om tvärvetenskaplig analys av kunskapsbehov och informationsvägar inom byggnadsbranschen

Motion 1987/88:Bo519 av Siw Persson (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Bo519

av Siw Persson (fp)

om tvärvetenskaplig analys av kunskapsbehov
och informationsvägar inom byggnadsbranschen

”Sjuka-hus-sjukan” blir ett allt större problem. Uppskattningsvis har 1/3 av
moderna byggnader sådana egenskaper att känsliga grupper får uttalade
besvär. Det är sålunda väl känt att allergiker ökar i befolkningen — vad som
inte är lika känt är att också mer motståndskraftiga får symptom såsom
hudbesvär, slemhinneretningar, huvudvärk och onormal trötthet. Och dessa
symptom uppträder i miljöer som byggts enligt dagens praxis.

Konsekvensen av dålig bostads- och arbetsmiljö visar sig i en ökad sjukfrekvens.
Den kan också avläsas i de reinvesteringar som fordras för att
återställa husen i brukbart skick. (Det finns exempel på att barnstugor
byggts om för summor som vida överstiger ursprungsinvesteringen — och
ändå inte fungerar tillfredsställande.) Resultatet är ett resursslöseri som
kommer att styra framtida byggsatsningar på ett ogynnsamt sätt.

Det finns ingen enkel förklaring till att byggsektorn producerar ”sjuka”
hus. Naturligtvis är det inte illvilja hos vare sig byggherrar, konsulter, entreprenörer
eller förvaltare — men kanske till en del slarv. Det finns exempel
på att man lagrar fuktkänsligt byggmaterial oskyddat för regn och snö, att
man glömmer sätta in ventilationstrummor eller att fläkten inte är inkopplad.
Den bakomliggande orsaken kanske ligger i att produktionsfrämjande
metoder ensidigt betonar nukostnaden utan att kalkylera in framtida underhåll.
En annan förklaring kan ligga i att myndigheter inte tillräckligt
testar konsekvenser av nya föreskrifter. Man förutsåg till exempel knappast
risken för mögel då kravet på ytterväggars täthet skärptes och luftomsättningen
sänktes. En viktig orsak till missförhållanden är att modern kemi
producerar nya material som används i stor skala innan de blivit utprövade
och halten av skadliga emissioner minskats. (En jämförelse kan göras med
att släppa ut oprövade läkemedel ”och se hur det går”.)

”Sjuka-hus-sjukan” har en så komplex bakgrund att enkla åtgärder knappast
i ett slag kan resultera i sunda hus. En erfarenhet av forskning kring
syndromet är att kunskapen om sunda material och beprövade byggsätt inte
tas till vara därför att information inte når till rätt person vid rätt tillfälle i
byggprocessen. Snabbaste sättet att förbättra förhållandet torde vara att
analysera typiska bygg- och förvaltningsprocesser, som resulterat i sjuka
hus, i avsikt att detektera var och när adekvat information saknats och hur
alla inblandade parter kan nås av sådan — och hur de kan motiveras att
använda kunskapen. En åtgärd av detta slag ersätter ingalunda vidare

forskning i ämnet. Den kan tvärtemot visa på vilka punkter vidare forskning
bör koncentreras. En sådan undersökning fordrar tvärvetenskapligt
arbete där tekniker och ekonomer samarbetar med pedagoger och andra
beteendevetare.

Det är angeläget att en studie med ovanstående målsättning snarast kommer
till stånd eftersom beståndet av ”sjuka” byggnader dagligen okar. Därtill
kommer att kunskapen om reinvesteringar i miljöförbättrande åtgärder
måste utvecklas innan 90-talets stora ombyggnadsbehov måste tillfredsställas.

Hemställan

Mot bakgrund av det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts som en tvärvetenskaplig analys av kunskapsbehov och
informationsvägar till bygg- och förvaltningsprocessen i syfte att
bana väg för ett sunt byggnadsbestånd.

Stockholm den 25 januari 1988
Siw Persson (fp)

Mot. 1987/88
Bo519

9