Regionalpolitiska frågor i Värmland

Motion 1988/89:A475 av Isa Halvarsson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:A475

av Isa Halvarsson (fp)
Regionalpolitiska frågor i Värmland

Den högkonjunktur Sverige upplever i dag är så stark att den fått märkbart
genomslag även på sysselsättningen i Värmland. De långsiktiga problemen
vad gäller den regionala balansen kvarstår dock trots statistiken över
befolknings- och sysselsättningsutvecklingen.

Vi står i dag inför en situation, där strukturrationaliseringen inom
traditionella näringar kombineras med introduktionen av ny teknik inom
informationsbehandling, biokemi och andra kunskapsintensiva eller högteknologiska
områden. Även tjänstesektorn är betydelsefull och den privata
tjänstesektorn är i dag stadd i expansion.

Det har visat sig att behovet av direkta personkontakter ökar i informationssamhället,
liksom behovet av närhet till kunskapscentra, goda kommunikationer
och ett mångsidigt kulturutbud. I Värmland har man svårt å ena
sidan att skapa och vidmakthålla arbetstillfällen men dessutom å andra sidan
att attrahera arbetskraft till vissa av de arbetsuppgifter som redan finns.
Regionalpolitiken har traditionellt handlat om att genom kostnadsdämpande
insatser överbrygga de speciella nackdelar som avstånd och klimat skapar i
vissa regioner. Denna lokaliseringspolitik är i hög grad inriktad mot
traditionell tillverkningsindustri, för vilken kostnadsrelationer kan antas
vara av betydelse vid val av etableringsort.

Men regionalpolitiken handlar inte bara om att minska kostnadsskillnader.
Behovet ökar av en mer utvecklingsinriktad regionalpolitik, vars syfte är
att skapa sådana fysiska, sociala och kulturella miljöer att kreativitet och
nyskapande stimuleras. En sådan mobiliseringspolitik" är främst långsiktigt
verkande och den passar Värmland bra.

Utbildning

Det etablerings- och expansionsmönster som vi i dag kan se i landet antyder
att närheten till högre utbildning blivit en allt viktigare etableringsfaktor.
Nyskapande inom olika områden förutsätter i ökad utsträckning tillgång till
särskild kompetens. Själva produktionen blir också i allt större utsträckning
beroende av tillgång till välutbildad arbetskraft.

De här tendenserna ställer högskolepoiitiken inför nya uppgifter. Så spelar
högskolan i Karlstad en mycket viktig roll i den teknik- och kunskapsspridning,
som utgör en central faktor för företag att etablera sig i Värmland.

Inom forskning och forskarutbildning har högskolan t.o.m. bildat skola,
den s.k. Karlstad-modellen. Det är angeläget att nu bygga vidare på den

modellen. Högskolan bör dessutom få egna medel till forskning, för att
påbörja förvandlingen till universitet. I Värmland pågår för närvarande
försöksverksamhet med en förlängning av gymnasieskolans tvååriga utbildningslinjer.
En sådan reform är mycket angelägen. Ett ökat inslag av praktik i
gymnasieskolan skulle innebära ett samspel mellan gymnasiet och den lokala
arbetsmarknaden. Tyvärr har parterna på arbetsmarknaden visat sig oförmögna
att samverka kring genomförandet av försöksverksamheten. Även
regeringen, som har det yttersta ansvaret för försöksverksamhetens genomförande,
måste kritiseras för det hotande fiaskot med den viktiga reformen.

Näringsliv

Det är i mindre företag - oavsett om de är nyetablerade eller avknoppade
från större enheter - som en stor del av de viktiga initiativen för utveckling
kommer att tas. Småföretagens spridning underlättar den regionala balansen
genom att de ger service och arbetstillfällen åt bygder som annars skulle ha
stora svårigheter eller t.o.m. läggas öde.

Det är av stort värde med en rik flora av livskraftiga småföretag. Det är en
tillgång för bygdens invånare att kunna välja mellan olika arbetsplatser och
småföretag kan bättre tillvarata olika utbildningar och intressen. De kan
också ge möjlighet för såväl kvinnlig som manlig arbetskraft.

I dag råder i praktiken ett näringsförbud inom den offentliga sektorns
sociala verksamheter. Detta är till nackdel för Värmland. Många verksamheter
inom vård och omsorg skulle med fördel kunna drivas i egen regi.

Länsanslaget till Värmland behöver höjas. Folkpartiet har i sin partimotion
om regionalpolitiken föreslagit en höjning av länsanslagen till riket i sin
helhet på 170 milj. kr. Detta skulle räcka till en rejäl höjning av länsanslaget
till Värmland. Posten för projektmedel inom länsanslagen är i dag maximerad.
Detta anser vi från folkpartiets sida är fel. Det krävs en ökad frihet på
länsnivå att själv göra egna bedömningar och att finna sina egna linjer för den
regionala utvecklingen. Man bör alltså på länsnivå ges full frihet att själv
prioritera de regionalpolitiska medlens användning mellan projektsatsningar,
glesbygdsstöd och stöd till företag.

Dagens regionalpolitiska stödformer är i hög utsträckning riktade mot
hårda investeringar i tillverkningsindustrin. Den inriktningen blir allt mer
otidsenlig i takt med att verksamheter baserade på kunskaper och tjänster
ökar i betydelse. Stödformerna måste förändras så att de kan användas för att
understödja etablering och vidareutveckling av de verksamhetsformer, som i
dag är stadda i snabb expansion. I annat fall riskeras att näringsstrukturen i
Värmland snarare konserveras än utvecklas.

Kommunikationer

Goda kommunikationer är en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling
av länets näringsliv. De borgerliga riksdagsledamöterna från Värmland har i
en särskild motion utvecklat behovet av goda kommunikationer för Värmland.
Vi har poängterat att Värmland bör tilldelas ett större anslag för
väginvesteringar och dessutom pekat på järnvägstrafikens betydelse. Vi
anser att de diskussioner som nu pågår om investeringar i Svealandsbanan

Mot.

A475

och Mälarbanan också måste innefatta bättre och snabbare kommunikatio- Mot. 1988/89
ner för Värmland. A475

Vidare måste flygplatsfrågan i Värmland få sin lösning. Den nuvarande
flygplatsen i Karlstad är statlig. När nu flygplatsen på grund av miljöskäl
förklarats olämplig bör staten medverka i utredningsarbetet och investeringarna
för en ny flygplats.

Jordbruket

Jordbruket har en viktig regionalpolitisk betydelse för att främja en allsidig
regional utveckling och det bidrar till att sysselsättningen hålls uppe.

Trots de särskilda insatserna i form av prisstöd har jordbruket under hela
80-talet minskat i Värmland och därmed har landsbygden fortsatt att
avfolkas. Många jordbrukare har slutat de senaste åren ty lönsamheten i
näringen är mycket låg.

Vår nuvarande jordbrukspolitik gynnar helt enkelt slättbygderna i Götaland
och Svealand. Cirka 90 % av nuvarande stöd går till dessa områden.

För Värmlands del är en omläggning från nuvarande prisstöd oerhört
betydelsefullt. Folkpartiet har föreslagit ett system med arealstöd. Med
arealersättning ökar den betesbaserade animalieproduktionens förutsättningar
i förhållande till den kraftfoderbaserade (djurfabriker). Detta skulle
vara bra även ur miljö- och naturvårdssynpunkt. Den för allmänheten mest
intressanta naturtypen i vårt odlingslandskap är ängs- och betesmark, en
naturtyp som i stor utsträckning försvunnit genom den förda jordbrukspolitiken.
På så sätt hotas också många växter och djurarter.

Det kostar lika mycket att bedriva landskapsvård över hela Sverige, så
därför bör arealersättningen utgå med ett generellt belopp. Det är nödvändigt
att en omläggning kommer snart. I en stor del av Värmland är jordbruket
av nyckelbetydelse för en levande landsbygd. Fortsätter minskningen kan
man lätt sjunka under den nivå som utgör minimiunderlaget för servicefunktioner,
t.ex. skola, lanthandel och kommunikationer. Får det gå så långt lär
inte ens några landsbygdskampanjer hjälpa.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om samlade insatser syftande till en positiv utveckling
för Värmlands län.

I

Stockholm den 24 januari 1989
Isa Halvarsson (fp)

10