Psykiatrisk hjälp inom kriminalvården

Motion 1989/90:Ju615 av Bengt Harding Olson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ju615

av Bengt Harding Olson (fp)
Psykiatrisk hjälp inom kriminalvården

En del av våldsbrottsligheten i vårt land och ibland den mest brutala, exempelvis
mord/dråp, grov misshandel, våldtäkt och rån, begås av psykiskt
störda personer. Dessa lagöverträdare döms oftast till fängelse eller sluten
psykiatrisk vård. Inte sällan återfaller dessa i ny allvarlig brottslighet. Det
kan vara interner frigivna efter ett flerårigt fängelsestraff. Men de mest uppmärksammade
fallen gäller patienter som under vårdtiden fått lämna vårdinstitutionen
under kortare men även längre tid, i vissa fall redan kort tid efter
domen och ibland även utan bevakning.

Valet av påföljd

Det är en synnerligen grannlaga uppgift att välja den lämpligaste påföljden
för psykiskt störda lagöverträdare. Nuvarande påföljdssystem är alltför stelbent
och har brister i flera avseenden. Vissa psykiskt störda lagöverträdare
ådömes sluten psykiatrisk vård, trots att sådant vårdbehov ej föreligger. Å
andra sidan får de psykiskt störda lagöverträdare som döms till fängelse inte
den vård de behöver. Det är nödvändigt att för varje påföljdsalternativ göra
en sammanvägning av den enskildes vårdbehov och samhällets skyddsintresse,
särskilt med beaktande av det drabbade brottsoffrets berättigade
krav på samhällsskydd.

Fängelse med vårdinslag

I fängelserna finns åtskilliga psykiskt störda lagöverträdare. Dessutom ökar
antalet kontinuerligt liksom störningarnas svårhetsgrad. Men tillgången på
psykiatrisk hjälp har inte anpassats till behovet. Detta är oansvarigt inte bara
med hänsyn till personalens redan svåra arbetssituation, utan utgör också en
del av förklaringen till nuvarande återfallsbenägenhet. Därför måste åtgärder
vidtagas snarast för att åstadkomma förbättrad psykiatrisk hjälp till internerna.

Vård under samhällsskydd

För de lagöverträdare som dömts till sluten psykiatrisk vård aktualiseras naturligtvis
frågan om permission eller utskrivning. Dessa beslut fattas av en
särskild utskrivningsnämnd men vissa av besluten kan överlåtas till en ansva

rig läkare. Vid samtliga beslut bedöms främst vårdaspekten, dvs. vad som är
bäst för patienten. Däremot beaktas inte särskilt samhällsskyddet.

Stark och berättigad kritik mot en sådan alltför ensidig bedömning har
också framförts från både experthåll och allmänhetens sida. Man pekar på
den speciella risk för återfall som även förverkligats genom flera allvarliga
brott begångna av psykiskt störda lagöverträdare under permission eller försöksutskrivning.

Förstärkt samhällsskydd

Vid fängelsestraff är samhällsskyddet relativt väl tillgodosett. Några förstärkningar
behövs dock framförallt genom strängare permissionsregler för
interner som begått allvarliga brott.

Vid sluten psykiatrisk vård behövs förstärkning av samhällsskyddet. Detta
kan uppnås på skilda sätt. Här ska skisseras tre huvudmodeller.

En modell är att döma även psykiskt störda/sinnessjuka lagöverträdare till
fängelse. Under strafftiden får internerna vård på mentalsjukhus. Efter genomförd
vård får eventuell återstående strafftid avtjänas i fängelse.

En annan modell är att man fortsätter att döma till sluten psykiatrisk vård.
Vidare ska utskrivningsnämnden fortsätta att fatta beslut om permission och
försöksutskrivning men utan delegering till underställd läkare. Emellertid
måste nämnden före beslut inhämta yttrande från åklagare eller domstol.

En tredje modell är att domstolen dömer till sluten vård och även beslutar
- eventuellt först efter att viss minsta tid förflutit - på begäran av nämnden
om försöksutskrivning med beaktande också av samhällsskyddet.

Dessa modeller kan delvis kombineras men även andra modeller finns.

För alla modeller bör det dock vara gemensamt att vid beslut om permission
och försöksutskrivning måste kunna föreskrivas villkor som inom kriminalvården.
Dessutom är det viktigt att lämna underrättelse i vart fall till
brottsoffret innan patienter lämnar institutionen.

Nödvändig reform

Problematiken beträffande de psykiskt störda lagöverträdarna uppmärksammades
särskilt genom en parlamentarisk utredning vars betänkande avlämnades
under 1984. Därefter har jag upprepade gånger i riksdagen genom
frågor till samtliga justitieministrar efterlyst ny lagstiftning på detta område.
Varje gång har utlovats lagförslag i ärendet men något sådant har ännu ej
efter sex år inkommit till riksdagen. Problemen är alltså alltjämt olösta trots
att flera återfall inträffat och risken för ytterligare fall är uppenbar.

En reform är alltså nödvändig beträffande påföljderna för psykiskt störda
lagöverträdare. Detta gäller fängelsestraff för att förstärka vårdinslagen men
också den slutna psykiatriska vården för att förstärka samhällsskyddet.

Provisoriskt och tills vidare bör beträffande vårdpatienterna föreskrivas
följande. Utskrivningsnämnden ska före sitt beslut inhämta yttrande av åklagare
vid permission och från domstol vid försöksutskrivning. Dessutom ska
institutionen enligt ovan lämna underrättelse till brottsoffer.

Avslutningsvis behöver endast tilläggas att det är synnerligen angeläget att

Mot. 1989/90

Ju615

14

snabbt och effektivt vidtaga åtgärder beträffande psykiskt störda lagöverträdare.
I annat fall föreligger stor risk att man allvarligt underminerar allmänhetens
tilltro till rättssamhället.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fängelsestraff med förbättrad psykiatrisk hjälp till
internerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sluten psykiatrisk vård med förstärkt samhällsskydd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om påskyndande av reformen av reglerna för psykiskt
störda lagöverträdare,

4. att riksdagen beslutar om sådan provisorisk ändring av lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård som föreslagits i
motionen för att förstärka samhällsskyddet.

Stockholm den 18 januari 1990

Bengt Harding Olson (fp)

Mot. 1989/90

Ju615

15