om Indonesien och Östtimor

Motion 1987/88:U511 av Lars Werner m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :U511

av Lars Werner m. fl. (vpk)
om Indonesien och Östtimor

Indonesien och Öst-Timor - två europeiska kolonier

Den indonesiska övärlden har under århundraden varit (och är fortfarande)
av stort ekonomiskt intresse för Europa. Tidigare var det de europeiska
kolonialmakterna som sög ut folk och naturtillgångar i området. Nu är det
mer fråga om ett aktivt och stort affärsintresse för den utvecklade kapitalismen
i stora delar av världen, bl. a. USA och de europeiska länderna,
däribland Sverige.

Indonesien fritt

Trots att Sukarno 1945 proklamerade Republiken Indonesien, fortsatte de
koloniala förhållandena fram till 1949 med "hjälp” av det besegrade Japan
och även av Storbritannien och Holland. Indonesiens förenta stater utropades
samma år. Öst-Timor, som hela tiden varit en portugisisk koloni,
fortsatte att vara det till 1975 då det portugisiska kolonialväldet rasade
samman och bl. a. flera afrikanska stater som Angola och Mocambique fick
sin självständighet.

Indonesien ockuperar och mördar på Öst-Timor

Efter inbördes krigshandlingar i Indonesien, med bl. a. slakt på ca 1 miljon
människor till största delen tillhörande det Indonesiska Kommunistpartiet,
var Indonesien berett att själv ockupera den f. d. portugisiska kolonin
Öst-Timor. Detta trots att Indonesien själv bekämpat kolonialism och förtryck.

Det indonesiska angreppskriget mot Öst-Timor, vilket utropats som självständig
stat och som av FN ansetts ha rätt till självständighet, har nu pågått
sedan 1975. Invasionen kom kort efter det att Öst-Timor utropats som
självständig stat.

De rapporter som trots det hårda förtrycket och det isolerade geografiska
läget sipprat ut till omvärlden, har dock visat att ett regelrätt folkmord
genomförts. Av kännare har folkmordet jämförts med det som Pol-Potregimen
på kort tid lyckades genomföra i Kampuchea och som är ett mer
allmänt känt folkmord.

Den indonesiska regimen mördar inte bara på Öst-Timor. Amnestyrapporter
har även redovisat ett förfärande förtryck i Indonesien. Ekono

misk utveckling har skett med stöd av ett starkt förtryck, där bland annat Mot. 1987/88

s. k. dödsskvadroner har fått härja fritt. Amnesty och andra organisationer U511

både i och utanför landet försöker väcka omvärldens medvetande om dessa
förhållanden, samt det förtryck som pågår i Väst-Papua.

Svenskt stöd till Indonesien

Sverige har under lång tid exporterat vapen till Indonesien, trots att detta
strider mot svensk lagstiftning. Det bör observeras att det i detta fall i första
hand inte är fråga om ett enskilt företag som exporterat i strid mot lagen,
utan det är svenska regeringar som tillåtit export och dessutom hävdat att
deras bedömningar varit korrekta.

Sverige är medlem som observatör i IGGI, och Sverige har ändrat inställning
vad gäller omröstning i FN beträffande självständigheten. Detta
handlande har också rönt internationell uppmärksamhet och upprört dem
som var av den uppfattningen att Sverige försvarar folkrätten och är motståndare
till ockupation och förtryck.

Ett oavslutat kolonialt problem

Öst-Timor är fortfarande ett oavslutat kolonialt problem. Portugal har visat
intresse för att medverka till att finna lösningar för Öst-Timors del, eftersom
avkoloniseringen fortfarande inte är helt genomförd, utan blev avbruten
av den indonesiska ockupationen. Därför handlar Öst-Timorfrågan
om att den nya regeringen (som utropades av FRETILIN) tillsammans med
den forna kolonialmakten Portugal skall få möjlighet att utropa en självständig
stat så som skedde i Angola och Mocambique. Enligt vår mening
bör den svenska riksdagen och regeringen behandla denna fråga efter
samma principer som man gjort då man understött dessa länders frigörelsekamp
och uppbyggnad av de nya staterna. Ekonomiskt och politiskt stöd för
befrielserörelsen FRETILIN bör även kunna ges på samma sätt som givits
och fortfarande ges till bl. a. ANC och PLO.

Detta måste rimligen också innebära att all vapenexport avbryts; att inga
kommersiella relationer sker med stöd av biståndsbudgeten; att Sverige
lämnar IGGI; att Sverige understöder kampen för mänskliga rättigheter i
Indonesien. En demokratisk utveckling i Indonesien underlättar självfallet
en lösning av Öst-Timorfrågan. Här kan Sverige arbeta på samma sätt som
man gör när det gäller Sydafrika, som är krigförande mot de f. d. portugisiska
kolonierna, dvs. genom stöd till demokratiska rörelser inom och utom
Indonesien.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
omedelbart skall avbryta alla vapenleveranser till Indonesien,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
skall lämna IGGI,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående svenska initiativ för att i linje med tidigare
svenskt arbete för avkolonisering av Angola och Mocambique
stödja Öst-Timors rätt till självbestämmande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för en demokratisk utveckling och stöd för
mänskliga rättigheter i Indonesien,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till FRETILIN.

Stockholm i januari 1988

Lars Werner (vpk)

Bertil Måbrink (vpk

Jörn Svensson (vpk)

Hans Petersson (vpk)
i Hallstahammar

Nils Berndtson (vpk)
Inga Lantz (vpk)

Mot. 1987/88
U511

14