om bostäder för flyktingar

Motion 1987/88:Bo241 av Sylvia Pettersson m. fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88 :Bo241

av Sylvia Pettersson m. fl. (s)
om bostäder för flyktingar

Bostadsstyrelsen och riksrevisionsverket har genomfört undersökningar om
kommunernas möjligheter att bereda flyktingar bostäder. Ungefär en femtedel
av de 246 kommuner som tecknat avtal med statens invandrarverk
(SIV) om flyktingmottagande uppger att situationen på bostadsmarknaden
rent av kan förhindra att avtalen fullföljs. I 90% av kommunerna med mer
än 50000 innevånare har man svårt att lösa flyktingarnas bostadsbehov. De
flesta flyktingarna anvisas bostäder i allmännyttan. Endast ett fåtal kommuner
har prövat att köpa in bostadsrätter eller villor för uthyrning. Flera
kommuner väljer att anvisa mer än ett hushåll till varje lägenhet, enstaka
försök med boendekollektiv förekommer. På vissa orter kompletteras genomgångslägenheterna
med hotellrum.

Något mindre än en tredjedel av kommunerna anser att bostadsförsörjningsprogrammen
påverkats av flyktingarnas bostadsbehov. Då har det
i några fall lett till ökad planering och nyproduktion.

Om flyktingpolitiken skall förverkligas i enlighet med riksdagens beslut
krävs det insatser av olika slag. Det måste vara möjligt att erhålla bostäder,
en av de viktigaste förutsättningarna för att på ett rimligt sätt klara en kortare
eller längre tids vistelse som flyktingar i vårt land. Barnen drabbas särskilt
hårt av omflyttningar, trångboddhet och andra brister i boendet. Detta
kan förhindra att andra åtgärder får avsedd positiv effekt, t. ex. försök att
på olika sätt hjälpa barnen och deras föräldrar att våga känna den trygghet
som behövs för att klara upp sin nya situation. Därför är de inledningsvis redovisade
uppgifterna alarmsignaler.

SIV bedömer behovet vara 8000-10000 bostäder per år förutsatt att ca
19000 personer får uppehållstillstånd (samma nivå som 1987).

Ansvaret för bostadsförsörjningen bör även i fortsättningen fördelas så
att staten har visst ansvar för ekonomiska förutsättningar medan kommunerna
har ansvar för verkställandet.

Det borde vara självklart att de kommuner som tecknar avtal med SIV
om flyktingmottagande redovisar konsekvenserna härav i sina bostadsförsörjningsprogram
på samma sätt som man tar hänsyn till behovet av bostäder
till ungdomar, äldre m. fl.

Ytterligare stimulansåtgärder från statens sida för ökat bostadsbyggande
måste också formas med hänsyn till flyktingarnas bostadsbehov.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången av
bostäder för flyktingar.

Stockholm den 25 januari 1988

Sylvia Pettersson (s)

Berit Oscarsson (s) Maud Björnemalm (s)

Mot. 1987/88
Bo241

11