Resning vid jäv i brottmål

Motion 1985/86:Ju708 Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Ju708

Bengt Harding Olson (fp)
Resning vid jäv i brottmål

Rättssamhällets kännemärke är rättssäkerheten och då inte minst allmänhetens
tilltro till rättsprocessen. Härav följer att det är särskilt angeläget att
rättsprocessens nyckelpersoner, alltså främst domare, åklagare och advokater,
åtnjuter allmänhetens förtroende. Vid jäv genom beroendeställning i
någon form mellan dessa personer inbördes eller i förhållande till andra
parter eller vittnen riskerar detta förtroende att allvarligt rubbas.

Gällande rätt innehåller därför särskilda jävsregler för att förebygga
sådana förtroendekriser. Emellertid kan en och samma jävssituation få helt
olika rättsliga konsekvenser. Avgörande blir den tidpunkt när jävssituationen
kommer till utomståendes kännedom (vilket ofta är en ren tillfällighet). I
det fall jäv mot exempélvis domare blir känt före dom i målet utbyts domaren
direkt och en pågående rättegång tas om från början. Så sker oavsett om
målets utgång skulle påverkas eller ej om domaren fortsatte att handlägga
målet. Om däremot jävet blir känt först efter lagakraftägande dom i målet
blir det ny rättegång (efter resning) endast i de fall det kan antas att målets
utgång påverkats.

Den nu beskrivna skillnaden i en jävssituations rättsliga följder är
svårförståelig för inte endast allmänheten utan även jurister. Detta intryck
förstärks av det ofrånkomliga faktum att det nästan aldrig helt säkert kan
konstateras om målet i någon del påverkats eller så inte varit fallet. För övrigt
måste det vara odiskutabelt att det ur rättssäkerhetssynpunkt aldrig får finnas
skuggan av tvivel om nyckelpersonernas opartiska ställning. Under hösten
1985 har gällande rätt ställts i blixtbelysning genom det s. k. brevbombsmålet.
Här förelåg jäv för åklagaren till följd av kärleksförhållande med den
tilltalades sambo. Det framfördes skilda åsikter i debatten om möjligheterna
till resning i målet. Men såväl RÅ som JK ansåg att nuvarande lagstiftning
uteslöt sådan möjlighet. JK konstaterade dock att ”affären” åsamkat
rättsväsendet närmast obotlig skada.

Slutsatsen härav måste bli att lagen bör ändras vid jäv för nämnda
nyckelpersoner. Resning bör medges utan prövning av jävets betydelse för
målets utgång. En sådan lagändring (Lex Dencker) är den minsta åtgärd som
krävs för att stärka tilltron till rättsväsendet och därmed rättssäkerheten.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i
rättegångsbalken som i motionen anförts angående resning vid jäv i
brottmål.

Stockholm den 21 januari 1986
Bengt Harding Olson (fp)

Mot. 1985/86
Ju708

4