Restoljor

Motion 1991/92:N403 av Kenth Skårvik (fp)

Inom petroleumbranschen sker bl a förädling av råolja
för olika ändamål. Vid framställning av t ex lågsvavlig
eldningsolja uppstår restprodukter med hög svavelhalt. I
Sverige är det inte tillåtet att förbränna högsvavliga oljor,
annat än i speciella anläggningar. Det är en av orsakerna till
att det mesta av restoljorna exporteras. Enligt uppgift är
England en av mottagarna. Med kännedom om det
förhärskande västvindsläget innebär det att försurande
svavel återkommer till det egna landet och fälls ut över den
västra delen, där försurningsläget är mer markant än på
andra håll.

Enligt de planer som Vattenfall har, skall man bygga ett
kraftverk i Lysekil som eldas med restoljor. Hur det blir
med detta projekt är vid nuvarande tidpunkt oklart. Min
uppfattning är att restoljorna skall bli föremål för
destruktion inom landet. Kan det ske på sätt som i Lysekil
tillfredsställs kraven på en differentierad elproduktion. Nu
är volymen restoljor i landet betydligt större än som åtgår
för att driva en turbin i Lysekil. Därför är det angeläget att
frågan löses och att berörda producenter bl a på
raffinaderisidan erbjuds destruktion av produkterna inom
landet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på att restoljor
omhändertas inom landet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om restriktioner mot export av
restoljor mot bakgrund av negativ påverkan på miljön i det
egna landet.

Stockholm den 22 januari 1992

Kenth Skårvik (fp)