Mer forskning om kvinnosjukdomar – för en jämställd hälsa

Motion 2024/25:2011 av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka forskningsanslagen avseende kvinnorelaterade sjukdomar och tillkännager detta för regeringen.

2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av obligatoriska studier av kvinnorelaterade sjukdomar i syfte att uppnå en jämställd vård för läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Inom medicinsk forskning utgör männen normen, trots att kvinnor och män reagerar olika på behandlingar. Att kvinnors sjukdomar är lägre prioriterade än mäns sjukdomar är ett faktum. Därför är det viktigt att belysa genusmedicinen, något som integrerar både de biologiska och de sociologiska könsskillnaderna. Alla ska ha möjlighet till en rättvis och jämställd vård, och därmed finns det ett behov av att se medicinen ur ett genusperspektiv. Enligt Jämställdhetsutredningen från 2015 är det tydligt att kvinnor och män inte får en likvärdig vård. Exempelvis framgår det att män i större utsträckning erbjuds vård på en strokeenhet vid en stroke än vad kvinnor gör. Skillnader föreligger även i hjärt- och cancervården.

Mer resurser måste läggas på kvinnlig hälsa. Det är en fråga om jämställdhet och rättvisa. Forskning måste bedrivas för att öka kunskapen om kvinnosjukdomar, för att kvinnor ska kunna få en kvalitetssäkrad vård som de har rätt till. En jämställd vård innebär inte ett krav på att vården konstant ska vara likadan; snarare innebär det att sjukvårdspersonalen har tillräcklig kompetens för att behandla patienter efter de skillnader som faktiskt existerar.

Jessica Rodén (S)

Petter Löberg (S)