Motioner i Andra Kammaren, N:o 7 (Motion 1892:7 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 7.

N:o 7.

Af herr V. VAhlin, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om
utredning rörande större bolags förvärf af jordegendom i
vissa delar af landet, m. m.

Under senare år hafva flera motioner framlagts för Riksdagen, i syfte att for
vårt lands arbetarebefolkning underlätta tillfället att förvärfva jordegendom.
Hur berättigadt detta önskningsmål än må vara, torde dock en annan de -med sammanhängande fråga i ännu högre grad vara förtjent af Riksdag-ens
allvarliga uppmärksamhet: nemligen att söka förekomma att icke den ledan
befintliga sjelfegande jordbruksbefolkningen i eu del af vara provinsei allt
mer försvimier, för att ersättas med osjelfständiga bolagsunderlydande. Alla
de beaktansvärda skäl, som tala för de förstnämda förslagen ega i ännu
högre grad betydelse för det senare; liksom det^ äfven framgar åt sakens egen
natur att den senare frågans lösning bör föregå den förras.

’ För flere af Riksdagens ledamöter torde det icke vara kändt, i hvilken
stor utsträckning icke blott skogbärande mark utan äfven hela egendomar i landets
nordligare provinser inköpas af de stora sågyerksbolagen derstädes. I följd
häraf eger en fortgående förminskning af de sjelfegande jordbiukaines äntå
rum, och det finnes ingen anledning att förvänta att detta förhållande
skall i flera trakter af vårt land, exempelvis öfre Dalarne, upphoia fou, an

aU j01 Jag1 för de S Icke11 b ehö f va framhålla, af hvilken betydelse för land och
folk det skulle vara, om den nu sjelfegande allmogen i flera af vala piovinser
skulle nedsjunka till den osäkra och osjelfständiga ställningen af bolags *

Af den köpeafhandling, hvarigenom Stora Kopparbergs Bergslags fastigheter försåldes
till det nuvarande aktiebolaget Ld saLa namn framgår - fflr *1 = 1bev.s f^rån en f£
samling - att af Sollerö sockens 75,000 tunnland skog mer an 20,000 under en hd al ungetai
6 år från enskildes ego öfvergått i bolags, och att under samma hd mke fa köp
inegor derstädes för bolags räkning egt rum.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 7.

underlydande. Följderna häraf i sedligt, rättsligt, politiskt och ekonomiskt
hänseende ligga sa i öppen dag, att jag skall inskränka mig att endast i ett
rån pavisa de betänkliga olägenheter ett öfvermäktigt bolagsvälde är egnadt
att medföra. Godtyckliga, eller som sådana ansedda, åtgärder, vidtagna af
>o agens tjensteman, kunna redan nu endast undantagsvis af den, som” deraf
ura b bas, lagligen beifras. Besväret och kostnaderna för en utdragen rättstvist,
för bolagen försvinnande obetydligheter, äro åter för den enskilde i
synnerhet med så svag ekonomisk ställning, som de flesta jordegare i öfre
Dalarne innehafva, ofta fullständigt ruinerande. Erfarenheten om denna
säkerhet för lagliga påföljder af Övergrepp kan åtminstone icke vara egnad
att hos bolagens tjensteman utveckla en större aktsamhet om andras rätt för
tall, der bolagens intressen komma i delo med enskildes.

Det är otvifvelaktigt, att genom bolagsinstitutionen möjliggjorts eu
ekonomisk utveckling, som, minst hos oss, på annat sätt kunnat komma till
stånd Men redan deraf, att dessa korporationer ega en kraft, som är ojemförligt
större än de enskilda personernas, framgår sjelfkärt, att de under
vissa förhallanden gent emot dessa kunna komma att verka förtryckande.
Da staten medgifvit dessa bolag personlighetens fulla rätt i flesta fall, men
deremot i väsentligt fall fritagit delegarena från fullt ansvar, lär det äfven
åligga staten att tillse, det icke dessa institutioners välde så utsträckes att
det medför för vårt folk följder, som synas hota att blifva af större menligt
inflytande for det samma, än af de ekonomiska fördelarne kan uppvägas.

Ar det förhållandet konstateradt, att en verklig fara hotar vårt land
i följd af bolagens obegränsade utvidgningsförmåga åtminstone i ett hänseende,
nemligen att underlägga sig jordbruksfastighet, så lär Riksdagen hvarken
vilja eller herättigadt kunna lemna denna sak utan uppmärksamhet, derför
att. utfinnandet af medel att på så sätt och i sådana fall begränsa bolagens
esittningsrätt, att bestämdt skadliga ytterligheter förekommas men den för

eu större företagsamhet nödiga kraften bibehålies, icke är någon lättlöst
uppgift,

Åt de åtgärder, som härför kunna ifrågasättas, synes mig den inskränkning
i jordegande öfver en viss gräns, som af eu väl afvägd progressiv beskattning
maste framtvingas, vara den enklaste och tidsenligaste.

Jag anser emellertid olämpligt att i det outredda skick frågan nu
första gången förelägges Riksdagen anföra skäl, vare sig för lämpligheten af
(enna åtgärd eller att på förhand söka upptaga till bemötande någon af de
invändningar,o som mot hvilken åtgärd som helst till rättande af bär öfverklagade
törhallanden sannolikt skola anföras. Det är först sedan ett tillläckligt
och tillförlitligt statistiskt material blifvit insamladt och förelagdt
Riksdagen, som den kan sättas i tillfälle att öfverskåda och till sin fulla

Motioner i Andra Kammaren, N:o 7.

betydelse uppskatta den föreliggande frågan, liksom äfven att med full insigt
bedöma de medel, som för dess lösning kunna finnas bäst afvägda.

Då en dylik uppgift emellertid svårligen af enskild motionär lär
kunna fyllas, har jag derför velat föreslå Riksdagen att i skrifvelse till
Kongl Maj:t anhålla,

det Kongl. Maj:t, ville infordra och för Riksdagen framlägga
uppgift på den jordbruksfastighet, som af större
bolag eges i de provinser af vårt land, der skogsafverkning
i mer betydande utsträckning förekommer, äfvensom statistiska
uppgifter, utvisande tillväxten af denna bolagsegendom
och den sjelfegande jordbrukareklassens deraf orsakade
förminskning i samma trakter; samt att Kongl. Maj:t
ville, för så vidt de inhemtade upplysningarne sådant föranleda,
för Riksdagen framlägga förslag till bestämmelser,
afsedda att begränsa möjligheten för bolag att underlägga
sig jordbruksfastighet till hvilken utsträckning som helst.

Stockholm den 22 januari 1892.

V. Vahlin.

I denna motion instämma:

S. M. Olsson.

Ollas A. Ericsson.

And. Olsson
i Mårdäng.

D. Persson.

A. Göransson.

E. Norman.

Bih. till lliksd. Prot. 1892. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 1 Käft.