Omhändertagandet av döda sälar vid västkusten,

Motion 1988/89:Jo712 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp)

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Jordbruksutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Jo712

av Leif Olsson och Kenth Skårvik (båda fp)
Omhändertagandet av döda sälar vid västkusten,
m.m.

Mot.

1988/89

Jo712-715

Under 1988 drabbades västkusten av en omfattande säldöd. Inom Göteborgs
och Bohus län omhändertogs 1 861 sälar. Om man ser till Nordsjön och
Östersjön i sin helhet torde antalet döda sälar uppskattas till 14 000 enligt
uppgifter från det internationella havssekretariatet i Wilhelmshafen.

Den farsot som under sommaren -88 drabbade sälstammen ställde till stora
bekymmer för kustkommunerna. Utan uppoffrande insatser av räddningspersonal
kunde katastrofen fått än värre konsekvenser för t.ex. turism och
friluftsliv, än den kom att få.

Dessvärre är brandmän och annan personal, myndigheter på lokal- och
länsnivå vana vid att kusten drabbas av tillbud. Det räcker med att erinra om
de tyvärr alltför vanliga oljepåslagen som med jämna mellanrum föröder
skärgården.

När det gäller oljesanering tar staten ett stort ansvar på det ekonomiska
området. Ett exempel är det avslutade saneringsarbetet vid Tjörns västkust ett
oljepåslag som inträffade i september 1987. Slutnotan för saneringen
lyder på 75 milj. kr., där det mesta täcks av statsmedel. Sälsaneringen
däremot har bekostats av kommunerna.

Enligt vår mening bör staten stå för kostnader som orsakas av katastrofer
varöver kommuner rimligen inte kan råda. Säldöden och därmed förbundna
kostnader bör ersättas av staten efter samma grunder som råder för
oljesanering. Miljökatastrofer, av vilken säldöden är en, bör ej ses som en
kommunal angelägenhet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljökatastrofer föranledda av händelser
varöver kommunen ej kan råda, ej skall ses som en kommunal
angelägenhet,

2. att riksdagen beslutar att kommunernas kostnader för sanering
efter sälkatastrofen 1988 skall bestridas med statliga medel.

Stockholm den 15 januari 1989

Leif Olsson (fp)

Kenth Skårvik (fp)

1

1 Riksdagen 1988/89. 3 sami. NrJo712-715

Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökatastrofer föranledda av händelser varöver kommunen ej kan råda, ej skall ses som en kommunal angelägenhet
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att miljökatastrofer föranledda av händelser varöver kommunen ej kan råda, ej skall ses som en kommunal angelägenhet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att kommunernas kostnader för sanering efter sälkatastrofen 1988 skall bestridas med statliga medel.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen beslutar att kommunernas kostnader för sanering efter sälkatastrofen 1988 skall bestridas med statliga medel.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.