Reglering av marknadsföring av krediter

Motion 1992/93:L702 av Rose-Marie Frebran (kds)

Den höga inflationen under 1980-talet gjorde att
låntagare gynnades på bekostnad av sparare. Det
omfattande utbudet på kreditmarknaden lockade även
hushållen. Dessa drogs med i 1980-talets spekulativa klimat
och lånade som aldrig förr.

Nu ska hela ekonomin ställas om till en låg
inflationsnivå. Regeringen driver en politik som syftar till
att stimulera arbete, sparande och företaganden. Hela
samhällsklimatet förändras och det är viktigt att få så många
krafter som möjligt att sträva åt samma håll.

Hushållens upplåning hade troligtvis blivit mindre om
det stora utbudet av krediter inte hade marknadsförts så
intensivt. Det är anmärkningsvärt att
konsumentkreditlagen inte innehåller några klara regler för
marknadsföring av krediter. Lagen anger endast de krav
som gäller beträffande information om den effektiva räntan
och om andra kostnader för krediten. Några regler som
direkt förhindrar att krediter framställs i lockande ordalag
eller i övrigt på ett förföriskt sätt finns inte.

Kravet på ''god kreditgivningssed'' som näringsidkare är
skyldiga att iaktta i sitt förhållande till konsumenten kan
inte anses ge några tydliga riktlinjer för hur en etiskt
försvarbar marknadsföring bör utformas.
Marknadsföringslagens generalklausul om otillbörlig
marknadsföring har inte heller kunnat stoppa oetiska
marknadsföringsaktiviteter.

Det finns en överenskommelse mellan
konsumentverket, bankinspektionen och företrädare för de
stora kreditgivargrupperna som innehåller etiska regler för
bl a
marknadsföring av krediter. I dessa regler sägs att det
vid marknadsföringen skall visas återhållsamhet med att
använda och måttfullhet vid utformningen av:
direktreklam, reklam för snabbkrediter, erbjudande
om höjning av tidigare avtalad kreditgräns,
säljerbjudande direkt på saldobesked.

Andra typer av tvivelaktiga aktiviteter omfattas inte ens
av denna överenskommelse: erbjudande om kontanter
''upp till kreditgränsen'' för att fylla ut ett outnyttjat
kreditutrymme, framhävande av avdragsrätten vid
marknadsföring.

Verkligheten har visat att det har varit dåligt med
återhållsamheten och måttfullheten, t ex
vad gäller direktreklam. Ofta görs det möjligt för
adressaten att direkt fylla i en ansökan om kredit enligt
villkor som kreditgivaren bifogat och sända eller lämna sin
ansökan till denne. Om ansökningen beviljas blir sökanden
i princip omedelbart bunden av ett åtagande enligt
avtalsvillkoren. Detta borde inte få förekomma. Det bör
vara förbjudet för kreditgivaren att tillhandahålla en
handling för ansökan eller avtal om kredit utan att
mottagaren efterfrågat krediten.

Med den finanskris vi har idag kan det tyckas som om de
ovan relaterade problemen blivit små. Och visst är det så
att krisen minskat utbudet på kreditmarknaden och därmed
också den intensiva, tvivelaktiga marknadsföringen. Men
det är inte dags att ta itu med problemen när de åter har
blivit stora. Det bör i stället ske nu. Dessutom bör lagen
vara så utformad att den reglerar kreditgivningen på ett
etiskt rimligt sätt oavsett konjunktur.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på
tydliga regler för marknadsföring av krediter i
konsumentkreditlagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reglering av marknadsföring av
krediter.

Stockholm den 14 januari 1993

Rose-Marie Frebran (kds)