med anledning av skr. 1998/99:50 Meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för beskattning vid omstruktureringar

Motion 1998/99:Sk24 av Bo Lundgren m.fl. (m)

Regeringen aviserar i skrivelsen att man kommer att
överlämna ett förslag om ändringar i lagen (1998:1602) om
uppskov med beskattningen av andelsöverlåtelser inom
koncerner (KÖL) och i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt (SIL). Regeringen föreslår att de kommande
förslagen tillämpas på fusioner respektive överlåtelser från
och med den 20 mars 1999.

Vi har inga avvikande synpunkter i själva sakfrågan. Det finns ingen
anledning att möjliggöra skattefördelar, som uppenbarligen strider mot lag-
stiftningens syfte. Däremot finns det anledning att ifrågasätta skrivelsens
innebörd, när det gäller tillämpningen av den s.k. stopplagstiftningen
avseende såväl retroaktiviteten i lagstiftningen som det olämpliga i att ånyo
tillgripa stopplagstiftning i det aktuella ärendet.

Företrädare för näringslivet och de politiska partierna brukar framhålla
vikten av att det finns tydliga lagregler, som kan vara stabila över tiden. Det
regelverk som en företagare skall hålla reda på är orimligt stort och det är
därför av utomordentlig betydelse att förändringar i lagarna förbereds noga,
så att lagtexterna kan gälla under längre tid.

Så sent som den 9 december 1998 fattade riksdagen beslut om uppskov
med beskattningen av andelsöverlåtelser inom koncerner. Då hade det
svenska näringslivet sedan den 21 januari 1998 inte vetat vilka regler som
skulle gälla. Det var den dagen som regeringen lämnade en skrivelse till
riksdagen i ärendet med förslag om omedelbar tillämpning. I nästan ett år
hade det alltså rått ovisshet om vilka skatteeffekter vissa omstruktureringar
skulle få.

Och nu, tre och en halv månad efter riksdagsbeslutet, kommer en ny
skrivelse med begäran om ytterligare en stopplagstiftning i samma ärende.
Detta förfaringssätt är inte acceptabelt. 1992 års Företagsskatteutrednings-
betänkande låg till grund för de ändringar som beslöts i december 1998, och
det är i högsta grad anmärkningsvärt att regeringens och riksdagens besluts-
underlag då inte var komplett. Stopplagstiftning med omedelbar verkan skall
användas mycket restriktivt, och kraven på beslutsunderlag får inte åsido-
sättas.

Under tiden efter riksdagsbeslutet har ett antal omstruktureringar och
fusioner igångsatts, och naturligtvis har företagen trott sig kunna förlita sig
på den nystiftade lagen. Eftersom fusioner ofta är en komplicerad och
långdragen process, så är det osäkert om särdeles många fusioner har hunnit
slutföras sedan december 1998. Enligt regeringens skrivelse skulle de
kommande förändringarna i lagen tillämpas på fusioner som genomförs från
och med den 20 mars 1999. Med tanke på vad som här anförts om den
utdragna processen för att genomföra en fusion och att retroaktiva
skatteregler bör undvikas borde gränsen i stället dras vid fusioner som
påbörjats före den 20 mars 1999. Den tidpunkt då fusionen skall anses vara
påbörjad kan lämpligen vara den dag då fusionsplanen registrerats hos
registreringsmyndighet enligt 14 kap. 24 § aktiebolagslagen.

Företag som påbörjat ett fusionsförfarande och utgått från gällande
skattelagstiftning skall givetvis inte drabbas av någon retroaktiv beskattning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpningen av de föreslagna ändringarna i reglerna för
beskattning vid omstruktureringar vad avser fusioner som registrerats före
den 20 mars 1999,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av stabila regler för företagande och ett restriktivt
användande av s.k. stopplagstiftning.

Stockholm den 30 mars 1999

Bo Lundgren (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Catharina Hagen (m)

Stefan Hagfeldt (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Anna Åkerhielm (m)