Motioner i Andra Kammaren, N:o 49 (Motion 1877:49 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.

N:o 49.

A f Herr A riders August Anderson: Om ändring af 9 §
3 inom. i Bevillningsförordningen.

Oviss om huruvida August Peterson från Blekinge förnyar sin på förra Riksdagen
afslagna motion angående ändring i Bevillningsstadgan, tager jag mig friheten
fästa Riksdagens synnerliga uppmärksamhet på de olägenheter, som inom vissa kommuner
yppas derigenom, att handlande, som drifva en omfattande rörelse med spanna!!
vid en mängd olika stationer och för sin industri använda ett stort antal arbetare
och betjening, de der vid fall af olyckshändelse eller bristande arbetsförmåga falla
kommunernas fattigvård till last, för närvarande icke på minsta sätt bidraga till kommunernas
utlagor, enär de blifva taxerade på den ort der hufvudkontoren äro belägna.

Exempel gifves, att eu grosshandlare, som är bosatt och har sitt hufvudkontor
i en större stad, derstädes icke drifver annan rörelse än som är förenad med räkenskapen,
men deremot vid mångfaldiga kanal- och jernvägsstationer i landsorten eger
dyrbara magasinsbyggnader med torkrior samt bostäder för ombud och arbetare och
drifver sin egentliga handel genom agenter i dylika orter. Det kan väl i så fall icke
vara förenligt med rättvisa och billighet, att sådana personer påföras inkomstbevillning
och erlägga kommunalskatt endast på den ort der de äro bosatte.

Skulle icke en dylik handlande vara fullt jemförlig med de i 9 § Bevillningsstadgan
omförmälda bolag?

Detta synes mig vara ostridigt.

Borra Riksdagens Bevillnings-Utskott har icke heller förmått framställa ett enda
giltigt skäl för den motsatta meningen; ty yttrandet, att August Peterssons motion
skulle föranleda dertill, att handlande skulle komma att få sig bevillning påförd d
hvarje ort, der de i större eller mindre mån kunde anses utöfva rörelse, kan väl icke
kallas annat än svepskäl. Man förutsätter naturligtvis, att personen i fråga skall
hafva antagit stadig kommissionär på platsen samt etablerat formligt kontor för sin
handelsrörelse och för densammas behof uppfört eller hyrt fasta byggnader, innan
uågon bevillningstaxering för sjelfva rörelsen kan ifrågasättas.

Bih. till Jd.iksd. Prof. 1877. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 9 Haft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 49.

Att detta skulle menligt inverka på den enkelhet i tillämpningen eller den
säkerhet som Bevillningsstadgans nuvarande bestämmelse synes förläna, på sätt Be vill -nings-Uiskottet i sitt betänkande antyder, mäktar jag icke inse; ty lika lätt staten har
att få sin bevillning för de taxerade byggnaderna, lika lätt skulle det sannolikt vara
att utfå, den bevillning, som belöper sig för kapital eller arbete eller den rörelse, som
på hvarje olika plats utvecklades, och som af taxeringsnämnden i orten lättast uppskattades.

I anledning häraf och då frågan förlidet år, vid den gemensamma voteringen
bifölls af Andra Kammaren med femtio rösters öfvervigt, och derjemte understöddes
af nitton röster i Första Kammaren; så och ehuru förslaget föll på, 27 röster af det
hela, tager jag mig friheten vördsamt yrka:

att Riksdagen ville besluta, det 5:dje mom. i 9 § af nu gällande
Bevillningsstadga måtte erhålla följande lydelse:

"Fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare,
der fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen idkas;
dock skola handlande i de städer, hvilka innefatta flere församlingar,
för den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras inom
den församling, der de äro mantalsskrifnet-.

Om remiss till Bevilluings-Utskottet anhålles.

Stockholm den 26 Januari 1877.

A. A. Anderson,
från Östergötlands län.