om ämnet bensen i bensin

Motion 1987/88:Jo826 av Elisabeth Fleetwood (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo826

av Elisabeth Fleetwood (m)
om ämnet bensen i bensin

I flera sammanhang har varningsord höjts inför den höga bensenhalten i
bensin.

Bensen är en giftig, lättflytande och färglös vätska med karakteristisk
lukt. Bensen höjer oktantalet och blandas därför i motorbensin, dock högst
till fem volymprocent på grund av giftigheten. Bensenånga, även i relativt
låg koncentration, men under lång tid, ger kroniska förgiftningssymtom
som irritation, huvudvärk, sömnlöshet, trötthet och så småningom anemi på
grund av benmärgsskada. I såväl blyad bensin som blyfri förekommer
bensen, dock är halten bensen i blyfri bensin högre än i blyad bensin.
(Halten varierar i allmänhet mellan 3,5 och 4,5 %.)

I bilar med katalysator går bensenet i låga hastigheter (upp till 20-25
km/timme) direkt genom avgassystemet ut i luften. Bensen har enligt uppgift
den mycket farliga egenskapen att penetrera huden och gå direkt in i
blodet.

Det bör inte vara svårt att föreställa sig vad detta innebär framför allt i tät
stadstrafik. Mängden av fordon och i konsekvens därmed långa köer tvingar
bilisterna att ”krypa” fram just i de hastigheter där bensenrisken är som
störst.

I USA har bensenhalten i lag begränsats såväl i blyad som blyfri bensin.
Bensenhaltens storlek beror på vilken framställningsprocedur som använts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket,
kemikalieinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen får i uppdrag dels
att utreda riskerna av höga halter av bensen i bensin, dels föreslå
åtgärder för minskning av bensenhalten.

Stockholm den 26 januari 1988

Elisabeth Fleetwood (m)