Polisens narkotikabekämpning

Motion 1999/2000:Ju208 av Per-Samuel Nisser (m)

Ett av våra stora samhällsproblem är narkotikamissbruket. I
spåren av drogmissbruk följer stora sociala problem och
tragedier för missbrukare och anhöriga. Oftast skapar
missbruket omfattande brottslighet för att finansiera
drogerna. Under senare tid har många varningar kommit om
att narkotikamissbruket ökar bland unga människor. Det är
mycket oroande att fler ungdomar prövar hasch, amfetamin,
ecstacy, LSD och även heroin trots information och kunskap
kring faran med droger.

Orsakerna är många. Tillgången på flera droger har ökat. Priset har blivit
lägre, och därmed kan drogen bli ett alternativ till andra berusningsmedel.
Det talas en del om s.k. rekreationsdroger, d.v.s. man använder droger i
stället för alkohol när man festar.

Kampen mot narkotikabrottsligheten måste prioriteras i vårt land. Att
hindra våra unga att pröva och hamna i drogmissbruk är en av våra viktigaste
uppgifter. Det är hög tid att flytta fram positionerna i kampen mot narkotika.
Moderata samlingspartiet har en restriktiv narkotikapolitik. Allt fler ställer
sig bakom denna strikta hållning.

I bekämpningen av narkotika är polisens arbete avgörande. Det handlar om
att mellan länder - främst inom EU och Östersjöområdet - samordna
bekämpningen av narkotika och att samarbeta och utbyta kunskaper kring
ligor, transportleder, möjligheter till beslag m.m.

Inom vårt land är samordningen mellan länen viktig, för att där effektivt
kunna störa och helst stoppa handel med droger. Även inom länen är det
avgörande för resultatet att samordning sker. Efter polisens senaste
organisationsförändring, där länen i olika omfattning arbetar i närpolis-
områden, ofta en kommun, uttalas oro för minskad effektivitet och tempo i
narkotikabekämpningen. Flera län har inte längre s.k. länsövergripande
narkotikarotlar. Varje närpolisområde har ansvar även för narkotika-
bekämpningen. I flera närpolisområden har beslagen på "gatan" ökat. Detta
är positivt, att i ett tidigt skede störa och kanske stoppa ungdomar från att
använda droger.

Samtidigt har det på flera ställen inneburit att arbetet med att stoppa den
grövre brottsligheten kring narkotika tappat kraft. Det handlar om de krafter
som står bakom handeln, de ligor som arbetar över större områden, där det
krävs större och mer tidskrävande insatser av polisen.

Detta kan ses både som en organisationsfråga och en budgetfråga. Vilka
medel har polisen att tillgå? För att få en tydlig bild över hur arbetet kring
narkotikabekämpningen fungerar, efter polisens omorganisation, bör
Rikspolisstyrelsen få i uppdrag att utreda och visa vilka effekter detta fått.
Därefter bör förslag läggas om förändringar i syfte att få en effektiv
bekämpning av narkotikabrottsligheten.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen begär att regeringen ger Rikspolisstyrelsen i uppdrag
att utreda polisens narkotikabekämpning efter polisens organisations-
förändring.

Stockholm den 30 september 1999

Per-Samuel Nisser (m)