om auktorisation för den som efter konkurs önskar starta nytt företag

Motion 1975/76:435 av herr Hellström m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion
1975/76: 435

av herr Hellström m. fl.

om auktorisation för den som efter konkurs önskar starta nytt
företag

Antalet konkurser har i Sverige ökat snabbt de senaste åren, från 1 493/år
1964 till 4 171 /år 1975. Brottsligt förfarande har konstaterats vid anmärkningsvärt
många konkurser. Enligt en uppskattning gjord i en undersökning
(Kedner 1974) finns någon form av gäldenärsbrottslighet vid ca 40 "<> av
slututdelningskonkurserna och vid 40-50 "> av fattigkonkurserna. En rad
företagskonkurser görs för att ägaren på ett brottsligt sätt skall kunna tillgodogöra
sig skatte- och andra allmänna medel. Ett företag kan t. ex. låta
bli att betala in moms, arbetsgivaravgifter etc. varefter det försätts i konkurs.
Företagaren blir då inte personligen ansvarig för skatteskulderna. Löner som
inte utbetalats av resp. företagare ersätts numera till löntagarna av staten
genom lönegaranti etc. Det finns exempel från många yrkesområden på
företagare som systematiskt tillskansar sig dessa typer av illegala inkomster
genom upprepade konkurser med olika bolag. Samhällets möjligheter att
inskrida mot en sådan verksamhet - som kan pågå länge - är små, då
företagaren i regel inte är personligt ansvarig för de skulder som uppkommer
vid konkurserna.

Några färska exempel kan belysa den teknik som tillämpas:

0 Ett sydsvenskt hotell med restaurang har sedan år 1966 försatts i konkurs
fyra gånger av olika ägare. Hotellet drivs f. n. med nya ägare, vilka för
sin del för något år sedan gjort konkurs med en annan restaurang i Sydsverige.

1 en rad av konkurserna finns skatteskulder.

O En företagare i Sydsverige i konfektionsbranschen har sedan år 1966 gjort
konkurs med olika bolag i en rad sydsvenska samhällen sju gånger sedan
år 1966. Han är skyldig samhället drygt 1,5 milj. kr. i obetalda skatter.
Då han under årens lopp opererat i olika samhällen har han i en rad fall
kunnat etablera sina företag med kommunalt ekonomiskt stöd. Hans företag
har hyrt lokaler, maskiner etc. av honom själv personligen, varför dessa
tillgångar inte har berörts av konkurserna utan företagaren har kunnat fortsätta
på ny ort.

O Ett städbolag i Stockholm har stämts till arbetsdomstolen då man inte
utbetalat avtalsenlig lön och försäkringar till en städerska. Målet gäller också
olovlig uppsägning. Bolaget förlorade i arbetsdomstolen, som dömde bolaget
att utbetala skadestånd till städerskan. Då domen meddelades hade emellertid
alla tillgångar förts ur företaget som upphört att existera. Samme företagare
fortsatte emellertid att driva städningen såsom tidigare på arbetsplatsen
i fråga men nu med nytt bolag.

Mot. 1975/76:435

0 Den största ökningen av antalet konkurser finns inom byggbranschen.
Mellan åren 1966 och 1970 ökade antalet konkurser där med 212 V En
företagare i Västsverige har nyligen genom att laborera med en blandning
av bolag i byggnadsbranschen under kortare tid än två år hunnit försätta
16 stycken bolag i konkurs, med uteblivna löner och skatter som resultat.

F. n. sker insatser på många områden för att bekämpa skattebrott i samband
med spekulativ företagsetablering. Fåmansbolagens ställning granskas.
Ingrepp förbereds mot gråa och svarta entreprenader etc. I en rad fall finns
här en koppling till den typ av konkursaffärer som exemplifierats ovan.
Ett genomförande av konkurslagskommitténs förslag om förenklad konkurs
skulle vidare innebära att en del av den stora dolda gäldenärsbrottsligheten

1 de tidigare s. k. fattigkonkurserna kan röjas. Det är emellertid även väsentligt
att eliminera själva kärnproblemet vid spekulativa konkurser, dvs.
möjligheten att genom upprepade konkurser med nya bolag undandra samhället
skatt och de anställda löner.

Enligt motionärernas mening är det inte rimligt att en företagare som
gjort konkurs automatiskt skall ha rätt att starta ett nytt företag - eller
alternativt att aktivera ett eventuellt förefintligt vilande bolag. Samhället
måste ges möjlighet att t. v. avstänga en person från rätten att etablera
företag när det är tydligt att personen i fråga i spekulationssyfte äventyrar
de anställdas sysselsättning och trygghet och undandrar samhället skatter
och avgifter.

Ett system bör upprättas med krav på auktorisation för den som önskar
starta ett nytt företag efter konkurs. Någon ovillkorlig avstängning av alla
som gått i konkurs bör inte förekomma - syftet är ju inte att försvåra arbetet
för seriösa småföretagare utan att genomföra en sanering för att eliminera
brottslig verksamhet. En auktorisation kan kringgås om konkursföretag
skrivs över på makar, barn etc. - detta sker i viss utsträckning redan nu
när konkursföretagaren inte alltför starkt vill utmana den allmänna opinionen
på en ort även om inga formella hinder nu föreligger för etablering.
Man bör överväga om denna typ av transaktioner skulle kunna inrymmas
inom en auktorisationslagstiftning i form av en generalklausul av liknande
slag som förbereds i den allmänna skattelagstiftningen.

Ett auktorisationssystem syftar till att undanröja kvalificerade skattebrott.
Men systemet kunde också utformas som ett positivt stöd till de seriösa
småföretagare som av andra skäl tvingats i konkurs och kombineras med
insatser för utbildning och konsulthjälp för företagsledning åt sådana företagare.

Mot. 1975/76:435

12

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär initiativ i syfte att ställa krav
på någon form av auktorisation för den som efter genomgången
konkurs åter önskar starta ett företag.

Stockholm den 20 januari 1976
MATS HELLSTRÖM (s)

LARS ULANDER (s)

KJELL NILSSON (s)

i Växjö

KARL-ERIK HÄLL (s)
BENGT FAGERLUND (s)