om ekonomisk förenings rätt att utnyttja uppskrivning av anläggningstillgångar

Motion 1987/88:L206 av Oskar Lindkvist m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :L206

av Oskar Lindkvist m. fl. (s)

om ekonomisk förenings rätt att utnyttja
uppskrivning av anläggningstillgångar

Enligt bokföringslagen (BFL) får en anläggningstillgång normalt tas upp till
högst anskaffningsvärdet. Högre värde än värdet i närmast föregående
fastställda balansräkning godtas i princip inte. Motivet för dessa regler är att
ett företag inte skall kunna skapa utdelningsbar vinst genom att skriva upp
värdet på anläggningstillgångar. Om en anläggningstillgång kan anses ha ett
bestående väsentligt övervärde, får emellertid uppskrivning av tillgången ske
under förutsättning att uppskrivningsbeloppet används till erforderlig nedskrivning
av värdet på andra anläggningstillgångar och särskilda skäl
föreligger för sådan utjämning. Fast egendom, som åsätts taxeringsvärde, får
dock inte skrivas upp över taxeringsvärdet (15 § BFL).

I såväl aktiebolagslagen som lagen om ekonomiska föreningar finns
särskilda regler som tar över regleringen i BFL. Utan hinder av BFL:s
bestämmelser får uppskrivningsbeloppet användas bl. a. för avsättning till
uppskrivningsfond. Medel som avsätts till en uppskrivningsfond får senare
tas i anspråk till erforderlig nedskrivning av värdet på andra anläggningstillgångar
om det finns särskilda skäl för en sådan utjämning. Ett aktiebolag kan
vidare använda uppskrivningsbeloppet eller det belopp som avsatts till
uppskrivningsfond för att öka aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission,
något som inte är aktuellt för den ekonomiska föreningen.

Genom lagstiftning år 1987 har för aktiebolagens del tillkommit ytterligare
en möjlighet att använda en uppskrivning av anläggningstillgångar. Det kan
ske för att täcka en förlust om den inte kan täckas av fritt eget kapital. Inom
tre år från sådan förlusttäckning får vinstutdelning beslutas endast om rätten
ger tillstånd till det eller om aktiekapitalet har ökats med minst ett belopp
som motsvarar förlusttäckningen.

I förarbetena till lagstiftningen har diskuterats att göra detta tillägg även i
lagen om ekonomiska föreningar. Detta har emellertid inte befunnits möjligt
med följande motivering (Ds Fi 1986:19, s. 132).

”En ekonomisk förening kan alltså inte utnyttja ett uppskrivningsbelopp
till fondemission av medlemsinsatser. Denna skillnad i förhållande till
aktiebolagsrätten beror på att medlemsinsatskapitalet i en ekonomisk
förening inte är bundet på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag.
Insatskapitalet är i viss mån rörligt. Vidare kan överskottet av verksamheten
komma medlemmarna till godo även i annan form än traditionell vinstutdelning
och ett eventuellt utdelningsförbud blir därför i praktiken svårt att

upprätthålla. Den nya uppskrivningsmöjligheten bör mot denna bakgrund Mot. 1987/88
begränsas till att gälla enbart aktiebolag.” L206

Det motiv som anförts för att en ekonomisk förening inte skulle kunna
använda en uppskrivning för förlusttäckning är inte längre giltigt. I den lag
om ekonomiska föreningar, som antagits av vårriksdagen 1987 och som gäller
fr. o. m. den 1 januari 1988, har intagits en spärregel mot avgående medlems
rätt att få ut sina medlemsinsatser, varvid hänsyn även tagits till uppskrivningsfond.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bestämmelserna om att uppskrivning av
anläggningstillgångar får användas för förlusttäckning också bör gälla
ekonomisk förening.

Stockholm den 19 januari 1988

Oskar Lindkvist (s)

Roland Sundgren (s)

Lennart Pettersson (s)

Lars Svensson (s)
Reynoldh Furustrand (s)

6