Prospektering i Bergslagen

Motion 1986/87:N415 Margareta Gard (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:N415

Margareta Gard (m)
Prospektering i Bergslagen

Gruvindustrin, baserad på traditionella metaller, genomgår för närvarande
en djup lågkonjunktur i Sverige liksom globalt. Samtidigt ökar efterfrågan på
metaller och mineraler som tidigare ej varit föremål för brytning i stor skala,
exempelvis platina som används bl. a. för den nu så viktiga och snabbt
ökande katalytiska avgasreningen, litium för utveckling av effektivare
batterier. Sällsynta jordartsmetaller (REE) vinner snabbt ökande efterfrågan
för solfångare, elektronik m. m. Svenska företag är mycket aktiva i fråga
om utveckling av avancerade produkter, där dessa och andra metaller är
väsentliga. Detsamma gäller många industrimineraler som är intressanta för
högtemperaturkeramer eller kompositkeramer. där bl. a. ASEA och Sandvik
arbetar med avancerad utveckling.

I Bergslagen föreligger en provins med synnerligen mångfacetterad
mineralförekomst, vilket är ett väldokumenterat faktum. Gruvdrift och
efterforskning av metaller har pågått i århundraden. Denna verksamhet har
emellertid varit ensidigt inriktad mot järnmalm och de s. k. basmetallerna
koppar, zink och bly. Vid undersökningarna har ett utomordentligt omfattande
borrkärnsmaterial producerats, vilket utgör en resurs som kan
förväntas få allt större värde då den kan användas dels för undersökning av
sådana förhållanden som berggrundens betydelse för markens surhetsförhållanden
och elementbalanser, vilka är väsentliga för skog och grödor. På detta
fält har forskningen endast börjat. Nya, snabba, billiga och känsliga
analysmetoder har gjort det möjligt att på mycket säkrare och fullständigare
sätt än tidigare utnyttja den potentiella informationen i materialet. Dessutom
kan borrkärnorna användas för undersökning av generella och
specifika geotekniska och geofysikaliska förhållanden av betydelse för
exempelvis geotermisk energi, berggrundvatten m.m.

Delar av detta rikliga borrkärnsmaterial har tidigare insamlats genom
ekonomiska insatser från Bergslagslänen och gruvbolagen. Många gruvbolag
står nu inför en situation då verksamhet läggs ned och kostnader måste
reduceras. Risken är överhängande att stora delar av existerande borrkärnor
och borrkärnsarkiv kommer att överges och förfaras, i en del fall är detta
tyvärr redan ett faktum.

Mot denna bakgrund vore det angeläget att SGU, som huvudman för
dokumentation och information om Sveriges geologiska förhållanden, ges
resurser att insamla, arkivera och studera borrkärnor som bolagen ej önskar
behålla för eget bruk. Detta borde dessutom kunna utgöra en arbetsuppgift
som kunde i någon mån bevara geokompetens när prospekteringsorganisa

tionerna hotas av kraftiga reduceringar eller t. o. m. nedläggning, vilket bl. a. Mot. 1986/87

gäller LKAB Prospekterings Bergslagsenhet, verkande i en i övrigt hårt N415

nedläggningsdrabbad region.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SGU
bör erhålla erforderliga medel för insamling, dokumentation och
arkivering av borrkärnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
särskilda medel tilldelas LKAB Prospekterings Bergslagsenhet för
prospekteringsundersökning av borrkärnor från Bergslagen.

Stockholm den 27 januari 1987
Margareta Gard (m)

18