvenserna av en utbyggnad av bredband
till hemmen,1

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade
ersättningsprinciper för taltidningsutgivning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av
2 kap. 2 § radio- och TV-lagen (1996:844) att det blir möjligt att
meddela begränsade sändningstillstånd under längre tid i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag för budgetåret 2000 anvisar anslagen under ut-
giftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande uppställning:
5.
Tabell 1: (Anslag (tkr) Regeringens förslag Anslagsförändring )

Stockholm den 3 oktober 1999

Åsa Torstensson (c)

Gunnel Wallin (c)

Viviann Gerdin (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Margareta Andersson (c)

Marianne Andersson (c)

Sven Bergström (c)

1 Yrkande 1 hänvisat till TU.