om invandrarkvinnornas situation

Motion 1977/78:1327 av Ingegärd Frankel och Karl-Erik Strömberg

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1977/78
1327-1336

Motion

1977/78:1327

av Ingegärd Frankel och Karl-Erik Strömberg
om invandrarkvinnornas situation

Invandrarkvinnornas situation i ett nytt hemland kan ofta bli besvärlig.

Särskilt svår kan den bli om hemlandet har tradition och kultur som helt eller
delvis avviker från det nya landets. Så länge invandringen till Sverige nästan
helt kom från närliggande eller socialt och kulturellt besläktade länder blev
invandrarkvinnornas situation inte särskilt uppmärksammad. När nu
invandrare kommer från länder där kvinnans situation är helt annorlunda än i
Sverige måste dessa kvinnor få stöd och hjälp.

Ett grundläggande krav för att en invandrare skall fä möjlighet att anpassa
sig i ett nytt hemland är goda språkkunskaper. Lagen om rätt till ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning gäller alla anställda invandrare som
behöver sådan undervisning. Många invandrarkvinnor är hemarbetande och
har ej rätt till denna undervisning. Däremot finns andra möjligheter för dessa
kvinnor att få undervisning i svenska. Studieförbunden som ordnar denna
bedriver uppsökande verksamhet och kan också få statsbidrag för barntillsyn.

En brist i denna undervisning är att det ej finns någon ekonomisk drivkraft
för att få kvinnorna att delta i denna undervisning. Även om den uppsökande
verksamheten varit framgångsrik, finns fortfarande många som ej deltagit i
undervisningen.

Regeringen gav i början av förra året SÖ i uppdrag att genomföra en
övergripande utvärdering av undervisningen för invandrare i svenska. Det är
angeläget att regeringen så snart denna utvärdering är klar noga överväger de
hemarbetande kvinnornas situaion.

Under förra året genomförde Rädda Barnen en undersökning om invandrarnas
behov av familjejuridisk rådgivning. Det visade sig därvid att det i
samband med emigration uppstår problem av internationell familjerättslig
karaktär i samband med t. ex. giftermål, skilsmässa, vårdnadsfrågor och arv.

Många invandrarkvinnor som har dåliga språkkunskaper och saknar
möjighet att ta kontakt med svenska myndigheter måste få kunskap om sina
rättigheter enligt svensk lagstiftning. Invandrarnas svårigheter måste ses mot
bakgrund av de stora olikheterna mellan familjelagstiftningen i Sverige och
den i Sydeuropa eller arabländerna.

Mot denna bakgrund är det angeläget att undersöka olika alternativ för en
familjejuridisk rådgivning till invandrare.

Kvinnor som invandrat från t. ex. arabländerna är ofta hårt bundna till
vissa regler när det gäller kontakten med män. Det är helt nödvändigt att vid
svenskundervisning med turkiska kvinnor ha en kvinnlig lärare. Andra

1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1327-1336

Mot. 1977/78:1327

2

problem är att vid domstolsförhandlingar, besök på sjukhus och sociala
institutioner dessa kvinnor måste ha kvinnlig tolk. Det är ibland helt omöjligt
fördem att diskutera känsliga frågor med en man. En invandrarkvinna måste
därför alltid tillförsäkras rätt att ha kvinnlig tolk och vid polisförhör och
domstolsförhandlingar som gäller sexualbrott utan begäran få kvinnlig
tolk.

En fjärdedel av alla barn som föddes i Sverige 1977 var barn till invandrare.
Mödrarna har oftast ingen som helst förebyggande vård, vilket gör att såväl
mammor som barn har sämre kondition än de svenska. Här behövs en
uppsökande verksamhet för att förebygga sjukdomar. I samband med denna
borde man ta upp vikten av gynekologundersökningar och försöka eliminera
den gynekologskräck som invandrarkvinnor ofta har och som gör att man vid
underlivssjukdomar kommer för sent till läkare.

En särskilt svår situation har många av de invandrarflickor som växer upp i
Sverige och går i svensk skola. Dessa ungdomar riskerar att helt malas sönder
mellan två kulturer. Invandrarfamiljer från en del länder accepterar att
sönerna har svenska kontakter och lever ungefär som svenska ungdomar.
Flickorna däremot tvingas ibland leva hemma under uråldriga lagar, som
ibland innebär tragedi och förnedring. Ibland blir situationen så svår att
svenska myndigheter måste ingripa. Nackdelen är att det då ofta uppstår en
besvärlig situation inom invandrarfamiljen, där man ofta helt saknar
förståelse för svensk lagstiftning.

Invandrarkvinnornas situation är bland vissa grupper så besvärlig att
regeringen i ett större sammanhang bör se över deras situation.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes

att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av invandrarkvinnornas
situation samt en ändring av gällande regler när
det gäller kvinnliga tolkar.

Stockholm den 25 januari 1978

INGEGÄRD FR/ENKEL (fp)

K.-E. STRÖMBERG (fp)