Motioner i Andra hammaren, Nr 8 (Motion 1911:8 Andra kammaren)

Motioner i Andra hammaren, Nr 8.

Av 8.

Af herr LeaildOF, om förhöjd pension åt fortifikationskassören och
förrådsförvaltaren Karl Petter Karlsson.

Vid 1908 års riksdag väcktes af herr Edvard Wavrinsky motion
(nr 60) om beviljande af ett 2:dra ålderstillägg till fortifikationskassören
och förrådsförvaltaren Karl Petter Karlsson i Karlskrona, hvilken motion
äfven af Riksdagen bifölls. — Uti nämnde motion framhölls bland annat,
att om icke ett andra ålderstillägg tillerkändes honom, finge han vidkännas
icke blott den i motionen omnämnda minskningen i förmåner,
utan därmed följande minskning i pension af 400 kronor för år.

Renom Riksdagens beslut år 1908 punkt 41 och 1909 punkt 34
samt Riksdagens skrifvelse till Ivungl. Maj:t den 1 juni 1910 har förutnämnde
Karlsson blifvit berättigad att årligen 1908—1911 uppbära ett
2:dra ålderstillägg af 500 kronor.

Då de uti motionen nr 60 omnämnda tre respitåren med detta
år gå tillända och någon lönereglering för fortifikationskassörerna och
förrådsförvaltarna under tiden icke blifvit af Riksdagen beslutad, skulle
pension på det af Riksdagen beviljade 2:dra ålderstillägget — såsom
varande å extra anslag — ej kunna honom enligt gällande pensionsreglemente
tillerkännas, hvadan eu mycket kännbar förlust skulle drabba
honom, därest Riksdagen icke beviljade pension å det honom tillerkända
ålderstillägget. o Med innevarande år uppnår kassör Karlsson 63 år och
måste afgå. År 1867 antogs han som aflönad materialbokhållare å
Karlsborgs fästning, efter hvilken tid han i olika befattningar varit i
statens tjänst i 44 år, hvaraf såsom förvaltare och kassör sedan 1876,
då han började sin tjänstgöring vid Karlskrona fästning. Under denna
tid ha flere millioner kronor i materiel och kontanta medel af honom
förvaltats och redovisats.

8 . Motioner i Andra hammaren, Nr 8.

Vid den af 1901 års Riksdag beslutade lönereglering för armén
kommo fortifikationskassörerna ej med utan skulle medtagas vid regleringen
af fortifikationsdepartementets civila tjänstemäns aflöningsförhållanden.
Då denna reglering förekom, uppsköts ånyo fortifikationskassörernas
medtagande, hvadan 1875 års lönestat fortfarande blef gällande
med 1,500 kronors lön och efter fem år ett ålderstillägg af 500 kronor,
alltså högst 2,000 kronor och således lägre än fanjunkares aflöning enligt
nya lönestaten. — Under 15 år utgick till kassör Karlsson ett årligt
arfvode af 1,500 kronor från extra ordinarie fästningsanslaget, men detta
arfvode indrogs med 1907 års utgång. På grund däraf föreslog Kungl.
Maj:t hos 1908 års Riksdag!om tillfällig löneförbättring för fortifikationskassörerna
med tre kronors dagaflöning, som äfven af Riksdagen årligen
därefter beviljats. — Med denna löneförbättring följer alltså ej någon
pensionsrätt hvarför fortifikationskassörer, som nu måste afgå, ha sämre
pensionsförhållanden än jämnställda, som erhållit förbättrade löneförmåner.

Då sålunda kassören Karlsson icke kommit i åtnjutande af ny
lönereglering och dess fördelar, så synes det vara både rätt och billigt,
att han får åtnjuta pension på det af Riksdagen för fyra år på extra
anslag beviljade 2:dra ålderstil]ägget.

På grund af det anförda, tillåter jag mig vördsamt hemställa,

det Riksdagen ville besluta, att på det af Riksdagen
förut beviljade 2:dra ålderstillägget för fortifikationskassören
och förrådsvaltaren Karl Petter Karlsson
måtte beviljas honom pension med 400 kronor
årligen, att utgå i sammanhang med den honom enligt
pensionsreglementet tillkommande pension å lön och
lista ålderstillägget.

Stockholm den 18 januari 1911.

Ulrik Leander.

STOCKHOLM, SVENSKA BOKTEYCKEEI-AKTIEBOLAGET, 1911.