med anledning av skrivelse 1989/90:45 om ett nytt avgiftssystem inom

Motion 1989/90:Jo1 av Kent Carlsson (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

av Kent Carlsson (s)

med anledning av skrivelse 1989/90:45 om
ett nytt avgiftssystem inom

Mot.
1989/90
Jol-7

livsmedelskontrollen

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redovisat ett förslag till nytt avgiftssystem
för livsmedelskontrollen. Förslaget överensstämmer i stort med
de förslag som lagts fram av den speciella arbetsgrupp inom livsmedelsverket
som utrett frågan. På två punkter finns dock delade meningar.

Tidpunkten för ikraftträdande

Regeringen förordar i sin skrivelse att systemet träder i kraft den 1 juli 1990.
Man väljer detta datum i stället för den 1 januari 1990, som tidigare föreslagits.
Motiven för detta är dels att kommunerna i god tid innan systemet skall
sättas i kraft bör få kännedom om hur detta är konstruerat, dels att man på
kommunnivå måste ges rimlig tid att anställa nödvändig personal, bygga upp
datasystem m. m.

Många skäl talar dock för att ikraftträdandet bör skjutas till den 1 januari
1991. Något som också styrks av flera remissinstanser.

Förslaget innebär att fasta årliga avgifter införs. Om systemet införs den 1
juli, skulle detta innebära att endast halv avgift kan debiteras första året.
Detta innebär i sin tur att man omedelbart gör avvikelser från en av systemets
grundprinciper.

Kommunerna har budgetår som motsvarar kalenderår. Budgetarbetet för
1990 skall i samtliga kommuner vara avslutat före utgången av november
månad. Få eller inga kommuner kommer, på grund av osäkerheten om avgiftssystemets
innehåll och avsaknad av information, att ha haft möjlighet
att avsätta nödvändiga budgetmässiga resurser i budgeten för 1990.

För att exemplifiera det omfattande arbete som skall utföras i kommunerna
kan nämnas att Stockholms kommun måste göra en omklassificering
av cirka 5 000 livsmedelslokaler för att anpassa sig till det nya avgiftssystemet.

Den utredning som ligger till grund för förslaget förutsatte att informationsverksamheten
skulle starta i september. Så har inte skett. De administrativa
handlingar (blanketter m. m.) som är nödvändiga för systemets införande
finns ännu ej framtagna.

Om tidpunkten för systemets ikraftträdande skjuts till den 1 januari 1991
ges kommunerna en rimlig tid för planering, rekrytering av personal, upp

I Riksdagen 1989190. 3 sinni. NrJol — 7

byggnad av administrativa system och information till berörda näringsid- Mot. 1989/90

kare. Dessutom blir det möjligt att budgetera nödvändiga medel i den kom- Jol
munala budgeten.

Kommunernas redovisning till livsmedelsverket

Regeringen ställer sig i sin skrivelse bakom förslaget att varje kommun till
livsmedelsverket skall redovisa influtna avgifter och att varje kommun skall
inbetala 15 % av dessa avgifter för att täcka verkets kostnader för utökad
service till kommunerna.

Den utökade service som livsmedelsverket skall ge kommunerna bör givetvis
betalas av dessa. Men det system som förordas i regeringens skrivelse
verkar onödigt byråkratiskt. I stället för att avkräva varje kommun detaljerade
rapporter om avgiftsuttag och inbetalning av 15% av detta borde
samma effekt kunna uppnås genom att frågan förs in i de förhandlingar som
årligen förs mellan Svenska kommunförbundet och regeringen.

I stället för 284 kommunala rapporter och 284 inbetalningar, vilket säkerligen
kommer att generera ett inte obetydligt administrativt arbete både för
livsmedelsverket och kommunerna, skulle ersättningsfrågan kunna lösas genom
en förhandling. Man skulle då även kunna undvika de problem som kan
uppstå på grund av att kommunerna och livsmedelsverket har olika budgetår.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tidpunkten för ikraftträdande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommunernas redovisning till livsmedelsverket.

Stockholm den 15 november 1989

Kent Carlsson (s)

2