Reglerna om fyrverkeritillstånd

Motion 1992/93:Ju828 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

Enligt 6 § första stycket allmänna ordningsstadgan,
AOst, (1956:617) får bl.a. fyrverkerier inte äga rum inom
stadsplanelagt område -- d.v.s. numera område som
omfattas av detaljplan, inom vilken kommunen är
huvudman för allmänna platser (17 kap. 27 § Plan- och
bygglagen) -- utan tillstånd av polismyndigheten.
Överträdelse av bestämmelsen bestraffas med böter (28 §
första och andra styckena AOst.)

Med stöd av 7 § AOst kan tillståndskravet beträffande
fyrverkerier genom föreskrifter i lokala ordningsstadgor
utvidgas till att gälla också för t.ex. byggnadsplanelagda
områden, d.v.s. numera områden som omfattas av
detaljplan, inom vilken någon annan än kommunen är
huvudman för allmänna platser (17 kap. 23 § PBL). En
sådan föreskrift har tagits in i normalförslaget till lokal
ordningsstadga. Det är också möjligt att i lokala
ordningsstadgor föreskriva att kravet på tillstånd skall gälla
för användning av pyrotekniska artiklar som inte är
fyrverkeripjäser.

Enligt förordningen (1992:207) om avgifter för vissa
ärenden enligt allmänna ordningsstadgan skall för
ansökningsavgiftens storlek för tillstånd till bl.a. fyrverkeri
tillämpas avgiftsklass 3 enligt avgiftsförordningen
(1992:191). I denna anges att avgiftsklass 3 motsvarar ett
belopp på 750 kronor. Avgiftsförordningen trädde i kraft
den 1 juli 1992. Tidigare var avgiften för fyrverkeritillstånd
150 kronor.

Erfarenheterna visar att polistillstånd endast
undantagsvis söks för fyrverkerier. Från senaste
nyårsfirandet rapporteras sålunda att i de flesta kommuner
endast något eller ett fåtal tillstånd sökts för användningen
av pyrotekniska varor. Trots att ett mycket stort antal
privatpersoner använder fyrverkeripjäser, i synnerhet vid
nyårstid, anser sig polisen av lättförklarliga skäl, inte ha
några praktiska möjligheter att beivra denna typ av
lagöverträdelser. Nuvarande ordning framstår som
meningslös också i perspektivet av att den som till äventyrs
skulle bli fälld för lagöverträdelse får böta högst 500 kronor.

Mot denna bakgrund finner vi det angeläget att allmänna
ordningsstadgan vad gäller användning av fyrverkerier blir
föremål för en skyndsam revidering. Grunden för
förändringen bör vara en bättre samstämmighet mellan
lagöverträdelse och sanktioner. Anordnande av större
fyrverkerier bör alltid omfattas av tillståndskrav liksom
användningen av pyrotekniska artiklar inom områden som
omfattas av detaljplan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användningen av pyrotekniska
varor.

Stockholm den 26 januari 1993

Bengt Silfverstrand (s)

Birthe Sörestedt (s)