Pensionssystemet

Motion 1993/94:Sf218 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Den svenska välfärdspolitiken är unik. Inget annat land
avsätter så stor andel av de gemensamma resurserna till
olika välfärdsinsatser. För jämställdhetsutvecklingen har
denna princip varit avgörande. Socialförsäkringarna är en
viktig del av den generella välfärden, och väl fungerande
socialförsäkringssystem utgör en grundpelare i kvinnors
trygghet.

En stor del av de förändringar i pensionssystemet som
nu föreslås hotar att missgynna kvinnor och föra
jämställdheten mellan könen ett steg tillbaka.

I denna motion redogör Vänsterpartiet för sin kritik av
Pensionsarbetsgruppens förslag och föreslår att
arbetsgruppen ges uppdraget att analysera pensionerna ur
ett övergripande -- inte bara ekonomiskt --
jämställdhetsperspektiv.

Tillsammans med folkpensionen gynnar nuvarande ATP
kvinnorna. Det ger utrymme för vård av barn, studier,
värnplikt, arbetslöshet m.m. Samtidigt ger dagens
pensionssystem kvinnor lägre pension än män eftersom de
har lägre lön (oavsett om de arbetar i samma bransch som
män eller i kvinnodominerade yrken). Lösningen på det
problemet ligger inte i pensionssystemet, utan i ett
långsiktigt arbete för lika lön.

Det nuvarande ATP-systemet gynnar den som arbetar
oregelbundet över livscykeln. Det har också en viss
karriäreffekt. Och karriäreffekten i nuvarande system
uppnås inte (vilket ofta felaktigt hävdas) enbart av
akademiker och medelklasskvinnor, utan även av kvinnor
som går från deltid till heltid, eller undersköterskor som
utbildar sig till sjuksköterskor.

Vänsterpartiet försvarar det nuvarande
pensionssystemet men anser att värdesäkringen bör
släppas. Framtidens ATP-system måste följa
samhällsekonomins svängningar. En annan avgörande
förutsättning för ett långsiktigt robust ATP-system är att
förslaget till förändringar förankras hos medborgarna så att
det inte uppkommer ny misstro mot ett generellt och
offentligt finansierat pensionssystem.

För att en god förankring ska bli möjlig bör den sittande
Pensionsarbetsgruppens arbete utsträckas till efter valet.
Inget beslut i pensionsfrågan får heller tas före valet. Frågan
om en eventuell folkomröstning i frågan bör också
diskuteras.

Pensionsarbetsgruppens förslag

I augusti 1992 kom den parlamentariskt tillsatta
Pensionsarbetsgruppen med en skiss på hur ett nytt
pensionssystem skulle kunna se ut (Ett reformerat
pensionssystem -- Bakgrund, principer och skiss. Ds
1992:89).

De förändringar som föreslås skulle missgynna kvinnor
eftersom pensionen ska grundas på livsinkomst, d.v.s.
varenda krona som intjänats under de förvärvsaktiva åren
16--66 år. Därmed skulle den för kvinnor så viktiga s.k.
15/30-regeln försvinna.

Livsinkomstprincipen

Kvinnors förvärvsmönster har alltid setts som
avvikande. Med livsinkomstprincipen tvingar man kvinnor
att anpassa sina förvärvsmönster till en manlig norm. Den
s.k. livsinkomstprincipen förutsätter förvärvsarbete mellan
16 och 66 år och ger mycket lite utrymme för andra
aktiviteter. Den uppmanar t.ex. inte män att dela på
hemansvaret, eller kvinnor att föda barn. Den uppmuntrar
inte heller till studier eller vidareutbildning.

Pensionsrätt för vård av barn

Ett avsteg från livsinkomstprincipen är den föreslagna
pensionsrätten för vårdår, eller barnår. Den skall
kompensera kvinnor för att de föder barn och sedan vårdar
dem, är det tänkt. I skissen står att pensionsrätt för barnår i
första hand skall gå till modern -- eller om mannen är ensam
vårdnadshavare: fadern.

Vänsterpartiet kan aldrig acceptera ett förslag som
befäster kvinnans roll som vårdare och missgynnar de fäder
som vill dela omsorgen om sina barn.

Förslaget om pensionsrätt för vård av barn innebär att
man utformar en särlösning för kvinnor. Vänsterpartiet
anser att sådana särlösningar, särskilt sådana som leder till
att kvinnor får ett sämre läge på arbetsmarknaden, bör
undvikas.

Ytterligare en faktor påverkar Pensionsarbetsgruppens
förslag -- den höga arbetslösheten. Värst blir det för de
ungdomar som inte har kommit in på arbetsmarknaden och
därför inte heller har någon pensionsgrundande a-kassa
eller Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Deras pensioner
kommer i hög grad att påverkas om livslöneprincipen blir
vägledande.

Delad pensionsrätt

För att ytterligare kompensera åtminstone de gifta
kvinnorna vill regeringen och Socialdemokraterna införa
delad pensionsrätt mellan makar (sambor och
homosexuella utesluts). Delad pensionsrätt ses som nyckeln
till lika lön för lika arbete genom att den tvingar gifta män
att dela med sig av sina ATP-poäng.

Vänsterpartiet anser att varje kvinna skall betraktas som
en ekonomiskt oberoende individ. Genom delad
pensionsrätt blir kvinnan återigen beroende av mannen --
det gäller att älska sin man och hans ATP. De kvinnor över
60 år som eventuellt skulle behöva den kommer dessutom
inte att omfattas av förslaget.

I en delad pensionsrätt föreslås också ingå rätten till vård
av barn. Pensionsrätt för barn skall ''betalas'' av samhället,
vilket indirekt innebär att samhället bidrar till att ytterligare
höja männens pensioner. Den pensionsrätt som mannen
förlorar genom delningen av hans ATP-poäng återfår han
genom att kvinnans ATP-poäng för vård av barn ingår i
pensionspoängspotten.

Flexibilitet i pensionsåldern

Pensionsarbetsgruppen vill ha en rörlig pensionsavgång
mellan 60 och 70 år, vilket Vänsterpartiet stödjer. En rörlig
pensionsavgång får dock inte leda till att förtidspensionen
ersätts med gynnsamma regler för förtida uttag.

Kvinnor tenderar i dag att kompensera en dålig
arbetsmiljö med att gå ner i arbetstid. Det vore ytterst
olyckligt med en rörlig pensionsavgång som leder till att det
butiksbiträde som är utslitet vid 61 års ålder måste ta av sin
(låga) ålderspension och dessutom förlora fyra
intjänandeår, medan en chefstjänsteman som orkar arbeta
till 70 år får en mycket bättre pension (eftersom hon/han
antagligen har haft en mycket bättre lön) och kan lägga till
ytterligare fem intjänandeår.

Nivån på grundpensionen

Den största andelen s.k. låginkomstpensionärer är
kvinnor. En hög nivå på grundskyddet är en förutsättning
för att kunna höja levnadsnivån för dem som bäst behöver
det. Grundskyddet måste också ses i kombination med det
kommunala bostadstillägget KBT.

Den föreslagna nivån på ett beskattat grundskydd, där
det särskilda grundavdraget försvinner, leder inte till någon
förbättring för de sämst ställda pensionärerna.

Granskning från ett jämställdhetsperspektiv

Omotiverade löneskillnader och en undervärdering av
kvinnors arbete får konsekvenser på
socialförsäkringsområdet. Därför är det nödvändigt att våra
socialförsäkringssystem granskas från ett kvinnoperspektiv.
Detta gäller givetvis även ett framtida pensionssystem.

Pensionsberedningens förslag har granskats från ett
ekonomiskt jämställdhetsperspektiv, d.v.s. det har
gjorts jämförelser mellan vad män och kvinnor skulle få ut i
procent av sin slutlön med nuvarande respektive reformerat
system. Men om man enbart granskar förslaget ekonomiskt
faller många viktiga jämställdhetsaspekter bort.

I direktiven till Pensionsarbetsgruppen ingår inget
åläggande om granskning från ett övergripande
jämställdhetsperspektiv. Vänsterpartiet anser att sådana
tilläggsdirektiv med det snaraste bör ges denna utredning så
att vi kan få svar på bl.a. följande frågor:Hur går
förslaget ihop med den övergripande
jämställdhetsprincipen att både kvinnor och män skall
kunna kombinera förvärvsarbete och sköta hem och
barn?Vad innebär det för jämställdheten om
pensionspoäng delas mellan gifta makar? Kvinnornas andel
på arbetsmarknaden är i dag lika stor som männens, och
kvinnans ekonomiska oberoende stärks härmed. Delad
pensionsrätt mellan makar ger signalen att kvinnor inte
behöver yrkesarbeta för att få en bra pension.Vad
innebär det för jämställdheten mellan kvinnor och män att
pensionsrätt för barnår i första hand riktas till kvinnan?
Vad innebär antalet pensionsgrundande barnår för
jämställdheten mellan kvinnor och män? Ju fler barnår som
utgår desto mer uppmuntras kvinnan till att stanna i
hemmet.Vad innebär det för jämställdheten mellan
kvinnor och män om studier inte ger pensionsrätt i ett
system byggt på livslöneprincipen? Studier kan inte ses som
en investering i högre lön, om man ser till typiska
kvinnoyrken som bibliotekarie, laboratorieassistent,
förskolelärare och sjuksköterska.Vad innebär
livsinkomstprincipen i sin helhet för jämställdheten mellan
kvinnor och män? Livsinkomstprincipen ger incitament till
livslångt förvärvsarbete och uppmanar inte mannen till
delad skötsel av hem och barn. Pensionsrätt för barnår är
däremot riktad direkt till kvinnan som får ett incitament att
stanna hemma och vårda barn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett framtida pensionssystem
måste granskas ur ett övergripande
jämställdhetsperspektiv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängd utredningstid för
Pensionsarbetsgruppen.

Stockholm den 20 januari 1994

Gudrun Schyman (v)

Berith Eriksson (v)

Bertil Måbrink (v)

Rolf L Nilson (v)

Björn Samuelson (v)

Lars Werner (v)

Eva Zetterberg (v)