Till innehåll på sidan

Ökning av det bundna u-landsbiståndet

Motion 1988/89:U205 av Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (båda m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utrikesutskottet

Händelser

Inlämning
1989-01-25
Bordläggning
1989-02-01
Hänvisning
1989-02-02

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1988/89 :U205

av Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (båda m)
Ökning av det bundna u-landsbiståndet

I Bilaga 5 till budgetpropositionen 1989 framhålls att Sverige fortsätter att
avsätta stora belopp för det multilaterala uvecklingssamarbetet (s. 3) och att
beloppen nu uppgår till mer än 35 % av biståndsanslaget. Över de medel som
Sverige anslår till olika multilaterala biståndsorgan har vi emellertid ett
mycket begränsat inflytande. Vidare utmärks multilaterala biståndsorgan i
regel av höga administrativa kostnader. Nettot av detta slags bistånd blir
därför sannolikt mindre än om biståndet i stället varit bundet.

Som argument mot bundet bistånd brukar anföras att största möjliga
affärsverksamhet bör eftersträvas i upphandlingen av biståndet, att länderna
själva får köpa varor och tjänster för de pengar de erhåller, vilket sägs
innebära större effektivitet för mottagarna. Det bör då påpekas att affärsmässighet
ofta lyser med sin frånvaro vid användningen av obundet bistånd
med dess begränsade möjligheter till kontroll.

Genom obundet bistånd blir det i realiteten andra länders produkter vi
skänker genom intjänade valutaintäkter. Ökat obundet bistånd medför
sålunda en ökad belastning på den svenska valutareserven. Detta är desto
allvarligare som underskottet i bytesbalansen väntas öka under 1989.
Rimligare vore följaktligen att vi skänkte av våra egna produkter, av vad vi
med egna insatser av arbete och kapital producerar. Att det mottagande
landet i vissa fall därvid kan få betala ett högre pris för en svensk produkt än
motsvarande utländsk produkt är föga hållbart. Det är inte mottagaren av en
gåva som har att välja mellan gåvor från olika länder. Det är givaren som
skänker av vad han med egen kraft producerat.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges
biståndsinsatser för u-länder i huvudsak skall utgöras av s.k. bundet
bistånd.

Stockholm den 18 januari 1989

Filip Fridolfsson (m)

Hugo Hegeland (m)

Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges biståndsinsatser för u-länder i huvudsak skall utgöras av s.k. bundet bistånd.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sveriges biståndsinsatser för u-länder i huvudsak skall utgöras av s.k. bundet bistånd.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.