Rätten till egen bild i reklam

Motion 1989/90:L804 av Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:L804

av Bengt Harding Olson (fp)
Rätten till egen bild i reklam

I ett rättssamhälle måste finnas ett starkt skydd för den personliga integriteten.
Detta måste gälla även rätten till egen bild.

Egenbildsrätten

Egenbildsrätten innefattar rätten att slippa dels att bli avbildad mot sin vilja
och dels att få oönskad bildinformation om sig spridd, om det inte är ett oavvisligt
samhällsintresse.

Denna rätt är ingående behandlad av t.f. professor Marianne Lewin vid
Stockholms universitet, i en särskild skrift om oauktoriserad personbildsanvändning
i massmedia. På denna skrift grundar sig denna motion.

Bildmässigt personlighetsskydd

Anspråken på bildmässigt personlighetsskydd varierar i hög grad mellan
olika människor och i skilda situationer. Många personer som blir avfotograferade
eller filmade känner sig smickrade och då inte minst s.k. kändisar av
rent ekonomiska skäl. Åtskilliga andra människor uppfattar det som obehagligt
och känner sig utnyttjade. Vissa kan även ta skada såväl psykiskt som
socialt.

Personlighetsintrång

De bildmässiga personlighetsintrången är många. Här följer axplock av inte
ovanliga situationer.

- Bilder tas med teleobjektiv på ”svårfångade kändisar” och publiceras i
veckopress.

- Intima skvallriga reportage beledsagas av personbilder tagna vid helt
andra tillfällen än skildringen avser.

- Bilder inskaffas från passbyrån av personer som inte vill ställa uppför fotografering
och bildpublicering sker mot personens vilja.

- Teckningar av identifierbara personer i nedsättande/intima situationer.

- Bilder tagna för reportage i en tidning vilka senare publiceras i en annan
tidning, utan vetskap eller medgivande.

- S.k. genrebilder, identifierbara personer ur tidningars arkiv, används som

illustration till tidningsreportage eller dramatiserade berättelser ur verklig- Mot. 1989/90

heten, där bilderna inte har något att göra med handlingen. L804

- Personer fotograferas i nöjeslokaler, utan vetskap, och bilderna publiceras
i samband med kritiska och insinuanta reportage.

- S.k. bildreportage, en sekvens bilder tagna utan vetskap, visserligen på offentlig
plats, publiceras med fingerad historia som ställer personerna i en
falsk dager.

- S.k. dolda-kameran-reportage utnyttjas i TV och dokumentärfilm.

- TV-intervjuer sker på gatan varvid människor inte förstår i vilket sammanhang
de skall komma att figurera i.

- Ett filmteam överrumplar personer och de så tagna bilderna används i en
spel- eller dokumentärfilm.

- Bilder monteras ihop, t.ex. en känd persons huvud på en naken kropp eller
en bild beskärs så att den ger intryck av en annan situation än den verkliga.

- Dåligt maskerade bilder publiceras, så att personer ändå utan svårighet
kan identifieras.

- Bilder tagna mot personens önskan, eller utan vetskap, i samband med att
olyckor, vålds- eller andra brott publiceras.

- Bilder eller teckningar av misstänkta förövare av brott publiceras, där bildpubliceringen
inte tjänar något försvarbart intresse.

Gällande rätt

Den svenska rättsordningen skiljer sig på ett markant sätt från utländsk rätt
och ger ett avsevärt svagare skydd för personligheten. Detta gäller inte minst
rätten till egen bild. Utomlands finns speciell rättslig reglering, exempelvis i
Västtyskland, Österrike, Italien och Schweiz men även i Norge.

I Sverige finns inget generellt förbud mot att utnyttja personbilder utan
tillstånd. Det finns visserligen pressetiska regler men dessa är inte heltäckande
och det frivilliga sanktionssystemet är ineffektivt. Därför har också
skyddsbehovet påtalats av bl.a. statliga utredningar.

Tilltagande problem

Moderna massmedias påverkan har aktualiserat frågorna kring personlighetsskyddet
och inte minst skyddet för egen bild. Framförallt har televisionen
förändrat människans bildupplevelse. Överhuvudtaget har problemen
med personavbildningar i massmedia och bristande respekt för privatlivet
påtagligt ökat på senare tid. Allt fler människor får finna sig i att bli bildpresenterade
för en större allmänhet utan egen vetskap och utan att kunna bedöma
följderna.

Önskvärd reform

Det finns ett uttalat behov att i vårt land skapa ett legalt skydd mot åtminstone
oauktoriserat offentliggörande av personbilder som inte är av oavvisligt
allmänintresse. Ett sådant skydd är förhållandevis lätt att konkretisera
och avgränsa och är speciellt motiverat på grund av bilders starka identifie

6

rande effekt. En sådan lagstiftning får många positiva effekter. Den ger stöd Mot. 1989/90

för den enskildes trygghet men också möjlighet till skadestånd för den L804

kränkte. Dessutom skulle det öka den allmänna tilltron till massmedia.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift
att lämna förslag till lagstiftning om rätt till egen bild.

Stockholm den 24 januari 1990

Bengt Harding Olson (fp)

1** Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr L801-815