om ändrade grunder för tomträttslån

Motion 1976/77:425 av herr Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

13

Motion

1976/77:425

av herr Werner m. fl.

om ändrade grunder för tomträttslån

Kommunisterna har alltsedan 1930-talets början tagit olika initiativ och
ställt förslag i riksdagen och kommunala församlingar i syfte att bekämpa
markspekulation och underlätta för kommunerna att äga marken och upplåta
den med tomträtt. Tomträttens praktiska och ekonomiska fördelar för kommunerna
och majoriteten av dess invånare är uppenbara, och tomträtten
bidrar dessutom till att avprivatisera en del av bostadsmarknaden.

Kommunerna måste ges större möjlighet att tillämpa tomträtt som ett
av de mest effektiva instrumenten att begränsa markspekulation. Samhället
måste äga all mark som behövs för samhälls- och bostadsbyggande; marken
får inte betraktas eller behandlas som någon vara som köps eller säljs på
en marknad som andra privata ägodelar.

Den 14 december 1976 behandlade riksdagen en motion om översyn av
tomträttsinstitutet, och då diskuterades olika brister och svagheter på tomträttens
område. Riksdagen gav sin anslutning till lagutskottets förslag om
en offentlig utredning med parlamentarisk sammansättning. Från vpk framhöll
vi då att det var viktigast att utredningen ges sådana direktiv och
möjligheter att man kan ta upp alla problem som nu försvårar en tillämpning
och utökning av tomträtten och kan lägga fram förslag som undanröjer
svårigheterna. Av lagutskottets betänkande och dess ordförandes uttalande
framgick emellertid att utredningen i huvudsak avser att syssla med regler
för omprövning av tomrättsavgäld, avgäldsperiodernas längd och uppsägning.
Något annat framgår inte heller av regeringens budgetproposition.

Betydligt viktigare är en rad andra förändringar, bl. a. för att förhindra
att kommunerna gör sig av med kollektivt ägd mark och för att underlätta
för kommunerna att i ökad utsträckning tillämpa tomträtt. Hit hör problemet
med att erhålla statliga tomträttslån inte bara för bostadsbyggnadsändamål
utan för all mark som stadsplaneläggs. Hit hör problemen med låneunderlagets
storlek, tiden för amorteringar, lånetidens längd och tiden för amorteringsfrihet.
Hit hör frågan om vilken räntesats staten skall tillämpa vid
utbetalning av lån, liksom vpk:s gamla krav att tomträttslånen skall utbetalas
tidigare än vad som nu är fallet.

I diskussionen om tomträtten har också påtalats att det behövs ett bredare
låneunderlag, så att kostnader utöver vad som nu är låneberättigat kan finansieras
via tomträttslånen. Det gäller då sådana kostnader som är av allmän
karaktär i bostadsområden och som man benämner stadsbyggnadskostnader.

Mot. 1976/77:425

14

Gränsen för vad som är stadsbyggnadskostnader eller inte är ju flytande.
Man kan exempelvis hävda att en del av de stadsbyggnadsåtgärder som
krävs i stället borde belasta enskilda hus, och det skulle på så sätt kunna
åstadkommas en omfördelning av kostnaderna för byggandet så att främst
småhusen belastades med större kostnader. I dag subventionerar i praktiken
de som bor i flerfamiljshus en stor del av det man kallar stadsbyggnadskostnader
för småhusboendet.

Det finns enligt vår mening anledning att snarast ändra på två förhållanden
som framför allt skulle få betydelse om man vill främja en utveckling mot
vidgad tomträtt som ett medel i samhällets mark- och bostadspolitik och
om man vill stödja tomträtten framför den vanliga äganderätten.

Det ena gäller frågan om statliga tomträttslån också till andra ändamål
än bostäder, dvs. även till tomträtt för industri, affärsändamål, mark för
fritidshus osv. Vi föreslår således att de statliga lånen skall kunna utgå
för alla de användningsområden som kommunerna finner lämpliga för tomträttsupplåtelser.

Det andra sammanhänger med låneunderlag, ränta och amorteringstid,
dvs. kommunalekonomiska problem eller låneproblem. Här föreslår vi en
förändring av de statliga tomträttslånen enligt följande:

1. låneunderlaget utökas från 95 till 100%,

2. förlängd amorteringsfrihet från 10 till 20 år,

3. förlängd amorteringstid från 40 till 60 år,

4. subventioner av räntan på tomträttslånen till en nivå som gäller för
statliga bostadslån,

5. snabbare utbetalning av tomträttslånen så att de närmare ansluter sig
till tidpunkten för kommunernas kostnader för markexploateringen.

Dessa krav måste nu tas upp och genomföras, om tomträttens alla fördelar
på ett riktigt sätt skall kunna tillvaratas. De medel kommunerna i dag har
till sitt förfogande är otillräckliga. Att de förbättras är ett samhällsintresse
och en nödvändighet om man vill främja en social bostads- och markpolitik.

Med hänvisning till det anförda föreslås

att riksdagen beslutar att grunderna för tomträttslån skall förändras
så att lån kan utgå enligt i motionen framförda förslag.

Stockholm den 20 januari 1977
LARS WERNER (vpk)

EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)

NILS BERNDTSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)

KARIN NORDLANDER (vpk)
TORE CLAESON (vpk)

i Malmö

GOT AB 52897 Stockholm 1977