Plats på folkhögskolor för personer med funktionsnedsättning

Motion 2024/25:1656 av Karin Sundin (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga konsekvenser av de minskade anslagen så att inte utbildningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning försvinner till följd av minskade statliga anslag till folkhögskolorna och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Målet för folkbildningen och folkhögskolorna är att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Folkhögskolan når, både i allmän kurs och i arbetsmarknadsuppdraget studiemotiverande folkhögskolekurs, många som har svårt att delta i samhället. För unga som har svårt i skolan och som inte har fått rätt förutsättningar att tillgodogöra sig studier är folkhögskolans individanpassade bemötande och pedagogik många gånger avgörande. Det gäller också i hög grad personer med olika former av funktionsnedsättning. På folkhögskola kan man studera i ett tempo som fungerar för en själv, utifrån sina egna förutsättningar. Folkhögskolor med internatboende är för många ett viktigt och avgörande steg mot större självständighet och det är positivt för studieresultat, självkänsla och gemenskap.

Folkbildningsrådet summerade i sin rapport till regeringen Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning 2023 att 35 procent av deltagarna i allmän kurs 2022 hade en funktionsnedsättning och 13 procent i särskilt kurs. Totalt handlade det om 14 900 deltagare i alla kurstyper sammantagna, närmare 1000 av dessa hade en intellektuell funktionsnedsättning. I samma rapport konstaterades att det är svårt för folkhögskolorna att få kostnadstäckning för arbetet. Verksamheten kräver mycket personal under både lektioner och annan tid och många yrkesgrupper är inblandade: lärare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, assistenter, ledsagare och andra resurspersoner. Den förutsätter anpassad pedagogik och inte sällan särskilda hjälpmedel och anpassning av lokaler. Det så kallade förstärkningsbidraget för extra lärarresurser till deltagare med funktionsnedsättning täcker inte de extra kostnaderna.

Folkhögskolorna beskriver resursbristerna som tvådelade: stödet i studiesituationen och för boendet på folkhögskolan är underfinansierat eller på andra sätt underdimensionerat, liksom deltagarnas personliga stöd vid vistelsen på folkhögskola.

Sett över en tvåårsperiod har regeringen, med stöd av SD, gjort stora minskningar av anslaget till folkhögskolorna. Därtill är statliga myndigheter och kommuner hårt pressade av minskade anslag och kostnadsökningar. Sammantaget gör det att förutsättningarna för att bedriva folkhögskoleutbildning för den stora målgruppen personer med funktionsnedsättning har försämras kraftigt. Enligt webbtidningen HejaOlika.se har ett 20-tal kurser för personer med funktionsnedsättning lagts ned de senaste åren, till exempel hjärnskadekurser. Den utvecklingen är djupt olycklig och kan leda till förlorade livschanser för enskilda personer med funktionsnedsättning.

Mot bakgrund av ovanstående måste regeringen säkerställa så att inte utbildningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning försvinner till följd av de minskade statliga anslagen till folkhögskolorna.

Karin Sundin (S)