Rättsläkarväsendet

Motion 1988/89:So520 av Hans Göran Franck m.fl. (s)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:So520

av Hans Göran Franck m.fl. (s)
Rättsläkarväsendet

Vid rättsläkarstationerna bedrivs en rättsmedicinsk verksamhet vilken hittills,
trots liten medelstilldelning och hot om indragningar och begränsningar,
har fungerat. Organisationen ombesörjer obduktioner av hastigt döda,
döda efter olyckor, självmord, mord, oväntad spädbarnsdöd m.m. i ett antal
av ca 13 000 per år. Vidare undersöker man drygt 1 000 levande personer
som utsatts för brott mot liv och hälsa, t.ex. incest, våldtäkt och kvinnomisshandel.
Inom rättsläkarväsendet finns också en rättsodontologisk verksamhet.
Detta viktiga arbete bl.a. identifiering vid masskatastrof täcks för hela
riket av en enda tjänst, som nu hotas av indragning.

Rättsläkarorganisationen kostar 88/89 knappt 27 miljoner, dvs. ca 2 000
kronor per undersökt ärende. Kostnaden för motsvarande verksamhet
inom landstingen ligger på över 4 000 kronor per obduktion. Verksamheten
är väl organiserad, väl fungerande och behöver inte läggas ned eller begränsas
utan snarare stöttas. Rättsläkarstationerna måste dock tillföras ekonomiska
resurser för att verksamheten skall kunna fortsätta som hittills.

Under de senaste tio åren har diskussion pågått angående omorganisation
av verksamheten. Den s.k. RRK-utredningen (Ds S 1986:3 Samordning
av det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendet)
föreslår att dessa tre verksamhetsgrenar, vilka i och för sig delvis
är disparata, sammanförs till ett s.k. rättstekniskt laboratiorum under rikspolisstyrelsen.
En sådan organisation ter sig tveksam. I alla väst- och östeuropeiska
länder samt USA är rättsmedicin endera direkt underställd juridisk
myndighet och/eller oftast medicinsk myndighet. Så t.ex. är i våra
grannländer rättsmedicinen i Finland, Danmark och Norge associerad till
Länsstyrelser (Finland) eller de medicinska fakulteterna vid universiteten
(Norge och Danmark).

Rättsmedicinen måste alltså i sin organisation garanteras en fri och oberoende
ställning. Därför vore det mycket olyckligt att knyta rättsmedicinsk
verksamhet till rikspolisstyrelsen. Inte heller bör verksamheten knytas till
landstingen, vilket varit aktuellt.

En hel del av de dödsfall som utreds misstänks bero på felbehandlingsfall
från sjukvården. Dessa kan inte utredas av landstingen själva som har enpartsställning.
Än mindre kan misstänkt polismisshandel — av eller mot
poliser — utredas av polismyndigheten.

I en eventuell framtida nyorganisation, som inte behöver vara speciellt
skild från den i dag, måste rättsmedicinen, rättskemin, rättsodontologin
och rättsserologin knytas nära de medicinska fakulteterna på samma sätt
som sker i dag.

En möjlighet vore att skapa en statsmedicinsk institution med samtliga
forensiska ämnen med juridisk/medicinsk anknytning, dvs. rättsmedicin,
rättskemi, rättsodontologi, rättsserologi och rättspsykiatri. Denna organisation
skulle kunna ligga direkt under socialdepartementet eller justitiedepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om att den rättsmedicinska, rättskemiska, rättsodontologiska
och rättsserologiska verksamheten bör förbli en statlig
medicinsk angelägenhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den nuvarande organisationen bör byggas
ut och ges ökade resurser för att uppfylla det som föreskrivs i gällande
lagar och bestämmelser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att möjligheten att under statligt huvudmannaskap
samla de forensiska vetenskaperna, rättskemi, rättsmedicin,
rättsserologi, rättsodontologi och rättspsykiatri,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförst om behovet av ytterligare resurser till det i motionen
behandlade området.

Stockholm den 24 januari 1989

Hans Göran Franck (s)

Ulla-Britt Åbark (s) Stig Gustafsson (s)

Lena Öhrsvik (s) Gustav Persson (s)

Mot. 1988/89
So520

10

Yrkanden (8)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att den rättsmedicinska, rättskemiska, rättsodontologiska och rättsserologiska verksamheten bör förbli en statlig medicinsk angelägenhet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att den rättsmedicinska, rättskemiska, rättsodontologiska och rättsserologiska verksamheten bör förbli en statlig medicinsk angelägenhet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nuvarande organisationen bör byggas ut och ges ökade resurser för att uppfylla det som föreskrivs i gällande lagar och bestämmelser
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den nuvarande organisationen bör byggas ut och ges ökade resurser för att uppfylla det som föreskrivs i gällande lagar och bestämmelser
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten att under statligt huvudmannaskap samla de forensiska vetenskaperna, rättskemi, rättsmedicin, rättsserologi, rättsodontologi och rättspsykiatri
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 3
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att möjligheten att under statligt huvudmannaskap samla de forensiska vetenskaperna, rättskemi, rättsmedicin, rättsserologi, rättsodontologi och rättspsykiatri
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare resurser till det i motionen behandlade området.
    Behandlas i
  • 4
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare resurser till det i motionen behandlade området.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    delvis bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.