Regionalpolitiska insatser i Kronobergs län

Motion 1988/89:A488 av Charlotte Branting (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :A488

av Charlotte Branting (fp)
Regionalpolitiska insatser i Kronobergs län

Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren varit positiv. En av
landets bästa arbetsmarknader finns i länet. Arbetslösheten var vid budgetårets
slut den lägsta i landet, 0,9 %. Hög sysselsättning, kraftig dynamik i
näringslivet och stor efterfrågan på arbetskraft har varit kännetecknande för
utvecklingen. Störst är efterfrågan på arbete inom vårdsektorn, tillverknings-
och servicesektorerna. Trots denna goda utveckling finns det anledning
till viss oro. Inte minst gäller denna oro vår framtida miljö. Befolkningsutvecklingen
har gett en bild av ett delat Sverige med tillväxt i storstadsområdena,
västra Sverige, Östergötland och Umeå-området och tillbakagång i
skogslänen med Bergslagen och sydöstra Sverige. Det är genom aktiva
åtgärder nu som vi kan förebygga kriser i framtiden.

Miljö

Under de senaste åren har sjöar, skog och åkermark i Sydsverige drabbats
allt svårare av försurningen. På sikt kommer det att innebära stora
svårigheter för länet, om inte kraftfulla insatser görs. Försurningen är bl.a.
allvarlig för att den rycker undan basen för en av länets viktigaste
sysselsättningsfaktorer, skogsindustrin. Försurningen beror på inhemskt
nedfall från trafik, industri och värmeverk. Dock kommer i sydöstra Sverige
den största delen från utlandet, speciellt från Polen, DDR och de baltiska
staterna. Det är därför angeläget att ett särskilt miljöanslag inrättas till stöd
för insatser på området tekniskt bistånd, utbildning och forskningsarbete.

Växjö kommun har startat vänortssamarbete i miljöfrågor med en ort i
Polen. Detta och liknande initiativ med inriktning på miljöfrågor i Östeuropa
bör få statligt stöd. Stödet kan bl.a. användas till samordning av kommunala
initiativ och till direkta projekt, exempelvis reningsverk som byggs av
svenska kommuner i Östeuropa. I denna fråga vill jag hänvisa till fp:s
partimotion angående Sverige och miljöproblemen i öst. Jag har väckt
särskilt motion om förbättring av försurade brunnar.

Utbildning, forskning

En fortsatt satsning på Växjö som skol- och utbildningsort är i hela regionens
intresse.

Gymnasieskolan Mot. 1988/89

A488

Arbetet med att utveckla och decentralisera den gymnasiala yrkesutbildningen
bör fortsätta. Inskolningsplatser och lärlingsplatser bör inrättas i större
utsträckning än vad som sker i dag.

Tilldelning av årselevplatser i gymnasieskolans lilla ram och timmar i
kommunal vuxenutbildning sker enligt vissa kriterier. Ett kriterium för
Komvux är arbetsmarknadsläget i länet. För Kronobergs län innebär denna
tilldelning varje år nedskärning. De initiativ som tas och den höga ambitionsnivå
som finns i länet kan ofta ej förverkligas av brist på resurser. I andra län
som får större resurser kan dessa ibland ej utnyttjas effektivt. Resursnedskärningarna
för vårt län har nu pågått i flera år och kan nu inte längre
accepteras.

Därför borde det finnas en central resurs utöver den länsvisa resursen för
fördelning till vissa angelägna projekt. Sydöstra Sverige är en region som
långsiktigt behöver extra satsningar även i de kommuner som inte ingår i
länsstyrelseprojekten. Kan inte regionalpolitiska skäl hävdas i detta avseende
för Kronobergs län bör en länsövergripande planering ske för Kronobergs,
Blekinge och Kalmar län.

Försöksverksamheten med 3-årig omvårdnadslinje pågår innevarande
läsår inom det s.k. 6 000-projektet med två klasser i vårt län. Inför nästa läsår
har så gott som samtliga kommuner i länet och landstinget visat mycket stort
intresse för OM-linjen. Med tanke på det stora behovet av personal inom
äldreomsorgen som väntas under 90-talet samtidigt som ungdomskullarna
minskar måste det anses mycket angeläget att många kommuner åtar sig
utbildningen. Omvårdnadslinjen har visat sig locka sökande i betydligt större
utsträckning än den 2-åriga sociala servicelinjen. En förlängning av vårdlinjen
till 3 år bör snarast beslutas. Dimensioneringen till Kronobergs län av
OM-linjen bör radikalt öka till ca 300 platser.

Flera yrkesinriktade linjer är i stort behov av förnyelse. En utvidgning till 3
år är angelägen också av övriga yrkeslinjer som ingår i försöksverksamheten.

Dit hör t.ex. verkstadsteknisk linje. Skulle den ställas utanför en förnyelse
får detta betydande konsekvenser för företagen i denna bransch i vårt län.

Komvux, grundvux och särvux

- I länet finns ett förhållandevis stort behov av etapp 1-utbildningen med
ökande elevantal. Detta beror bl.a. på att grundskolan infördes mycket
sent i stora delar av länet (t.ex. Älmhult, Tingsryd, Markaryd) och att
stora omstruktureringar nu sker av näringslivet. Efter industrinedläggningar
inom vissa branscher finns nu stora utbildningsbehov för nya
kvalificerade jobb.

- Arbetsmarknadssituationen i länet är gynnsam. Detta beror i hög grad på
att man målmedvetet arbetat på att skapa god utbildning och därigenom
tillgodosett de behov som det lokala näringslivet redovisat. Vår arbetsmarknadssituation
medför en viss inflyttning. De inflyttande är emellertid
i regel lågutbildade och i behov av komvuxutbildningar. Många har
praktisk erfarenhet men saknar de grundläggande teoretiska kunskaper
som krävs för vidareutbildning.

- Näringslivet i länet präglas i hög grad av småföretagsamhet, såväl inom Mot. 1988/89
jord-skogssektorerna som inom tillverkningsindustrin. Småföretagen kan A488

i regel inte tillgodose sitt utbildningsbehov annat än i komvux. I länet
finns 9 000 enmansföretag.

- Invandringen till länet är stor. Vi ligger nu i detta avseende på andra plats
i landet. Den stora invandringen ställer höga krav på SFI och grundvux.

Ett speciellt problem finns i Ljungby, som på senare tid tagit emot många
flyktingar från Vietnam och Kampuchea. Från Vietnam rör det sig om
sino-vietnameser med kinesiska som hemspråk. Flertalet av dessa har låg
utbildning. Från Kampuchea kommer många lågutbildade med bara 23
års skolgång. De har också annat alfabet än vi. Det saknas dessutom
lexikon för översättning mellan svenska och kambodianska och mellan
engelska och kambodianska. Båda dessa flyktinggrupper är mycket
resurskrävande. Därtill kommer att det inom dessa elevgrupper inte
sällan finns elever med särskilda behov.

- Inom vårdsektorn finns många invandrare. Ett stort antal av dem behöver
komplettera sin utbildning för att bli behöriga för högskolestudier inom
vården. Det är mycket viktigt att tillvarata den arbetskraft som finns inom
vård och äldreomsorg med tanke på det ökande antalet äldre och det
minskande antalet ungdomar som förväntas under 90-talet.

Vårt län har de senaste åren drabbats hårt av minskningen av timtilldelningen
till komvux. Vi anser det olämpligt att först bygga upp en effektiv
utbildningsorganisation och sedan rasera den för att förlägga utbildning till
andra landsdelar, där sådana resurser inte finns. Det är också väsentligt att
nedläggning av värdefulla kurser inte tvingas fram i ett län samtidigt som
hobbybetonade kurser eller utbildningar av uppdragskaraktär tillkommer i
ett annat län. Mot bakgrund av det som ovan anförts är länet i behov av en
ökning av timtalet inom komvux, grundvux och särvux.

Högskolan

Tillväxten i landets universitetsorter visar på den högre utbildningens och
forskningens betydelse för den regionala utvecklingen. En utbyggnad av
högskolan i Växjö är nödvändig för att inte sydöstra Sverige skall riskera att
få en negativ utveckling. Högskolan skall kunna ge en basutbildning som
tillgodoser de lokala behoven. Den skall profilera sig inom vissa områden
med studenter från hela landet samt kunna erbjuda fortbildning och
vidareutbildning för yrkesverksamma inom den egna regionen. Högskolan
bör få ökade resurser för fasta forskningsresurser och forskarutbildning.

Lokalfrågan för Växjö Högskola måste lösas. Hela högskolan bör lokaliseras
till ett område.

Den skogliga utbildningen byggs systematiskt upp inom ramen för
projektet Sydsvensk skogsforskning. Med hänsyn till Växjös roll som
centrum för det sydsvenska skogsbruket är det naturligt att skogsvetenskaplig
forskning knyts till högskolan. Den skogliga försöksparken bör kompletteras
med en forskningsenhet.

5

Uppfinnarna Mot. 1988/89

A488

Uppfinnarna har en avgörande betydelse för ett lands förmåga att hävda sig i
en internationell konkurrens. Därför krävs förutsättningar för att kreativa
begåvningar kan få goda möjligheter för ett brett kunskapsinhämtande,
erfarenhetsutbyte och utveckling av sina idéer och uppfinningar. En nordisk
folkhögskola med inriktning på förnyelseteknik skulle vara en väg att
tillgodose detta behov. Stöd bör därför ges till den nya utbildningen vid
Grimslövs folkhögskola, som man kan se som ett första steg mot en nordisk
folkhögskola i förnyelseteknik.

Jag har'väckt särskilda motioner om

- utveckling av Växjö Högskola

- grundskollärarutbildning med inriktning mot åk 49 vid högskolan i
Växjö.

Kommunikationer

Växjö har alltmer kommit att utvecklas till ett transportcentrum för sydöstra
Sverige. Dessutom medför Växjös geografiska läge att grossistföretag ofta
överväger att etablera sig där. Ett problem för länet är att för företag på
mindre orter är det svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft, bl.a. därför
att arbetsmarknaden är för smal för att båda makarna skall kunna erbjudas
jobb. Detta är också ett skäl för bra kommunikationer och väl utbyggd
kollektivtrafik.

När det gäller vägarna kommer under 1989/90 en stor planeringsförändring
att göras. Vad resultatet blir av den vet vi inte än. Dock vet vi att vägverket
centralt kommer att ta ställning till vilka vägar som skall tas in i det nationella
stamvägnätet, dit de stora investeringarna skall koncentreras. Växjö är en av
de få residensstäder som ligger utanför stamvägnätet. Det är angeläget att
väg 23 kommer in i detta stamvägnät. De mest angelägna behoven på länets
riksvägar är upprustning av E 4 och riksväg 23 mellan länets centrala delar
och Malmö-området.

Det framväxande informationssamhället ställer stora krav på tillgänglighet
via tele- och datakommunikation.

I Kronobergs län är skogsbruket och skogsindustrin som tidigare nämnts
av stor betydelse. Tyvärr har många mindre vägar låg bärighet på grund av
svaga broar eller att vägarna går över stora mossmarker. Det är därför viktigt
att länet tilldelas medel för skogstransporterna.

Regionalpolitiska stödet

Under 1980-talet, när de regionala problemen i sydöstra Sverige blivit
alltmer uppenbara, har informationen om möjligheterna till regionalpolitiska
stödmedel efter hand nått ut till befolkningen i de sysselsättningssvaga
delarna av Kronoberg. Samtidigt har länsstyrelsen tillsammans med kommuner
och länsorgan kunnat få igång en lovande projektverksamhet i länet.

Under de senaste budgetåren har denna utveckling dämpats, eftersom länets
anslag för regionala utvecklingsinsatser inte har höjts.

Folkpartiet föreslår en ökning utöver regeringens förslag av det regional- 6

politiska stödet, det s.k. D4-anslaget, med 170 milj. kr. Efter en sådan Mot. 1988/89

höjning borde länsanslaget för Kronobergs län fördubblas och få en mer A488

realistisk nivå.

Med tanke på att statsmakterna har drivit fram projektet Hela Sverige
skall leva är det väsentligt att man också på länsnivå får resurser att följa upp
projektet i glesbygdsområden. För Kronobergs län betyder det mycket om
man genom t.ex. kombinationssysselsättningar kan öka sysselsättningen och
boendet på landsbygden.

Det är viktigt att man på länsnivå får full frihet att själv prioritera de
regionalpolitiska medlens användning mellan projektsatsningar, glesbygdsstöd
och stöd till företag. Därför bör maximigränsen för projektmedel tas
bort.

I övrigt har jag väckt särskilda motioner med speciell regionalpolitisk
inriktning angående

- I 11 :s bevarande

- landsarkiv till Växjö

- kust till kustbanan

- museiekolog till Smålandsmuseet

- glasmuseet

- sänkning av skogsvårdsavgiften.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om sydöstra Sveriges miljövårdssamarbete med
öststater,1]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utveckling av gymnasieskolan i Kronoberg,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om grundvux, komvux och särvux i Kronoberg,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om uppfinnarutbildningen på Grimslövs
folkhögskola,2]

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om kommunikationer i Kronoberg,3]

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om fördubbling av det s.k. länsanslaget till Kronobergs
län.

Stockholm den 24 januari 1989

Charlotte Branting (fp)

1 1988/89:U610

2 1988/89: Ub337

3 1988/89:T257

7