Östtimor

Motion 1997/98:U620 av Eva Goës m.fl. (mp, c, v, kd, fp)

Motion till riksdagen 1997/98:U620 av Eva Gos m.fl. (mp, fp, c, v, kd)

sttimor

Bakgrund

Indonesien r ett land som vxer lavinartat ekonomiskt.
Landet r en militrdiktatur, som i huvudsak styrs av
familjen Suharto. Indonesien r vrldens fjrde folkrikaste
nation med knappt 200 miljoner invnare. Av de 16 300 ar
som Indonesien bestr av r ca 6000 bebodda. 65 % r
koncentrerade till Java, Bali och Madura. sttimor r en del
av n Timor, men r ej godknd av FN som en del av
Indonesien.

1975 invaderades sttimor av Indonesien nr Portugal drog sig tillbaka
efter flera rhundrades kolonialt herravlde ver sttimor. Den vstra delen
av n Timor, som legat under hollndskt herravlde, accepterade att ing i
Indonesien medan den stra, Timor Timur sg fram emot att ntligen bli ett
fritt sjlvstndigt land.

Den sjunde december fr 22 r sedan invaderade Indonesien sin mindre
granne sttimor. Under de fljande ren har befolkningen av den stra delen
p den lilla n Timor ftt utst fruktansvrda lidanden. En tredjedel av
befolkningen, ca 250 000 mnniskor har ftt stta livet till under dessa r av
indonesisk ockupation. Barn, kvinnor och mn har lemlstats, torterats ihjl.
Folket har omplacerats i s k "resettlement areas" och tskilliga har kastats i
fngelse.

Krnkningarna av de mnskliga rttigheterna har dokumenterats av bde
Internationella Rda korset (ICRC), Amnesty International samt av
mnniskor som har lyckats fly frn sttimor och tagit sig till FN:s
mnniskorttskommission i Genve.

Den goda dokumentationen har bl a gjort att man i internationella fora,
ssom FN:s generalfrsamling, skerhetsrdet, FN:s avkoloniserings-
kommitt samt FN:s kommission fr mnskliga rttigheter, ptalat och fr-
dmt mnniskorttskrnkningarna i sttimor. nd har inga strre eller
avgrande framsteg gjorts vad gller situationen i sttimor.

Under de senaste ren har dock sttimorfrgan tagits upp p mnga
dagordningar. 1991 reagerade vrlden kraftigt mot den indonesiska
militrens raid mot ett fredligt demonstrationstg i sttimors huvudstad Dili,
dr uppemot 300 mnniskor sgs ha mrdats och ytterligare mnga
"frsvunnit". 1995 riktades strlkastarna terigen mot sttimor, d Carmel
Budjardio frn sttimorkoalitionen i Storbritannien belnades med det s k
Alternativa nobelpriset (the Right Livelyhood Award) och slutligen 1996, d
norska Nobelkommittn utsg Biskop Belo och Jos Ramos-Horta frn
sttimor som fredspristagare. Detta glder oss speciellt, eftersom vrt
yrkande frn frra rets motion har frverkligats p detta omrde. Dessa
hndelser pekar klart och tydligt p att sttimorfrgan r mer aktuell nu n
ngonsin och att vi har all mjligheter att pverka, utan att vi ocks, som
fredsstrvande nation, har en skyldighet att fra fram de viktiga
komponenterna i sttimorfrgan.

De senaste rets hndelser har frskrckt oss. Valrrelsen i Indonesien
innebar vergrepp av oliktnkande. Mnniskor har ddats, torterats och
frsvunnit. I Dili r gatorna tomma efter mrkrets inbrott. En paramilitr
organisation fr ungdomar stter skrck i folk nattetid. Mnniskor
trakasseras och hotas. En ung man ddades fr att han bar Bisko Belos bild
p sin T-skjorta.

Efter det att Biskop Belo fick fredspriset har vldet trappats upp och det
hvdas att biskopen utsatts fr mordfrsk, bl a i samband med hemkomsten
frn fredsprismottagningen i Norge d en folkmassa mtte honom. Bilder
har kablats ut ver vrlden som visar brutal tortyr och avrttning av
oliktnkande. Massakern den 12 december 1991 vid St Cruz-katedralen
lever i folks medvetande. Stmningen r obehaglig, eftersom det finns en
massiv nrvaro av soldater p n. Kontrollen och vervakningen av det
sttimorianska folket r minutis. Det ursprungliga inbrdeskriget mellan
befrielserrelsen och de indonesiska styrkorna har vergtt i ett strukturellt
vld mot civilbefolkningen.

David Alex dd

Enligt vad oberoende organisationer erfar, dog den
sttimorianske gerillaledaren David Alex den 25 juni 1997
under oklara omstndigheter. Amnesty International hvdar
att han, tillsammans med fyra andra gerillamn, arresterades
efter en konfrontation mellan den indonesiska armn och den
sttimorianska gerillan FALINTIL i en by utanfr Baucau.

David Alex och fyra mn till hade frdats till Baucau fr att ska lkarvrd
t den svrt undernrde gerillaledaren, nr den indonesiska militren
pbrjade sin attack. Alex tillfngatogs efter att han hade skjutits i armen och
i benet. Indonesiska kllor hvdar att han frdes till sjukhus, men dr dog av
sviterna. 1996 rs nobelpristagare, Jos Ramos-Horta, menar att Alex i stllet
mrdades p sjukhuset i huvudstaden Dili efter att ha utsatts fr svr tortyr.

Andra kllor hvdar att Alex inte alls dtt, utan finns hos militren.
Mycket tyder p att det r p detta stt; Alex blev skjuten i armen och i
benet; inga direkt livshotande skador. Vidare indikerar den tidiga
begravningen att oklarheter finns huruvida han dtt eller inte; slktingar har
varken sett kroppen eller varit med p begravningen, som hlls dagen efter
ddsfallet.

Amnesty International uttrycker sin oro ver de vriga gerilla-
medlemmarna som arresterades av den indonesiska militren. Tortyr och
annan frnedrande behandling r mycket vanligt i Indonesien och sttimor,
menar organisationen.

Vi krver att

- Sverige i FN omedelbart initierar en internationell granskning av
omstndigheterna kring gerillaledaren David Alex frmodade dd i
sttimor;
-
- Sverige verkar fr att FN av de indonesiska myndigheterna begr en
frskran om att de fyra andra gerillamedlemmarna som hlls i frvar
inte skall utsttas fr tortyr eller annan frnedrande behandling, samt
att de antingen skall stllas infr en opartisk rttegng eller omedelbart
slppas fria.
-
Sverige stdjer
generalsekreterarens
initiativ

Strax efter att Kofi Annan blev utnmnd som Boutros
Boutros Ghalis eftertrdare som generalsekreterare i FN,
brjade man sknja ett nytt klimat fr sttimors
fredsprocess. Annan brjade med att utse den erfarne
diplomaten Jamsheed Marker frn Pakistan som sin privata
representant i sttimor. Marker har sedan dess haft
diskussioner med regeringen i Portugal och med
representanter frn sttimor som numera lever i exil. I mars
reste han till sttimor och Indonesien, dr han mtte
president Suharto och utrikesminister Ali Alatas samt de tv
sttimorianska biskoparna Belo och Nascimiento. Han
trffade ocks den fngslade ledaren fr sttimors
motstndsrrelse, Xanana Gusmo.

ven om vissa kllor har freslagit att nya ministersamtal och nya
rundabordssamtal med Intra-sttimordialoger kommer att hllas inom den
nrmaste framtiden, har Marker antytt att det kanske kommer att bli
frndringar i strukturen i de framtida fredsfrhandlingarna. Tillsammans
med detta nya intresse p hg niv inom FN, kommer det ocks att behvas
verkliga anstrngningar att f med sttimorianer i dessa samtal.

Vi krver att

- Sverige i skerhetsrdet och generalfrsamlingen uppmuntrar och
stdjer generalsekreteraren vad gller att hitta en fredlig lsning p
konflikten i sttimor.
-
Sverige i skerhetsrdet
stdjer sttimors rtt till
sjlvbestmmande genom
en folkomrstning

Under en tvrsperiod har Sverige, som medlem i FN:s
skerhetsrd, ett ypperligt tillflle att aktivt stdja sttimors
rtt till sjlvbestmmande genom en folkomrstning. Detta r
ett krav som frst framfrdes av den fngslade gerillaledaren
Xanana Gusmo, men som ftt std av inte bara Biskop Belo
och Jos Ramos-Horta, utan ven av Portugal som fr
nrvarande sitter i trepartssamtal om sttimor, tillsammans
med Indonesien och FN.

En folkomrstning ser vi som enda mjligheten fr sttimors folk att vlja
sitt de. Den svenska regeringen har ftt en unik mjlighet att gra upp med
sitt lngvariga hyckleri i sttimorfrgan. Jos Ramos-Horta, sttimors
utrikesminister i exil, har lagt fram en detaljerad fredsplan som p sikt ska
leda till fria politiska val och en folkomrstning i sttimor om
sjlvstndighet. Sveriges regering har nu chansen att aktivt stdja Ramos-
Hortas fredsplan i skerhetsrdet, samtidigt som den avbryter all vapenexport
till diktaturen.

Vi krver att

- Sveriges regering aktivt stdjer Ramos-Hortas fredsplan i alla
sammanhang;
-
- Sveriges regering aktivt stdjer idn om en folkomrstning om
sjlvstndighet i sttimor, bde i skerhetsrdet och annorstdes.
-
Deltagande i
trepartssamtalen

Alltsedan mitten p 1980-talet pgr samtal mellan Portugal
och Indonesien om sttimor under FN:s beskydd. sttimor
r inte representerat i FN. Som komplement till detta har en
Intra-sttimordialog kommit igng, som representeras av
olika rrelser inom sttimor. Ett vergripande ml fr denna
dialog r att f sttimor representerat i de s k
trepartssamtalen mellan Indonesien, Portugal och FN.

Under FN:s nye generalsekreterare Kofi Annan har FN blivit aktivare i
sttimorfrgan. Annan har, som vi nmnt ovan, utsett den pakistanske
diplomaten Jamsheed Marker till sin srskilda representant fr frgan. Det
har bidragit till att de tidigare ganska resultatlsa trepartsfrhandlingarna
ftt
mer uppmrksamhet. Den nionde och senaste omgngen av
trepartsfrhandlingarna inleddes den 19 juni 1997 i New York med ett mte
mellan Kofi Annan och utrikesministrarna frn Indonesien och Portugal, Ali
Alatas respektive Jaime Gama. Marker deltog ocks och ledde sedan de
fortsatta frhandlingarna. Trots den strre uppmrksamheten ledde mtena
bara till tv konkreta resultat. Dels att samtal p lgre niv, troligen
ambassadrniv, skulle inledas den 28 juli, dels att en ny omgng
"Intratimorianska" samtal skulle genomfras under hsten. Dessa inleddes i
juni 1995 i sterrike och deltagare var bde fretrdare fr Fretilin, UDT
och CNRM, som alla fresprkar sjlvstndighet, och andra som godtagit
eller till och med nskar infrlivandet i Indonesien.

Trepartssamtalen mellan FN, Indonesien och Portugal har hittills nstan
uteslutande handlat om frgan kring de mnskliga rttigheterna i sttimor.
Indonesien vgrar konsekvent behandla frgan om ett sjlvstndigt sttimor,
och drmed utesluter de automatiskt sttimor som en tredje representant i
dessa FN-ledda samtal.

Ett av den norska Nobelkommittns motiv till att utse CNRM-fretrdaren
Jos Ramos-Horta och Biskop Belo till fredspristagare var att stimulera
frhandlingarna i FN om en fredlig lsning i sttimorfrgan. Horta menar,
och vi vill mena, att s lnge sttimor inte sjlvt r representerat i dessa
frhandlingar kommer resultaten av samtalen vara, om inte fruktlsa, s
ganska godtyckliga.

Vi krver att

- Sveriges regering i skerhetsrdet och annorstdes aktivt verkar fr att
sttimor skall vara representerat i de pgende trepartssamtalen om
sttimor.
-
Utkat bistnd

Ngra f svenska initiativ har ftt bistnd beviljat,
huvudsakligen genom den katolska bistndsorganisationen
Caritas. Insatserna r dock otillrckliga och br utkas. Det
r viktigt att man ger std till det mycket viktiga arbetet fr
de mnskliga rttigheterna i sttimor. Detta ocks med tanke
p vikten av att frmja den indonesiska
demokratiseringsprocessen.

Vi krver att

- det svenska bistndet till sttimor utkas, bde med avseende p MR-
och utvecklingsbistnd.
-
Permanent FN-nrvaro i
sttimor

Fortfarande utstts befolkningen i sttimor fr hrt frtryck
frn Indonesien. Ngra lyckas fly, andra tvingas frska
verleva i det helvete det innebr att alltid vara ppassad och
vervakad av indonesiska militrer. Indonesien tillter inga
andra internationella opolitiska observatrer i sttimor n
Internationella Rda korset (ICRC).Vi ser det ndvndigt att
FN inrttar ngon form av permanent vervakning i omrdet
fr att garantera folkets skerhet. Detta skulle innebra att de
MR-krnkningar som begtts kommer fram i ljuset och,
kanske inte kan vara en garanti mot fortsatta krnkningar,
men i alla fall vara en form av vervakning som kanske kan
frhindra sdana i framtiden.

Vi krver att

- Sverige inom ramen fr FN-organen agerar fr att det timorianska
folkets skerhet garanteras genom en permanent nrvaro av FN.
-
Stdja idn om civil
fredsvervakning frn
oberoende NGO:er.

tskilliga rapporterar om hur stort frtrycket r och att
civilbefolkningen lever i skrck. En mjlig vg framt vore
civil fredsvervakning, dr Sverige br kunna ta en ledande
roll med tanke p hur svenska folkrrelser har utvecklat detta
konflikthanteringsinstrument.

Vi krver att

- Sverige verkar fr att internationell civil nrvaro i sttimor ska kunna
etableras och att man verkar fr att det ska bli mjligt att enskilda
organisationer frn Sverige och andra lnder ska ges fritt tilltrde till
sttimor fr att bidra till att det inte sker vergrepp mot de mnskliga
rttigheterna.
-
Stopp fr all vapenexport
till Indonesien

Den svenska vapenexporten till Indonesien har under de nra
20 r som leveranser skett varit en kontroversiell frga.
Regeringar har gett tillstnd till vapenfretag att exportera
svl fartygskanoner som antiubtsraketer och annat som
klassas som fljdleveranser. Det har alltid funnits en stark
opinion mot dessa leveranser och de riktlinjer som
regeringen har till hjlp fr att besluta om tillstnd har tolkats
p olika stt genom ren. Dessa riktlinjer talar om att Sverige
inte br exportera vapen till lnder som r i krig med andra
lnder samt lnder som har inre vpnade oroligheter. Vidare
br inte Sverige tillta ngon export till lnder som begr
omfattande och grova krnkningar av de mnskliga
rttigheterna. nd har leveranser av vapen nstan oavbrutet
skett till Indonesien de senaste 20 ren.

Den svenska lagstiftningen har skrpts under dessa r, men inte praxis,
eftersom Sverige godknt fljdlevererans av bl a kanoner. Detta har
motiverats med att de nya kanonerna var reservdelar till tidigare levererade
kanoner.

Ytterst ansvarig fr vapenleveranserna till Indonesien r idag
utrikeshandelsministern. Till sin hjlp har han den parlamentariskt
sammansatta Inspektionen fr strategiska produkter, ISP.

Vren 1997 visade sig att s mnga som fem av de sju representerade
partierna var emot vidare leveranser till Indonesien. De reserverade sig i
utrikesutskottet mot vapenexport, inkluderande fljdleveranser, till
Indonesien. Fljande skrevs i reservationen: " All form av krigsmateriel-
export till Indonesien, (dvs bde krigsmaterel fr strid och vrig
krigsmateriel), som omfattas av de svenska exportreglerna str i strid med de
riktlinjer fr svensk krigsmaterielexport som riksdagen stllt sig bakom."

Detta, menar vi, visar klart och tydligt p det motstnd som finns till
vapenleveranser till Indonesien. Vi anser ocks att det r viktigt att de
ansvariga hrsammar detta motstnd, och inte i fortsttningen undlter sig
till att gra, som vi tycker, grova feltolkningar i rekommendationerna fr
vapenexport.

England, som mycket hrt kritiserats fr vapenexport till Indonesien, har
genom den nya regeringen och dess utrikesminister Robin Cook tagit i p
allvar med Indonesien, MR-situationen och sttimor. Han har freslagit att
EU p hg niv skall engagera sig i dessa frgor. Den brittiska regeringen har
dessutom avslagit anskningar om export till Indonesien av pansarfordon
och precisionsskjutvapen med hnvisning till att dessa kan komma att
anvndas i sttimor. England gr allts fre och r ett gott exempel. Vi
menar att svenska regeringen br agera i samma riktning och gra gemensam
sak med den brittiska regeringen.

Vi krver att

- Den svenska regeringen omedelbart infr embargo mot Indonesien,
vad gller all form av vapenexport. Det m glla fljdleveranser,
reservdelar eller ammunition.
-
- Den svenska regeringen ssom England agerar p hg EU-niv i
sttimorfrgan.-
- 10F-
- P
-
Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om David Alex dd och de vriga gerillamedlemmarnas den,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i skerhetsrdet och generalfrsamlingen uppmuntrar
och stdjer generalsekreteraren vad gller att hitta en fredlig lsning p
konflikten i sttimor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i skerhetsrdet stdjer sttimors rtt till
sjlvbestmmande genom en folkomrstning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sveriges regering i skerhetsrdet och annorstdes aktivt
verkar fr att sttimor skall vara representerat i de pgende
trepartssamtalen om sttimor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om utkat bistnd till sttimor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige inom ramen fr FN-organen agerar fr att det
timorianska folkets skerhet garanteras genom en permanent nrvaro av FN,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att stdja idn om civil fredsvervakning frn oberoende NGO:er,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om stopp fr all vapenexport och fljdleveranser till Indonesien,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige ssom England skall agera p hg EU-niv i
sttimorfrgan.

Stockholm den 4 oktober 1997

Eva Gos (mp)

Lennart Rohdin (fp)

Ingbritt Irhammar (c)

Eva Zetterberg (v)

Ingrid Nslund (kd)