Nationell nollvision i arbetet mot mobbning och sexuella trakasserier i skolan

Motion 2003/04:Ub441 av Inger Davidson m.fl. (kd)

1 Sammanfattning

Kristdemokraterna ser varje fall av mobbning som ett uttryck för bristen på respekt för varje människas unika och okränkbara värde, det kan därför aldrig accepteras. Genom att involvera både elever, föräldrar och skolpersonal i kampen mot mobbning kan den bli framgångsrik, varför ett ansvarskontrakt mellan dessa parter bör inrättas. En tydlig förankring i skolans värdegrund är också en förutsättning för att nå framgång i kampen mot mobbning. Lyckas skolan med att förmedla värderingar såsom människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och respekt för tillkortakommanden kommer också arbetet mot mobbning att lyckas. Kristdemokraterna anser att regeringen är alltför passiv i värdegrundsfrågorna och att detta är en av orsakerna till att mobbningen inte tycks bli mindre frekvent. Lärare måste få bättre hjälp att hantera mobbning och konflikthantering, varför detta borde ingå i lärarutbildningen liksom löpande i fortbildningen. Skolan får aldrig avsäga sig ansvaret för att motverka mobbning. Varje vuxen har ansvar för att gripa in och förebygga mobbning.

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen utarbetar en nationell nollvision att användas i arbetet för att motverka mobbning i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nationell samling mot mobbning.

3. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utöva tillsyn över skolors värdegrunds- och mobbningsarbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om redovisning av skolornas värdegrundsarbete och om redovisning av skolornas kvalitetsredovisning.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvarskontrakt mellan elever, föräldrar och skolpersonal.

6. Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utfärda föreskrifter om skolornas skyldigheter att redovisa sitt arbete mot sexuella trakasserier i sina kvalitetsredovisningar.

7. Riksdagen begär att regeringen utarbetar ett förslag till ändring av skollagen så att den tydligare framhåller ansvarsförhållandena vid mobbning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett aktivt integrationsarbete som ett medel att minska mobbning.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatorisk undervisning om mobbning och konflikthantering i lärarutbildningen.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om möjligheten att förflytta mobbande elever samt att splittra grupper.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kamratstöd och handledd medling.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om internkontrollen av arbetsmiljön som ett redskap mot arbetslivsrelaterad vuxenmobbning.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om information om våldets konsekvenser.

3 Inledning

Det är viktigt att de som arbetar mot mobbning är medvetna om vad de lägger in i begreppet. Forskaren Dan Olweus har definierat begreppet mobbning på följande sätt: Mobbning är det när en eller flera personer utsätter någon för negativa handlingar upprepade gånger och under viss tid. En negativ handling innebär att någon tillfogar en annan person skada eller obehag. Sådana handlingar kan utföras verbalt, med fysisk kontakt eller genom att skada någons personliga egendom eller indirekt genom utfrysning och isolering. Ytterst är det den som utsätts för mobbning som värderar om handlingen är negativ eller inte. Varje fall av mobbning är ett misslyckande och en kränkning av den utsattes människovärde.

4 Noll mobbade är målet – nationell samling vägen

Kristdemokraterna har sedan länge efterlyst en nationell samling i arbetet mot mobbning, det vill säga att man samlar och engagerar alla direkt och indirekt inblandade parter som till exempel elever, skolpersonal och föräldrar. Antimobbningskampanjen Tillsammans 2001–2002 kom till som ett resultat av enträgna och upprepade påstötningar från Kristdemokraterna. Projektet avslutades vid årsskiftet och det är nu viktigt att det inte rinner ut i sanden utan det arbete som hittills skett utvärderas och följs upp för att se hur man kan gå vidare. Detta har hittills inte gjorts på ett tillfredsställande sätt.

Under senare tid har vi sett exempel på kommunala samlingar mot mobbning enligt de kristdemokratiska idéerna. Det är viktigt att denna verksamhet på lokal nivå får stöd och kan utvecklas till en större nationell samling mot mobbning.

För att lyckas hindra mobbning är det viktigt att flera parter samarbetar. Kristdemokraterna har föreslagit att ett kontrakt mellan elever, föräldrar och skolpersonal ska upprättas för att på så sätt förtydliga skyldigheter och rättigheter mellan skolans alla parter. Kontraktet ska tydligt visa vilket ansvar varje part har och hur varje part ska gå till väga för att upptäcka mobbning och hantera mobbning när den väl uppkommer. Kontraktet är viktigt bland annat för att visa på att alla bär ansvar för att motverka mobbning och att ingen kan svära sig fri från detta ansvar.

Kristdemokraterna anser att värdegrundsarbetet ska redovisas i den kvalitetsredovisning som varje skola gör årligen för att på så sätt tydliggöra skolans uppgift att ständigt hålla värdegrundsarbetet levande.

5 Mobbning bland barn

Man behöver inte ha stor fantasi för att föreställa sig vad det innebär att genomleva sin skoltid med ständig ångest, otrygghet och dåligt självförtroende. Skolan har en grundläggande uppgift både när det gäller att ge barn kunskap och att utrusta dem med en inre kompass som hjälper dem att navigera i livet. Det handlar om att träna hederlighet, medkänsla, ansvar och ömsesidig respekt. Spännande och spänstiga samtal om rätt och fel behövs varenda dag i varenda klassrum i varenda skola. Detta är det bästa sättet att förebygga mobbning.

Mobbning är inte bara ett skolproblem utan en angelägenhet för hela samhället. Det finns inga garanterat fredade zoner för barn och unga i bostadsområdet, på fritidsgården eller under den organiserade fritiden, d.v.s. i föreningar och idrottsorganisationer. En rapport från Barnombudsmannens kontakter med enskilda och organisationer tyder på att problemen är stora även inom dessa sektorer. Varje vuxen har ett ansvar att motverka mobbning var den än förekommer.

5.1 Värdegrunden

Arbetet med värdegrunden måste fördjupas och fortsatt inta en central plats i det offentliga samtalet. De nya värdegrundscentrum som skapats vid Umeå universitet i samarbete med Ersta Sköndals högskola respektive vid Göteborgs universitet har en viktig uppgift att bredda och fördjupa värdegrundssamtalet.

Värdegrunden såväl som demokratin måste hela tiden vinnas på nytt. Om värdegrundsfrågorna ständigt lyfts fram i undervisningen skapas bättre förutsättningar för ett klimat där alla bemöter varandra med respekt. Vi anser att varje kommun kontinuerligt bör genomföra fortbildning för all skolpersonal kring det avsnitt i läroplanen som behandlar skolans värdegrund. Varje skola bör sedan göra en plan för hur man i undervisningen och i hela skolans verksamhet, till exempel genom etiska samtal med eleverna, ska arbeta för att omsätta skolans värdegrund i praktiken. Många skolor har kommit en bra bit på väg i ett sådant arbetssätt, vilket är glädjande. Skolverket bör dock utöva tillsyn över hur värdegrunden omsätts i praktiken.

Skolan har en viktig uppgift när det gäller normöverföring och identitetsbildning. Begrepp som samarbete, omtänksamhet, hjälpsamhet, generositet, förlåtelse och gottgörelse ska vara en naturlig del i undervisningen. Vi tror inte att detta är möjligt med mindre än att det etiska samtalet, som skapar respekt för alla människors lika värde, får ett större utrymme i all undervisning.

Varje förskola och skola är skyldig att utforma egna, tydliga planer för hur mobbning och våld ska förebyggas och hur det ska åtgärdas när det eventuellt uppstår. Skolverket ansvarar för att handlingsplanerna finns och tillämpas samt att skolorna har en kontinuerlig kontakt med varandra för att stödja varandra och utbyta erfarenheter. Erfarenheterna ska dokumenteras och utvärderas.

5.2 Sexuella trakasserier

Kränkningar i form av sexuella anspelningar har blivit allt vanligare i klassrum och på skolgårdar. Enligt Skolverkets senaste siffror har mer än var fjärde elev utsatts för verbala sexuella kränkningar, flickor och elever med invandrarbakgrund är mest utsatta för kränkningar. Även kränkningar som är kopplade till homosexualitet är vanligt förekommande, inte minst bland pojkar där homofobi är mer utbrett än bland flickor. Detta är ytterst en fråga om människosyn. Även här kommer skolans roll som förmedlare av normer och värderingar in i bilden. Det är oerhört viktigt att skolan betonar alla människors lika, unika och okränkbara människovärde oavsett kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. För att människovärdet inte ska kränkas krävs att man får utvecklas och bli accepterad för den man är utan trakasserier från omgivningen.

Problemen med så kallad nollning har uppmärksammats i flera fall under senare år. Det är inte acceptabelt att kränkande former av nollning får förekomma utan att vuxenvärlden säger ifrån och reagerar. Därmed inte sagt att nya studenter ( s.k. nollor) på en skola inte ska välkomnas med olika evenemang och fester, det är ett viktigt inslag för att komma in i den studiesociala miljön. Men så fort välkomnandet sker med kränkning måste vuxenvärlden säga ifrån. Ofta tar sig dessa kränkningar uttryck i sexuella trakasserier. Inte minst mot flickor som i flera fall har varit tvungna att offentligt klä av sig mot sin vilja. Grupptrycket i dessa sammanhang är mycket stort varför det är naivt att tala om fri vilja. All form av nollning med kränkande inslag måste förbjudas.

Det är viktigt att vuxenvärlden säger ifrån, att den inte låter sig avtrubbas. Sexuella trakasserier och glåpord får aldrig bli något normalt och accepterat utan måste alltid mötas av kraftfulla reaktioner. Problemen med sexuella trakasserier måste tas upp i skolans värdegrundsarbete. I likhet med arbetet mot mobbningen anser vi att arbetet mot sexuella trakasserier ska följas upp av Skolverket och skrivas in i skolornas kvalitetsredovisning.

5.3 Tydlig lagstiftning

Det ska klart framgå av skollagen att skolpersonalen är skyldig att förhindra mobbning samt att anmäla till rektor om en elev utsätts för mobbning eller våld i skolan. Samtidigt måste rektors ansvar bli klarare både vad gäller att förebygga mobbning och att vidta åtgärder mot mobbning. Detta kan leda till att åtgärder sätts in på ett tidigare stadium. Den lagstiftning som gäller i övriga samhället skall också tillämpas inom skolans område. Brott i form av kränkande behandling eller våld skall beivras. Det ska vara skolledarens skyldighet att till de sociala myndigheterna, och när så är påkallat till polismyndigheten, anmäla denna typ av brott när alla andra åtgärder prövats utan framgång.

5.4 Jämställdhets- och integrationsarbete

Eftersom skolan är en av de absolut viktigaste plattformerna för förändring av värderingar och attityder anser vi att frågor som jämställdhet och respekt för medmänniskor oavsett etnisk tillhörighet ska behandlas i undervisningen. Det är mycket viktigt att kommunerna bedriver ett aktivt jämställdhets- och integrationsarbete för att reducera könsmobbning och etnisk mobbning i skolan. Lärare bör ha en grundläggande kunskap om vilka spänningar som kan finnas mellan olika etniska grupper på den egna skolan och hur man kan bemöta dem.

5.5 Vuxnas ovärderliga betydelse

Skolan har under en period utsatts för stora besparingskrav, vilket lett till färre vuxna inom skolans värld. Antalet lärare, skolsköterskor, skolpsykologer och annan skolpersonal har minskat. Det har lett till ett hårdare klimat när de vuxna fått allt mindre tid att ta del av barnens problem.

Trots alla insatser mot mobbning visar undersökningar att mobbningen ligger kvar på ungefär samma höga nivå som i början på 1980-talet. Även om mörkertalet är stort, så betyder det ändå att omkring 100 000 barn och ungdomar varje år utsätts för mobbning i skolan (BO 2001). En orsak till det konstanta talet skulle kunna vara att lärares arbetssituation förändrats under nittiotalet. De har tvingats ta större ansvar för elevernas sociala situation samtidigt som de inte fått nödvändig kompetens via lärarutbildningen. Det är viktigt att man redan under lärarutbildningen tar upp frågor kring mobbning och konflikthantering i olika sammanhang och kurser, liksom att adekvat fortbildning återkommande ordnas.

I kampen mot mobbning i skolan är det av stor betydelse att det finns fler vuxna i skolan som kan arbeta med dessa problem och då är elevvårdande verksamheter avgörande. Vi ser också mycket positivt på försök med klassmorfar/klassmormor.

Föräldrarna är barnens fasta punkt i tillvaron och de bör informeras om skolans arbete mot mobbning. Skola och föräldrar måste ha en bra kontinuerlig kommunikation så att föräldrarna kan vara en resurs och ett stöd under elevens skolgång.

Kristdemokraterna vänder sig mot försök där man helt stänger ute föräldrarna i ett mobbningsfall. Det kan alltid finnas enstaka fall där det är bäst för den mobbade att hålla föräldrarna utanför, men principen måste vara att föräldrarna på ett tidigt stadium ska kopplas in när mobbning upptäcks.

5.6 Kamratstöd och medling

Hur gärna vuxna än vill, kan de inte ensamma lösa problemen med mobbning. Det kan bara göras tillsammans med eleverna. Att bygga upp en långsiktig kamratstödjande verksamhet, det vill säga att ungdomar deltar i skolans arbete och stöder elever med särskilda behov, kan därför vara en pusselbit i lösningen av mobbningsproblem. Medling är ett sätt att visa att konflikter kan behandlas och bearbetas och de elever som vill ska kunna få möjlighet till handledd medling. Att den som mobbat och den som mobbats får träffas och tala om det som skett kan vara ett sätt att läka sår. Det är dock viktigt att stryka under att ett sådant samtal ska ske på offrets villkor och inte ske mot dennes vilja.

5.7 Mobbare ska kunna flyttas

Det finns tillfällen när en mobbningssituation drabbar de mobbade på ett så allvarligt sätt att drastiska åtgärder måste vidtas. Av den anledningen anser vi att mobbare ska kunna förflyttas från skolan. Ofta förekommer grupptryck som mobbaren behöver komma bort ifrån. En omplacering kan leda till att den mobbande eleven får en möjlighet att ändra sitt beteende. Många gånger är det även en grupp av elever som utsätter andra för mobbning. Genom att förflytta ledaren och splittra gruppen kan mobbningen i vissa fall helt upphöra varför även splittring av grupper ska kunna användas som metod. Syftet är att ge både mobbare och mobbad en nystart. Dock måste varje omplacering ses som en nödåtgärd när alla andra insatser misslyckats.

6 Mobbning bland vuxna – att leva som man lär

Det finns gott om iakttagelser av vad som skapar vuxenmobbning. Hårda villkor, konkurrens, tilltagande tystnad, oro och rädsla att bli av med jobbet, behovet att skapa en syndabock är några exempel. Vuxenmobbning väcker obehagliga känslor och att diskutera detta problem kan få som resultat att nya syndabockar måste utses. Varje människa har ansvar för sig själv men också för andra. Det är allas ansvar att skapa trivsel och det är allas ansvar att motverka mobbning på arbetsplatsen. Arbetsgivarens ansvar är att skapa ett arbetsklimat där människor kan behålla hälsa och arbetsglädje även vid snabba förändringar och högt tempo. Arbetsgivaren har enligt lag en rad åtaganden, exempelvis att använda den s.k. internkontrollen för ett aktivt arbetsmiljöarbete.

Den som drabbas av mobbning kommer in i en allvarlig livskris som kan leda till total utslagning från gemenskapen och arbetslivet, förstörd hälsa och i grava fall självmord. Arbetsmiljöundersökningar genomförs av Arbetarskyddsstyrelsen och SCB som visar att ca 250 000 vuxna mobbas. Varje år begås ett antal självmord även bland elever på grund av mobbning. Varje sådan händelse är ett misslyckande för hela samhället.

7 Medievåld – våld

Mobbningen har gradvis utvecklats till att innefatta grövre våldshandlingar. En kartläggning av våld bland ungdomar i en mellanstor svensk stad visar att över hälften av åttondeklassarna som upprepade gånger mobbat andra i skolan också hade attackerat, sparkat och/eller hotat andra i gatumiljön. Det finns således all anledning att varna för ett samband mellan mobbning och annat våld. BO:s uppfattning är också att våld och mobbning är nära förknippade med varandra.

Film, video och data- och TV-spel är idag en naturlig del av barns och ungas vardag. Dessa spelar en allt större roll som normöverförare. Barn påverkas starkt av dessa intryck och har ibland svårt att skilja på verklighet och fantasi. Vi anser att mer kunskap behövs om hur exempelvis våldsamma dataspel och filmer påverkar barn.

Varken program eller reklam för program med våldsinslag ska visas under de tider på dygnet då barn kan förväntas titta på TV.

Våldsskildringsrådet har till uppgift att informera och sprida kunskap bland lärare och barnomsorgspersonal om hur medievåldet påverkar barn.

Nordicom i Göteborg samlar in och sprider kunskap om hur barn och ungdomar påverkas av våldet i medier. Nordicoms arbete har rönt stor uppmärksamhet internationellt och behöver uppmärksammas mer också på det nationella planet.

En rapport sammanställd av det amerikanska företaget Ipsos-Reid visar att sexuella trakasserier på Internet är vanligt. Internet gör det också möjligt att snabbt komma åt olika våldssekvenser. Detta är ett stort problem i samhället och det är viktigt att föräldrar och andra vuxna är medvetna om genom vilka kanaler våld kan spridas.

Stockholm den 6 oktober 2003
Inger Davidson (kd)
Sven Brus (kd)	Helena Höij (kd)
Dan Kihlström (kd)	Kenneth Lantz (kd)
Ulrik Lindgren (kd)	Torsten Lindström (kd)
Chatrine Pålsson (kd)	Rosita Runegrund (kd)
Olle Sandahl (kd)	Gunilla Tjernberg (kd)