Momsen på hotell- och restaurangtjänster m.m.

Motion 1989/90:Sk675 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: Sk675

av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
Momsen på hotell- och restaurangtjänster m.m.

I denna motion yrkas att den fram till utgången av 1989 gällande reduktionsregeln
för mervärdeskatt på hotell- och restaurangkonsumtion återinföres
eller att mervärdeskattelagen på annat sätt justeras så att den av riksdagen i
december 1989 beslutade hotell- och restaurangmomshöjningen elimineras.

Vidare yrkas på att en översyn av merskattereglerna kommer till stånd i
syfte att skattemässigt skapa jämställdhet mellan exportförsäljning av hotelloch
restaurangtjänster och annan försäljning till utlandet.

Om inte våra yrkanden skulle vinna riksdagens bifall yrkas i andra hand
att vissa undantag från den högre momssatsen införes på hotell- och restaurangtjänster
för utsatta områden som Kalmar län, för särskild tidsperiod och
för betydelsefulla internationellt inriktade arrangemang.

Momsen och Kalmar län

Införandet av moms på hotell- och restaurangtjänster är ett mycket olyckligt
beslut. Dels försämras balansen i handeln med utlandet i en utsträckning
som kommer att få mycket allvarliga samhällsekonomiska effekter för vårt
land. Dels drabbas landets turistnäring hårt. Eftersom turistnäringen finns
företrädesvis i utsatta regioner får beslutet mycket allvarliga effekter ur regionalpolitisk
synpunkt.

Det senare kan belysas med exemplet Kalmar län. Kalmar län är ett typiskt
regionalpolitisk! problemområde. Länet är dessutom ett av våra
främsta län ur turistsynpunkt. Mycket av ekonomi och utveckling genereras
från en bas där turistnäringen utgör en betydande del.

För 1988 omsatte besöksnäringen i Kalmar län 1 179 000 000 kr. med en
beräknad sysselsättningseffekt för länet med 2 083 heltidstjänster. Det totala
antalet direkt sysselsatta är betydligt fler eftersom många är deltidsanställda
just inom denna sektor.

De totala skatteintäkterna genererat av besöksnäringen uppgår ungefär
till 60,5 milj. kr. varav till landstingets går 27,7 milj. kr. och till kommunerna
32,8 milj. kr.

Den kommersiella besöksnäringen i Kalmar län, dvs. den som direkt kommer
att beröras av den ökade momssatsen svarar för 71 % av omsättningen.
Detta innebär att 835 milj. kr. omsätts inom besöksnäringen som påverkas
av samlad traditionell marknadsföring och är utsatt för marknadens känslighet.

En fördubbling av momssatsen på dessa tjänster innebär en belastning på
näringen i länet med i runda tal 90 milj. kr. Det innebär en belastning som
kommer att medföra betydande svårigheter och problem för mycket lång tid
framöver för länet. Helt klart står att delar av näringen kommer att slås ut
med de följder det kommer att få för kommuner och för länet som helhet.
Folkpartiets och socialdemokraternas momsskatteförslag i denna del kommer
att slå mycket hårt och hänsynslöst mot Kalmar län och andra liknande
län.

Tidigare motion i momsskattefrågan

I motion 1989/89:c 326 yrkade vi avslag på förslag att införa full moms på
hotell- och restaurangtjänster. Vårt avslagsyrkande motiverades just med
befarade allvarliga konsekvenser för glesbydsområden och regionalpolitisk!
utsatta områden såsom sydöstra Sverige och fjällturismen i Norrlands inland.
Aven negativa effekter för turistnettot och försvagning av den svenska
turistnäringens internationella konkurrenskraft påtalades, liksom felaktigheter
och ofullständigheter i regeringsförslagets underlag. Ingen av våra invändningar
har vederlagts. Och farhågorna har nu - mindre än en månad
efter momshöjningen - bekräftats på ett sätt som är mycket belysande och
understryker än mer en mycket allvarlig oro för framtiden.

Effekter efter beslutet

- Svenska vintersportregioner hårt drabbade

Beslutet har bringat svensk turism och svenskt reseliv i kraftig obalans mot
ett klart underläge i förhållande till alla andra turism- och reselivsmarknader.
Det visar det mycket kraftiga raset i försäljningen av bokningar som
svenska skidsportorter drabbats av sedan beslutet fattades i december 1989.

- Utländska avbeställningar

Konsekvenserna av att momshöjningsbeslutet helt oförutsett ändrade spelreglerna
på svensk rese- och konferensmarknad har blivit värre än vi befarade.
Viktiga affärsförbindelser har brutits av utländska beställare. Preliminärbokade
konferenser har flyttats, exempelvis en av ett stort internationellt
företag preliminärt avtalad 500-personers konferens i Stockholm - en ren
exportaffär - vilken med klar hänvisning till skattehöjningen flyttats till
Wien.

- Kraftigt resevalutautflöde

Resevalutauppgifterna visar för senast redovisade månad - oktober 1989 ändå
större underskott än tidigare. Underskottet var 1,5 miljarder, vilket är
0,4 miljarder mer än samma månad 1988.

Mot. 1989/90

Sk675

8

- Konsekvenser ännu ej tillfullo kända

Flertalet bedömare inom konferens- och resemarknaden är ense om att de
verkligt allvarliga konsekvenserna av mervärdeskattehöjningen inte kommer
förrän om ett par år. Planeringstiden på denna marknad är flerårig och
beslut tas regelmässigt mer än ett år före evenemangstiden.

Den prisbild som 1990 års hemvändande kongress- och konferensdelegater
fått av Sverige kommer att skada oss länge. Det gäller också de beslutande
kongresskommittéernas intryck.

Det är av angivna skäl angeläget att vi med minsta möjliga tidsutdräkt kan
komma ur den olyckliga situation som den svenska marknaden hamnat i.
Konkurrerande länder och städer - Helsingfors, Amsterdam, Genéve, London,
Berlin etc. - använder självklart Sveriges världshögsta konsumtionsskatt
som argument i sin konkurrerande marknadsföring. Om beslutsändring
inte aktualiseras färrän efter traditionell analys, baserad på något eller
några års erfarenheter, kommer Sverige som res- och semestermål, och därmed
svensk ekonomi, att långt in på 90-talet få dras med sådana skadeverkningar,
som vi nu redan ser.

Kollision med EG istället för anpassning

Ytterligt anmärkningsvärt är att de två partierna folkpartiet och socialdemokraterna
som genomdrivit beslutet inte tagit hänsyn till de diskussioner som
vid beslutstillfället pågick inom EG.

Den 18 december - 3 dagar efter majoritetens skattebeslut - tog EG:s ministerråd
ett beslut att i två år uppskjuta försöken att enas om en harmonisering
av momsen i de 12 EG-länderna. Samtidigt beslöts enligt massmediarapporteringen
(Svenska Dagbladet den 20 december med referens till Wall
Street Journal) att EG-länderna skall ha som mål att hålla sig inom ramen
14—20 % om momssatserna ändras, och att man också åtagit sig att inte
ändra momssatser så att dessa avviker mer än nu från eftersträvad ram.

Om majoriteten vid beslutstillfället hade information om vilken vändning
harmoniseringsdiskussionerna inom EG tagit och om den ambition som ligger
bakom dessa, är det mycket svårt att förstå hur majoriteten kunde fatta
det beslut som nu togs den 15 december. Hela idén med EG-harmoniseringen
är att förhindra att gränshandeln på ett irrationellt sätt styrs av olika
skattesatser. Detta gäller också i hög grad gränshandeln med turismtjänster.
När svenska vintersportare i dag på grund av 23,46 % hotellmoms styr till
hotellmomsfria Norge och Finland eller 10 %-momslandet Österrike är det
precis sådana konsekvenser som man i EG-diskussionerna vill undvika. Situationen
nu gör det mycket svårare att nå överenskommelser med EG där
t.ex. ett land som Frankrike har en momssats på 5,5 %.

Likställdhet av exportnäringar

Den skattemässiga hanteringen av turismtjänster avviker radikalt från den
momsfrihet som gäller för varuexport. En del av hotell- och restaurangmomshöjningens
skadeverkningar skulle kunna elimineras om likställdhet
vid export förelåg mellan området turism/reseliv och övriga exportnäringar.

Mot. 1989/90

Sk675

9

Mot. 1989/90

Sk675

Undantag från huvudregeln

Om inte vårt förslag om upphävande vinner riksdagens bifall föreslår vi i
andra hand att vissa undantag från den allmänna regeln införes.

Riksdagsbeslutet i december förutsatte att utvecklingen uppmärksamt
skall följas så att nödvändiga regionalpolitiska och andra åtgärder kan vidtagas
därest förhållandena så påkallar.

Riksdagen bör därför nu hemställa hos regeringen om att nu återkomma
till riksdagen med förslag till undantag från huvudregeln att ta ut full moms
på hotell-och restaurangtjänster i sådana områden där sådana starka skäl föreligger
för det.

Ett sådant generellt undantag borde vara de regionalpolitisk! utsatta regionerna
som Kalmar län.

Undantag borde också gälla för vissa delar av den svenska fjällvärlden.
En annan undantagskategori är sådana internationella arrangemang som
exempelvis 1990 års ryttar-VM i Stockholm, där kraftig nedgång nu befaras
i deltagarantalet - ursprungligen beräknat till 5 000.1 sådana fall och ytterligare
liknande fall kan det vara lämpligare att regeringen begär riksdagens
bemyndigande att fatta beslut.

En tredje metod kan vara säsongmässiga undantag, exempelvis momsdispens
för den tidsperiod då Sverige väsentligen utgör mål för turism från utlandet,
primärt månaderna juni—september.

Dessa korrigeringar skulle något kunna mildra verkningarna av en i grunden
felaktig åtgärd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt beslut från den 15 december
1989 om en fördubbling av momssatsen för hotell och restaurangtjänster
och att tidigare momsskattenivå återinförs,

2. att riksdagen beslutar att en utredning tillsätts i syfte att utreda
förutsättningarna för en likställdhet mellan området turism/reseliv
och övriga exportnäringar vad avser momsskattereglerna,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1 och 2, som sin mening

Närmare utredning krävs för att se om en sådan förändring är möjlig och
en analys av hur motsvarande frågor hanteras internationellt.

Enklast torde frågan kunna lösas för sådan försäljning som faktureras utländsk
köpare och betalas från utlandet. Där kan direkta paralleller med varuexport
göras.

En annan möjlighet kan vara att bygga på utländska besökares användning
här i Sverige av utländska kreditkort. Internationellt förekommer - låt
vara kanske endast undantagsvis - att utländsk köpare som betalar med internationellt
kreditkort får konsumtionsskatten direkt avlyft, inte bara vid
varuköp utan också vid restaurangkonsumtion. Problematiken i sin helhet
bör snabbutredas.

10

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undantag från den
högre momssatsen i vissa fall.

Stockholm den 25 januari 1990

Agne Hansson (c) Marianne Jönsson (c)

Mot. 1989/90

Sk675

11