om ökat bidrag till Jägarnas riksförbundLandsbygdens jägare

Motion 1987/88:Jo778 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c, vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo778

av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c, vpk)

om ökat bidrag till Jägarnas riksförbundLandsbygdens
jägare

I Sverige finns ca 320 000 aktiva jägare. Huvuddelen av viltvården och den
övriga faunavården utföres och bekostas av landets jägare. Förutom det
omfattande viltvårdsarbete som jägarna lägger ner inom sina egna jaktområden,
bekostar jägarna till större delen även den centrala och regionala
jaktadministrationen. Detta sker genom erläggande av fastställd årlig
jakt vårdsa vgift till jaktvårdsfonden. Hälften av landets jägare är därjämte
organiserade i någon av landets båda rikstäckande jägarorganisationer.

Var och en som utövar jakt är skyldig att erlägga jaktvårdsavgift, som för
1987/88 är fastställd till 125 kr. Landets 320 000 jägare betalar därmed under
innevarande år ca 40 milj. kr. till jaktvårdsfonden. Genom medlemsavgifter
till jägarorganisationerna bidrar de organiserade jägarna med ytterligare
stora belopp till viltvårdsarbetet.

Det organiserade viltvårdsarbetet utföres i huvudsak av de båda jägarorganisationerna
Svenska jägareförbundet och Jägarnas riksförbund-Landsbygdens
jägare. Båda organisationerna utför på riksdagens och regeringens
uppdrag allmännyttig verksamhet av likvärdig karaktär. För sin allmännyttiga
verksamhet erhåller båda jägarorganisationerna bidrag av allmänna
jaktvårdsmedel. Trots att de allmännyttiga arbetsinsatserna förbunden
emellan är i huvudsak likvärdiga, erhåller Svenska jägareförbundet ca tio
gånger så stort bidrag per medlem gentemot vad som lämnas till Jägarnas
riksförbund-Landsbygdens jägare. Fördelningen är grovt räknat 200 kr. per
medlem för Jägareförbundet och endast 20 kr. per medlem för riksförbundet.

Då frågan om bidrag till Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare
tidigare diskuterats i riksdagen har det alltid framhållits vad jordbruksutskottet
yttrade 1938 angående jaktvårdsmedlen. I nuläget är det mera relevant att
anknyta till vad jordbruksutskottet anfört i samma ämne i betänkande JoU
1978/79:4. Det senare betänkandet bör rimligtvis vinna beaktande före ett
femtio år gammalt betänkande som tillkom under helt andra premisser. I
1979 års betänkande konstaterar jordbruksutskottet att situationen har
förändrats och att Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare bör få skäliga
bidrag till sin allmännyttiga verksamhet.

Riksförbundets allmännyttiga verksamhet är mångskiftande. Förbundet
lämnar fortlöpande en bred faktainformation till landets jägare och allmänheten
om frågor och nyheter som rör jakt, viltvård och miljövård. Senast
sommaren 1987 tillställde riksförbundet alla landets generelljägare en saklig

information med praktiska råd i anslutning till den nya jaktlagstiftningen.
Denna skriftliga information utsändes i 40 000 ex., och har varit mycket
uppskattad ute bland landets jägare. Liknande informationsinsatser har
årligen skett under den senaste femårsperioden. Antalet rådgivningsärenden
till enskilda jägare, allmänheten, andra intresseorganisationer och berörda
myndigheter överstiger 10 000 per år. Till detta kommer ett stort antal mera
omfattande sakkunnigutlåtanden och remissärenden.

Riksförbundet är remissinstans i alla frågor som berör jaktens och
faunavårdens område. Förbundet är vidare representerat i alla utredningsarbeten
och arbetsgrupper inom ämnesområdet som sker vid berörda myndigheter.
Det kan i detta sammanhang noteras att riksförbundet självt svarar
för sina kostnader, samt även lämnar bidrag till vissa myndighetskostnader.
Således har riksförbundet nyligen lämnat ett bidrag till statens veterinärmedicinska
anstalt för testningskostnader av fångstredskap. Utan riksförbundets
insats förelåg risk att denna ur djurskyddssynpunkt viktiga testverksamhet
fått avbrytas. Trots en starkt ansträngd ekonomi förden egna verksamheten,
är riksförbundet berett att vid akuta behov satsa av sina knappa medel
till djurskyddande åtgärder som utföres av statliga myndigheter. Detta är ett
resultat av förbundets starka ideella engagemang i alla frågor som berör jakt,
faunavård och miljövård.

Utbildning för jägare och andra naturintresserade personer är en stor och
viktig del av riksförbundets verksamhet. Utöver alla övriga kurser, genomgår
drygt 7 000 jägare årligen riksförbundets kurser som är avsedda som
kunskapsunderlag för den obligatoriska jägarexamen. Genom regeringsbeslut
1981-06-25 har riksförbundet, tillsammans med Svenska jägareförbundet,
riksdagens och regeringens uppdrag att utföra den praktiska verksamheten
med de lagstadgade proven för jägarexamen.

Riksförbundet bedriver en omfattande ungdomsverksamhet. I samband
med att riksförbundet högtidlighåller sitt femtioårsjubileum under 1988,
kommer förbundet att inleda en kraftigt ökad satsning inom ungdomsverksamheten.
Att bibringa det uppväxande släktet goda kunskaper om vården
av naturen och dess växter och djurliv är av särskilt stort samhällsintresse.

Av de medel som landets jägare årligen inbetalar till jaktvårdsfonden har
Svenska jägareförbundet, från begynnelsen för femtio år sedan, erhållit stora
årliga bidrag till verksamheten. Först under de senaste åren har Jägarnas
riksförbund-Landsbygdens jägare erhållit ett mindre bidrag till förbundets
allmännyttiga verksamhet. För 1987 utgjorde detta bidrag 400 000 kr., vilket
utslaget på riksförbundets 20 000 medlemmar blir 20 kr. per medlem. Som
jämförelse kan nämnas att bidraget till Svenska jägareförbundet uppgår till
ca 200 kr. per medlem och år. Således ett proportionellt tio gånger högre
bidrag. I huvudsak bedriver de båda jägarorganisationerna en likvärdig
allmännyttig verksamhet. Skillnaden i bidragsgivningen saknar reell grund.

I 1988 års budgetproposition föreslår regeringen betydande ökningar av
anslagen till idrott, föreningsverksamhet och ungdomsverksamhet. Detta
sker med motiveringen att idrott och ungdomsverksamhet är av stort allmänt
värde. Dessa anslag skall tagas direkt ur statsbudgeten. När det gäller bidrag
till jägarnas organisationer utgår dessa medel ur jaktvårdsfonden som
jägarna själva finansierar med sina årliga jaktvårdsavgifter. Dessa bidrag

Mot. 1987/88

Jo778

11

belastar därmed inte den allmänna statsbudgeten. Det kan även nämnas att
Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägares medlemmar under 1988 kommer
att inbetala ca 2,5 milj. kr. till jaktvårdsfonden.

När idrottsrörelsen och andra organisationer, inklusive Svenska jägareförbundet,
erhåller stora bidrag till sin verksamhet, framstår det som orimligt att
Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare skall särbehandlas med mycket
lägre bidrag för en i övrigt likvärdig verksamhet. Med beaktande av att
riksförbundets medlemmar, förutom medlemsavgiften till förbundet om 200
kr. var och en betalar 125 kr. till jaktvårdsfonden bör bidraget till förbundet
avsevärt höjas. Ett bidrag som motsvarar 75 kr. per medlem är en rimlig
anpassning till övriga organisationsbidrag som utgår.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

att riksdagen beslutar att bevilja Jägarnas riksförbund-Landsbygdens
jägare 1,5 milj. kr. för 1988 års allmännyttiga verksamhet.

Stockholm den 26 januari 1988
Anna Wohlin-Andersson (c)

Marianne Andersson (c) Pär Granstedt (c)

Bertil Jonasson (c) John Andersson (vpk)

Mot. 1987/88

Jo778

12