Rätten att välja efternamn

Motion 1990/91:L409 av Börje Hörnlund (c)

Islandsfödd fader, Sverigefödd moder, får en dotter. Far
och mor är eniga om att dottern skall erhålla isländskt
efternamn. Alltså faderns förnamn och ordet dóttir. Till
detta säger pastorsexpeditionen nej. Beskedet var att om
föräldrarna ville att ett isländskt namn skulle bli dotterns
efternamn måste de ansöka hos Patentverket. Mot en avgift
på 850 kr godkänner Patentverket namnet men inte den
isländska stavningen. Namnet på dottern blir B.....dotter
istället för B.....dóttir.

Familjen är nu bosatt i Sverige, men kan lika väl i
framtiden bosätta sig på Island.

Enligt min mening är det helt fel att svenska
myndigheter i ljuset av det nordiska samarbetet i Nordiska
rådet m.fl. instanser skall kunna neka föräldrar att själva
välja om de önskar isländskt eller svenskt efternamn på sin
dotter. Lika fel är det att Patentverket skall kunna
föreskriva svensk stavning istället för isländsk. Föräldrar
skall inte heller behöva betala för ett efternamn.

Med det anförda som exempel föreslår jag att riksdagen
beslutar ändra i berörd lagstiftning så att föräldrar i
motsvarande situation får den fulla rätten att utan
kostnader välja efternamn enligt isländsk sed. Självklart
skall de också kunna välja isländsk stavning (dóttir) utan
att myndigheten lägger sig i.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldrars rätt att utan kostnad
och byråkratiska hinder avgöra vems efternamn barnen
skall bära.

Stockholm den 22 januari 1991

Börje Hörnlund (c)