Regional utveckling i Södermanlands län

Motion 1991/92:A408 av Larz Johansson (c)

Södermanlands län har ur geografisk synpunkt ett
mycket gynnsamt läge. Länet är en del av
Mälardalsregionen som har goda förutsättningar att
utvecklas -- inte minst i ett EG-perspektiv. Även i övrigt
finns det goda förutsättningar för en internationell
utveckling av näringslivet med tanke på de framtida
perspektiven i Östeuropa. Närheten till
Storstockholmsområdet kan också under vissa
förutsättningar erbjuda komparativa fördelar.

Trots detta -- och under inflytande av den allmänna
lågkonjunkturen -- har läget på den sörmländska
arbetsmarknaden undergått en dramatisk försämring under
det senaste året.7 000 sörmlänningar saknar arbete och
3 500 är föremål för arbetsmarknadsåtgärderöver 3 000
arbetstillfällen ha försvunnit de senaste åren. Arbeten som
inte kommer igen i en konjunkturuppgång5 000
sörmlänningar har varslats om uppsägning i årantalet
konkurser har ökat dramatiskt. Under året har 3 000
sörmlänningar fått statlig lönegaranti för
sammanlagt 100 milj. kr.inflödet av lediga platser har
stadigt försämrats och ligger nu på en mycket låg nivå.

Allt detta är förorsakat av främst två faktorer, dels det
allt sämre konjunkturläget, dels den kraftiga
strukturomvandling som i särskilt stor omfattnig påverkar
den sörmländska arbetsmarknaden. För att motverka detta
krävs det kraftfulla insatser av regionalpolitisk karaktär
vilket i sin tur kräver resurser.

Länstyrelsen spelar i detta sammanhang en viktig roll
som initiativtagare, samordnare och utredare. Om
länsstyrelsen skall kunna vara framgångsrik i den rollen så
krävs det ett större länsanslag för regionalpolitiska insatser
än det vi för närvarande förfogar över. Förutsättningarna
för detta bedömer vi nu har ökat eftersom regeringen i årets
budgetproposition föreslår att riksdagen fattar beslut om
det samlade länsanslaget på en betydligt högre nivå än
tidigare.

Inom länet finns behov av en lång rad åtgärder som är
av den karaktären att de kräver insatser från länsstyrelsens
sida -- främst i ett initialskede. En fortsatt utbyggnad av
infrastrukturen, t.ex. vägar, järnvägar och
utbildningsväsende, är viktiga framtidsinvesteringar som är
nödvändiga för länets utveckling. Länsstyrelsen har också
ett övergripande ansvar för den yttre miljön där bl.a.
jordbrukets omställning till annan produktion än livsmedel
medför risker för det öppna odlingslandskapet som är en av
länets främsta tillgångar. Södermanland är ett av de län där
omställningsarealen uppgår till närmare en tredjedel av den
odlade åkermarken.

Vägar

En fortsatt utbyggnad och upprustning av vägnätet är en
viktig förutsättning för en gynnsam utveckling av länets
näringsliv. Riksvägnätet i Södermanland är eftersatt.
Utbyggnaden av den återstående delen av väg E4 mellan
Nyköping och gränsen mot Östergötlands län till
motorvägsstandard måste tidigareläggas. Den nyligen
påbörjade ombyggnaden av väg E3 måste fullföljas och den
fortsatta finansieringen säkras genom
infrastrukturdelegationens försorg. Riksväg 57 genom
mellersta Södermanland håller idag på vissa sträckor en
oacceptabelt låg standard och kräver en betydande
upprustning. Samma förhållande gäller en stor del av de
''tvärgående'' länsvägarna som binder samman olika
regioner i länet.

Järnvägar

Genom förhandlingsöverenskommelse mellan
Svealandsbanan AB, delegationen för
infrastrukturinvesteringar och Banverket synes
finansieringen av Svealandsbanan vara tryggad. Även här
är det dock av största vikt att utbyggnaden kan ske så snabbt
som möjligt eftersom de regionalpolitiska effekterna
kommer att bli mycket stora i hela Mälardalsområdet. En
fortsatt upprustnig av stambanorna genom länet öppnar
samtidigt för interregional snabbtågstrafik och för bättre
regionala förbindelser. TGOJ-banan på sträckan
Eskilstuna--Oxelösund bör snarast återupptas för
persontrafik.

Sjöfart och hamnar

Det finns mycket goda utvecklingsmöjligheter för
hamnen i Oxelösund. Såväl transporttekniska som starka
miljömässiga skäl talar för att godstrafik från Finland och
Baltikum bör lyftas bort från det hårt belastade
Stockholmsområdet. Det lämpligaste alternativet för gods
till Mellan- och Sydsverige torde då vara Oxelösund, och
samma förhållande gäller all den transittrafik som skall
vidare genom Sverige och ut på den europeiska
kontinenten. I många fall bör man då välja kombitrafik
väg/järnväg för vilken det finns naturliga förutsättningar i
detta hamnläge. Oxelösunds hamn är vidare det bästa
alternativet om det blir aktuellt att flytta Gotlandstrafiken
liksom för en utvecklad färjetrafik till flertalet
Östersjöhamnar.

Näringsliv

Det sörmländska näringslivet präglas av en basindustri
som har sin tyngdpunkt inom järn- och stålindustrin. De
mindre företagen är i huvudsak underleverantörer till den
större tillverkningsindustrin av typen bilindustri eller
försvarsindustri. Denna ensidiga struktur av näringslivet ger
begränsade expansionsmöjligheter. En utveckling mot en
mer sammansatt näringslivsstruktur är därför en viktig
förutsättning för länets framtid. Länsstyrelsen behöver
resurser för att kunna påskynda denna process.

Utbildning

Södermanland har -- vid en jämförelse med riket i
övrigt -- den näst lägsta andelen ungdomar som går vidare
till högre utbildning. Detta beror bl.a. på att länet saknar
egen högskola. Den gemensamma högskolan Eskilstuna/
Västerås har dessutom merparten av sina utbildningar
förlagda till Västmanland, företrädesvis Västerås. Eftersom
Södermanland därigenom har ett mycket begränsat utbud
av utbildningsplatser söker sig många ungdomar till
utbildningar på andra orter.

För länets utveckling är det ett livsvillkor att tillgången
till högre utbildning ökar mycket kraftigt. Detta gäller
naturligtvis i första hand grundläggande högskoleutbildning
men också i hög grad utbudet av fristående kurser som
dessutom vänder sig till redan yrkesverksamma. Om den
ovan redovisade omstruktureringen av det sörmländska
näringslivet skall kunna komma till stånd så kräver det bl.a.
fort- och vidareutbildning på högskolenivå samt forsknings-
och utvecklingsinsatser.

Under en följd av år har centern föreslagit att högskolan
Eskilstuna/Västerås delas i två separata enheter och att de
två nya högskolorna tilldelas betydligt större resurser i form
av utbildningsplatser. Vi har även krävt att de regionala
högskolorna ges fasta forskningsresurser, dvs. medel för
forskning, forskartjänster och möjlighet till
forskarutbildning. Förutsättningarna för våra förslag har
förbättrats ytterligare eftersom högskoleväsendet under
perioden 1991 till 1996 kommer att tillföras ytterligare 22 000
utbildningsplatser. Om Södermanland får sin
rättmätiga del av detta resurstillskott skapas goda
förutsättningar för en egen högskoleenhet i länet.

Jordbrukets omställning

I Södermanlands län är en mycket stor andel av
åkerarealen anmäld till omställning. En del kommer redan
nu att planteras med skog, en del att användas för olika
energigrödor men den övervägande delen ligger ännu i
s.k.''vänteläge'' i avvaktan på alternativa användningssätt.
Osäkerheten är stor hos jordbrukarna, både om den
inhemska utvecklingen och inför en framtida EG-
anslutning. Det är angeläget att grunden för denna
osäkerhet undanröjs.

Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att den
framtida markanvändningen blir så skonsam som möjligt
mot det öppna odlingslandskapet. Inom länet finns
betydande arealer som är skyddsvärda ur
naturvårdssynpunkt men de resurser som står till
förfogande är klart otillräckliga. Naturvård i
odlingslandskapet och kulturmiljövård är högt prioriterade
åtgärder för länsstyrelsen.

En möjlighet att samtidigt bevara en levande landsbygd
med arbetstillfällen och året-runt-boende och slå vakt om
det öppna kulturlandskapet är att utveckla
energiproduktion på åkermarken. Främst är det
energigrödor som kan produceras med redan känd teknik
och med den befintliga maskinparken som ter sig
intressanta. För att detta skall vara möjligt krävs det att
lokala energimarknader byggs upp som tryggar både
tillgång och avsättning. I första hand är det kommunerna
som har ansvar för att så sker men även länsstyrelsen kan
och bör spela en aktiv roll som samordnare och pådrivare.
Även detta kräver dock resurser.

Förslag

Södermanlands län bör tilldelas ett anslag för
regionalpolitiska insatser om 15 milj. kr. för budgetåret
1992/93.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska
insatser i Södermanlands län.

Stockholm den 20 januari 1992

Larz Johansson (c)