om obligatorisk föräldrautbildning

Motion 1975:492 av herr Olsson i Kil och fru Frenkel

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 492-497

Mot. 1975
492-497

Nr 492

av herr Olsson i Kil och fru Frenkel
om obligatorisk föräldrautbildning

Barnuppfostran hör till de mest ansvarsfyllda och svåra uppgifter de flesta
vuxna någonsin har. Vi vet genom dagens forskning att ett barns upplevelser
under de första levnadsåren har en avgörande betydelse för dess möjligheter
att utvecklas till en harmonisk människa. Det ställer stora krav
på föräldrar och vårdare. Någon utbildning för dessa viktiga uppgifter krävs
emellertid inte. För tidigare generationer var det lättare, då levnadsomständigheterna
såsom yrke, boendemiljö osv. i stor utsträckning ”ärvdes”
av de yngre. Det var lättare att förstå sin omgivning och därmed behärska
den. I dag förändras samhället mycket snabbt; nya bostadsområden byggs
upp, skolmiljön förändras, arbetslivet specialiseras och pressen på individen
ökar. Föräldrarna känner inte längre den alltmer komplicerade värld barnen
växer upp i och har därmed svårt att möta och uppfylla de nya krav som
ställs på dem och barnen.

Samtidigt med dessa förändringar har samhället genom stat och kommun
övertagit en allt större del av de uppgifter som tidigare låg på föräldrarna.
Införandet av allmän förskola liksom tendensen till allt längre skolgång
för fler innebär i stor utsträckning att föräldrarnas inflytande över barnen
minskar. Vi anser att för vår del att samhällets ökade insatser härvidlag
är felaktiga, men alla föräldrar borde genom föräldrautbildning ges kunskaper
på ett sådant sätt att de får reella förutsättningar att också ansvara för sin
del av barnens fostran, utveckling och vård.

Konsekvensen av dagens situation blir lätt störningar i familjerelationerna.
Föräldrarna förstår inte varför barnen beter sig på ett visst sätt och har
inte tid eller förmåga att ta itu med problemen. Den bristande kunskapen
om barnens behov förorsakar ofta missförstånd, vilka i olyckliga fall leder
till allvarliga missförhållanden.

Ett sätt att avhjälpa dessa brister är obligatorisk föräldraundervisning.

I många kommuner ordnas i dag frivillig föräldraundervisning. Erfarenheterna
från många andra områden visar dock att frivilligheten ofta innebär
att de verkliga behoven aldrig blir tillfredsställda. De som deltar är redan
intresserade, läser litteratur om barnpsykologi osv. dvs. de som kanske har
störst förutsättning att lyckas med sin uppgift är de första att anmäla sig
till frivilliga föräldrautbildningskurser.

Att delta i kurser efter en tröttande arbetsdag kräver ett mycket stort
intresse och flertalet har svårt att få tid och ork att räcka till. Kvardröjande
könsrollstänkande gör det sannolikt särskilt svårt att få fäderna till en frivillig

1 Riksdagen 1975. 3 sami. Nr 492-497

Mot. 1975:492

2

undervisning, även om utbudet av kurser ökas kraftigt. Det finns ju dessutom
ett stort traditionellt motstånd hos många fäder som är svårt att övervinna
på frivillighetens väg.

En mycket vanlig inställning hos föräldrar är slutligen att ”det som dög
åt mig duger också åt mina barn”. Denna inställning kan skapa mycket
svåra konflikter i familjen och är i sig ett argument mot deltagande i föräldraundervisning.

I dag betraktas den obligatoriska skolutbildningen som naturlig, liksom
att utbildning krävs för yrkesverksamhet, att körkort krävs för bilkörning,
att barn ska undersökas, vaccineras osv. Det är fullt möjligt att göra det
lika naturligt för människor att barnen får sin vård och uppfostran av föräldrar
som har beredskap för denna uppgift. Föräldrautbildningen borde uppfattas
som en självklar rättighet och service på samma sätt som förebyggande
vård och rådgivning är en rättighet vid barna- och mödravårdscentraler.
Det måste slås fast att den psykiska hälsan är lika angelägen som den fysiska
och att det för barnens välmående krävs omsorgsfulla förberedelser i bägge
avseendena.

Vilka sanktioner skall samhället kunna tillgripa om föräldrarna vägrar
delta i den obligatoriska föräldraundervisningen? Svaret måste bli att det
naturligtvis är uteslutet att utmäta straff eller ta ifrån föräldrarna barnen.
En vägran att delta i undervisningen från föräldrarnas sida bör emellertid
dels föranleda åtgärder från samhällets sida i syfte att påverka föräldrarna
till deltagande, dels vara skäl för mer frekvent uppsökande verksamhet
och kontroll av barnens miljö.

Föräldrarna har ett oerhört inflytande över sina barns liv. Barnen formas
i högsta grad av sina erfarenheter under barndomen. Detta innebär således
att föräldrarna genom utbildning måste ges reella möjligheter att fylla sin
del av fostraransvaret.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi

att riksdagen i skrivelse till regeringen hemställer om förslag till
utformning av obligatorisk föräldrautbildning.

Stockholm den 21 januari 1975

BILLY OLSSON (fp)
i Kil

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)